Skolan i Sverige Àr till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige krÀver att det finns nationella kriterier pÄ vad utbildningen ska innehÄlla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsÀmnet finns en lÀroplan framtagen liksom mÄlsÀttningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lÀrare, elever och förÀldrar. Skolans uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för barn och ungdomar att vÀxa in i samhÀllet och ha vetskap om vilka förutsÀttningar som krÀvs för att leva ett liv utifrÄn samhÀllets vÀrdegrund. PÄ lokal nivÄ vÀljs vilka lÀroböcker som ska anvÀndas.De tre undersökta böckerna Àr pÄ olika sÀtt lÀmpade för att kunna nÄ mÄlsÀttningen inom Àmnet religionskunskap A och B pÄ gymnasiet.

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmÀnna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, Àr bristfÀllig. De svenska nÀringsrekommendationerna följs inte och dÄliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sÀtt att minska de kostrelaterade folkhÀlsosjukdomarna skulle kunna vara att förbÀttra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser pÄ gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hÀlsa att försvinna nÀr den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn pÄ sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer anvÀndes som metod och sex kvinnliga elever frÄn fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade lÀst en lokal kostkurs pÄ gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dÄliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

Hotellbranschen kÀnnetecknas av att vara kapitalintensiv med höga fasta och förhÄllandevis lÄga rörliga kostnader. Ett osÄlt hotellrum medför konsekvenser pÄ resultatet eftersom de inte gÄr att lagra till senare försÀljning. Revenue Management Àr ett verktyg pÄ mikronivÄ som hjÀlper företag att ta fördel av och förutse alla möjligheter som flyter omkring pÄ marknaden pÄ ett taktiskt och strategiskt sÀtt. Revenue Management Àr, som vi kommit fram till under arbetes gÄng, ett ganska svÄrfÄngat begrepp. Arbetet med Revenue Management har blivit nÄgot pÄ modet.

Korruptionen i Kina beror pÄ flera olika faktorer dÀr de huvudsakliga Àr ekonomiska, kulturella och kontrollmÀssiga. Det finns klara korrelationer mellan att Kina Àr ett relativt fattigt land och det faktum att dÀr finns en utbredd korruption, nÄgot som dÀremot inte Àr exklusivt för Kina. NÄgot som dock Àr mer unikt för Kina, och som vi ocksÄ funnit pÄverkar korruptionen, Àr det kulturella fenomenet guanxi som verkar i grÀnslandet mellan det lagliga och det vi anser korrupt. Den utbredda korruptionen i landet urholkar ocksÄ det juridiska IP-skyddet och leder till att skyddet mÄste övervÀgs pÄ fler plan Àn bara det rent juridiska. För att förebygga och motverka pÄgÄende intrÄng av IP Àr goda kontakter med statliga myndigheter bÄde pÄ central och pÄ lokal nivÄ mycket viktiga.

Korruptionen i Kina beror pÄ flera olika faktorer dÀr de huvudsakliga Àr ekonomiska, kulturella och kontrollmÀssiga. Det finns klara korrelationer mellan att Kina Àr ett relativt fattigt land och det faktum att dÀr finns en utbredd korruption, nÄgot som dÀremot inte Àr exklusivt för Kina. NÄgot som dock Àr mer unikt för Kina, och som vi ocksÄ funnit pÄverkar korruptionen, Àr det kulturella fenomenet guanxi som verkar i grÀnslandet mellan det lagliga och det vi anser korrupt. Den utbredda korruptionen i landet urholkar ocksÄ det juridiska IP-skyddet och leder till att skyddet mÄste övervÀgs pÄ fler plan Àn bara det rent juridiska. För att förebygga och motverka pÄgÄende intrÄng av IP Àr goda kontakter med statliga myndigheter bÄde pÄ central och pÄ lokal nivÄ mycket viktiga.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Studiens syfte Àr att beskriva svenska skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med kvalitetssÀkring inom skolhÀlsovÄrdens kontext och hur den egna reflektionen kan Äterkopplas till verksamheten. Skolsköterskan arbetar ofta ensam och sjÀlvstÀndigt med ett fokus pÄ det förebyggande arbetet gentemot eleven samtidigt som det lagstadgade kvalitetssÀkringsuppdraget skall vara integrerat i den planerade verksamheten och dÀr skall vara ett underlag för metodutveckling. SkolhÀlsovÄrden kan ses som en egen vÄrdorganisation dÄ verksamheten bedrivs i nÀra möte med elev och skolans utformning vilket Àven innebÀr en lokal förankring och dialog med ansvarig vÄrdgivare. I studien har en öppen intervju gjorts med fem skolsköterskor och analysen har skett med hjÀlp av en kvalitativ induktiv ansats vilket innebÀr en möjlighet att beskriva skillnader och likheter ur materialet. TvÄ olika domÀner framtrÀdde och berörde syftet ?Att bli stÀrkt och bekrÀftad i sin yrkesroll samt Att inte ha mandat för sitt uppdrag, en kÀnsla av att inte vara vÀrdefull och som har sin förankring i analysprocessens olika nivÄer dÀr kategorierna sammanförs inom domÀnerna.

Denna uppsats behandlar, som framgĂ„r av syftet Ädel-reformens visioner och realiteter i tvĂ„ kommuner. Syftet med uppsatsen Ă€r att i en jĂ€mförande studie beskriva och analysera kommunalpolitikers och personalens upplevelser av Ädels genomförande i tvĂ„ kommuner. VĂ„r övergripande frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur fungerar Ädel som en vision i realiteten? VĂ„rt fokus Ă€r att synliggöra vilken förĂ€ndring det Ă€ndrade huvudmannaskapet har inneburit för personalen inom Ă€ldreomsorgen i de bĂ„da kommunerna. Det empiriska materialet bestĂ„r av intervjuer med kommunalpolitiker i de bĂ„da kommunerna och olika personalkategorier inom Ă€ldreomsorgen i dessa kommuner, sammanlagt sexton intervjuer.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Bakgrund och syfte: Anestesiologisk omvÄrdnad utförs av anestesisjuksköterskan perioperativt. Anestesisjuksköterskan ansvarar för att i samrÄd med patient och nÀrstÄende identifiera perioperativa vÄrdbehov, upprÀtta en omvÄrdnadsplan, leda och utvÀrdera omvÄrdnadsÄtgÀrder. Vid all vÄrd av patienter ska patientjournal föras. Anestesisjuksköterskan ska bÄde muntligen och skriftligen rapportera, dokumentera och utvÀrdera den perioperativa vÄrden. Sedering har lugnande effekt, ökar acceptansen av obehag och ger viss amnesi.

I uppsatsen föreligger det tre delfrÄgor. Den första handlar om avtalet uppstallning av hÀst utan tjÀnst (hyra av box). I detta scenario Àr det frÄgan om vilka regler som bör tillÀmpas som utfyllnad av avtalet dÄ det finns en avsaknad av bestÀmmelser gÀllande uppsÀgningstid och hyra. Hyra av box Àr inte definierat i lagens mening, vilka regler som Àr tillÀmpliga Àr sÄledes inte sjÀlvklara. Hyra av box ansÄgs uppfylla de kriterier som krÀvs för att ett hyresavtal för lokal ska kunna föreligga.

Den svenska FM Ă€r beroende av civil sjukvĂ„rd för kirurgiskt omhĂ€ndertagande i hĂ€ndelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvĂ„rdsorganisationen pĂ„ den militĂ€ra sjukvĂ„rdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvĂ„rden. År 2014 Ă€r den militĂ€ra kirurgiska omhĂ€ndertagandeförmĂ„gan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av fasta installationer och beredskapsförrĂ„d har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd Ă€r i enlighet med ansvars-, likhets- och nĂ€rhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivĂ„.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hÄllbar utveckling en enorm internationell uppmÀrksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser pÄ miljö- och utvecklingsomrÄdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio Är efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmÀktige och en folkrörelse hade startat dÀr politiker, tjÀnstemÀn och eldsjÀlar involverade allmÀnheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. PÄ detta sÀtt gjordes underifrÄnidealet till en demokratifrÄga dÀr tjÀnstemÀn och politiker överlÀmnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmÀnheten. Under senare Är finns dock en tendens som pekar pÄ att arbetet med hÄllbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrÄnperspektivet gÄtt förlorat.

I dagens samhÀlle spenderar de flesta mÄnga timmar av dygnet pÄ arbetet. Det innebÀr att mÀnniskor troligen Àter en betydande del av sina mÄltider pÄ arbetet. MÄltidens betydelse har uppmÀrksammats de senaste Ären och har dÄ syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. MÄltidens kontext innefattar innehÄll, tid, social och fysisk mÄltidsmiljö. Eftersom mÀnniskor Àter pÄ arbetet Àr mÄltiden pÄ arbetsplatsen viktig nÀr det kommer till anstÀlldas hÀlsa, arbetstrivsel och prestation.