Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Syftet med detta arbete var att undersöka om elever har en negativ attityd till lÀsning av skönlitteratur och vilka vÀrden de ser i lÀsning. VÄr studie bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatet baseras pÄ intervjuer som genomfördes med Ätta elever i Ärskurs sju i en skola i Göteborg. Resultatet visade pÄ att elever har en i huvudsak positiv attityd till att lÀsa skönlitteratur. De ger uttryck för att lÀsning Àr vÀrdefullt pÄ mÄnga sÀtt. Trots detta lÀser de flesta förhÄllandevis lite och nÄgra inte alls..

ABSTRACT Borg, Martin (2008). Jag fattar inte! En fallstudie pÄ en skola om elever i matematiksvÄrigheter. (I don?t get it! A case study on a school about pupils in mathematical difficulties) Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur matematiklÀrare och specialpedagoger i en skola arbetar med kartlÀggning av de elever som inte lyckas i matematik samt hur de omvandlar sina kartlÀggningar till handling och hur ÄtgÀrdsprogrammen ser ut för de elever som inte nÄr mÄlen i matematik. Metod: Fallstudie med ostrukturerade intervjuer. Resultat: NÀr man lÀgger Nilholms tre perspektiv; dilemma, kompensatoriska och kritiska, att se pÄ den specialpedagogiska praktiken, över de uttalande som respondenterna gör Àr det tydligt att Àven om alla inte Àr odelat positiva till den nuvarande ordningen sÄ Àr den dagliga praktiken definitivt sprungen ur det kompensatoriska perspektivet.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och skolledare pÄ en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av sÀrskilt stöd och om detta stöd Àr kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger och tvÄ rektorer pÄ en skola. IntervjufrÄgorna var baserade pÄ vÄra forskningsfrÄgor och vi ville ta del av informanternas personliga Äsikter. VÄr studie resulterar i att de elever som inte nÄr skolans mÄl fÄr sÀrskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar fÄr mer stöd Àn flickor.

VÀrdegrunden Àr ett omdiskuterat begrepp, skolan har Ànnu idag 2006 svÄrt att omsÀtta vad den innebÀr i praktiken. LÀraren stÄr framför ett svÄrt uppdrag, nÀmligen att utifrÄn ett mÄngkulturellt samhÀlle i gemenskap med förÀldrar fostra framtidens demokratiska medborgare. Avsikten med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger arbetar med vÀrdegrunden i skolÄr 4-6. För att finna svar pÄ detta har vi utfört intervjuer med pedagoger ute pÄ vÄra partnerskolor samt delat ut enkÀter till elever. Dessa intervjuer och enkÀter har utförts pÄ tvÄ olika skolor, en skola med nÀstan enbart svenska elever, samt pÄ en skola dÀr stor del av eleverna har utlÀndsk bakgrund. Resultatet visar pÄ att det Är 2006 fortfarande finns en oenighet bland pedagoger om hur man bör tolka och arbeta med vÀrdegrunden.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i de tankegÄngar som ligger bakom tre rektorsomrÄdens val av stöd till elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstÄ genom att fÄ en inblick i skolors organisering gÀllande ?att stödja elever i behov av sÀrskilt stöd? med hjÀlp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktÀr. Detta genom intervju pÄ tre rektorsomrÄden i en kommun, dÀr rektorn till gÀllande rektorsomrÄde valt ut respondenten. Slutsats: UtifrÄn min undersökning kan jag utlÀsa att de undersökta rektorsomrÄden har ett tillvÀgagÄngssÀtt som innebÀr att rektorsomrÄdena ofta skiljer elever i behov av sÀrskilt stöd frÄn sina klasser, för att ge dessa den hjÀlp som rektorsomrÄdena anser att eleverna behöver.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och problematisera om TAKK kan vara ett stöd för andrasprÄksinlÀrning i förskola och skola. Genom intervjuer med personal pÄ en förskola och skola i ett och samma rektorsomrÄde tog vi reda pÄ vad de anser om att anvÀnda TAKK för att förbÀttra kommunikationen med alla barn och elever. Vi frÄgade ocksÄ varför de inte har fortsatt med TAKK i skolan nÀr det har visat sig vara bra i förskolan. VÄrt resultat visar att alla vÄra intervjupersoner tycker att TAKK mycket vÀl kan vara ett stöd för andrasprÄksinlÀrningen bÄde i förskolan och i skolan. Det visade sig att den huvudsakliga anledningen till att de inte hade fortsatt med TAKK i skolan var bristen pÄ kunskap om TAKK..

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svÄrigheter. Vi avser Àven att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar pÄ syftet samt vÄra frÄgestÀllningar: Vad anser specialpedagoger Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄr undersökning pÄ att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med förÀldrarna till Àr av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsÀttningar för eleverna.

Följande undersökning utgÄr ifrÄn intervjuer med förÀldrar till elever som saknar fullstÀndiga grundskolebetyg. Dessa förÀldraintervjuer speglar pÄ sÄ sÀtt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att förÀldrarna bör ses som en resurs i skolans kartlÀggning av elever, men ocksÄ att skolan bör ha ett processinriktat förhÄllningssÀtt. Att lÀs- och skrivsvÄrigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men ocksÄ att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..

VÄrt syfte med studien var att ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ en mÄngkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de sjÀlva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola för att fÄ en insyn i deras arbete. LÀrarna Àr elevernas lÀnk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhÀllet behövs ett sprÄk. Av vÄrt resultat framkom att eleverna mÄste fÄ stöd i bÄda sina sprÄk för att kunna fÄ ha kvar sin identitet och kultur.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av elevers syn pÄ skola och utbildning pÄ en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger pÄ 8 stycken intervjuer med elever frÄn en femteklass pÄ en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat pÄ ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgÄr det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem pÄ skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att bÄde lÀrare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra pÄ skolan.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur dagens gymnasieskola arbetar för att för-verkliga intentionen om ?en skola för alla?. De centrala frÄgestÀllningarna har handlat om hur informanterna ser pÄ möjligheten för alla elever att uppnÄ kunskapsmÄlen, hur elever i behov av sÀrskilt stöd identifieras och hur detta stöd definieras, vilka stödinsatser som erbjuds samt vilken roll ÄtgÀrdsprogrammen spelar i detta sammanhang. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar ana-lyseras i vilken mÄn gymnasieskolan kan betraktas som en skola för allaStudiens teoretiska referensramen har utgjorts av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Uti-frÄn detta perspektiv har det empiriska materialet analyserats med en kritisk ansats och ett reflexivt förhÄllningssÀtt.Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ intervju.

Syftet Àr att undersöka rektorers beredskap nÀr det gÀller att bemöta högbegÄvade elever. Bakgrunden till vÄrt intresse Àr den specialpedagogiska visionen ?en skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebÀr nÀr det gÀller dessa elevers rÀtt till sÀrskilt stöd. Arbetet beskriver de sÀrbegÄvade elevernas behov bÄde pÄ individ-, grupp- och organisatorisk nivÄ. Undersökningens metod Àr enkÀter som följts upp med intervjuer.

I dagens skola finns det mÄnga elever som Àr i behov av sÀrskilda stödinsatser i form av ett ÄtgÀrds-program. I vÄr strÀvan efter en skola för alla bör och ska ett ÄtgÀrdsprogram fylla en central funktion i elevens och skolans utveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka den synliga sidan av ÄtgÀrdsprogrammet, hur man arbetar och upprÀttar ÄtgÀrdsprogram pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. För att fÄ svar pÄ vÄra stÀllda frÄgor har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden, bÄde i analysavsnittet och intervjuavsnittet. Resultatet i vÄr undersökning visar pÄ att ÄtgÀrdsprogrammen i mÄnga fall Àr likriktade och statiska, samma ÄtgÀrder och mÄlsÀttningar upprÀttas för elever i behov av sÀrskilt stöd.

Under vÄr utbildning pÄ lÀrarhögskolan i Malmö med inriktning mot religionsÀmnet, har vi ofta stött pÄ elever som upplever religion som ett mindre roligt och lÄgprioriterat Àmne. Elever Àr inte medvetna om varför de behöver lÀsa religionskunskap i skolan, och intresset finns heller inte dÀr. Vi har bÄda tvÄ spenderat vÄr verksamhetsförlagda tid pÄ skolor dÀr ?svenska ungdomar? varit mÀrkbart dominerande, dÀr har vi Àven fÄtt kÀnslan att elevers relation till andra religioner Àn kristendomen kÀnns obetydlig. De kan inte relatera till dessa pÄ samma sÀtt som exempelvis elever pÄ en mÄngkulturell skola dÀr elever varje dag mÄste samverka vilken religion de Àn mÄ ha, kan göra.