Globalisering har möjliggjort för svenska företag att expandera utomlands och etablera sig pÄinternationella marknader. Det största hindret för smÄ- och medelstora företag (SMFs) i ainternationaliseringsprocess Àr avsaknad av finansiella medel och kunskap om den nyamarknaden. PÄ grund av detta Àr anvÀndandet av en utlandsbaserad agent ett bra alternativ. Enagent har en god lokal marknadskunskap och representerar en etableringsform som Àr mindrekostsam i jÀmförelse med etableringen av ett dotterbolag. Med hÀnsyn till detta ÀranvÀndandet av en agent ett vanligt tillvÀgagÄngssÀtt bland internationaliserande SMFs.Samtidigt drivs företaget och dess agent av olika mÄl pÄ grund av skillnader i egenintresse.Trots att en agent Àr anlitad i syfte att arbeta i enighet med företagets ambitioner, kan denneha ett egenintresse som kolliderar med företaget.

Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige dÀr potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta omrÄde ofta saknar konkreta förslag pÄ vilka aktiviteter som Àr lÀmpliga för företag att Àgna sig Ät. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva statens roll och den allmÀnna opinionen i det svenska samhÀllet vad avser förutsÀttningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrÀdelsevis anvÀnda teoribildningen inom Corporate Citizenship Àmnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebÀra för företag verkandes i Sverige. Genomförande: Empirisk data har företrÀdelsevis samlats in med en postenkÀt riktad till 3000 individer ur den svenska allmÀnheten.

Bakgrund och problem: StÀndiga förÀndringar sker i samhÀllet som pÄverkar oss alla mer eller mindre. För att ett samhÀlle ska fungera och utvecklas krÀvs en mÀngd olika faktorer som samverkar. I denna uppsats har vi studerat utvecklingen för tvÄ kommuner, VÄrgÄrda och Götene, nÀr det gÀller befolkning, nÀringsliv samt struktur.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för lokal samhÀllsutveckling och dÀrmed ocksÄ förstÄ hur vi pÄ ett bÀttre sÀtt kan utnyttja de resurser som anvÀnds för att bygga upp samhÀllet.AvgrÀnsningar: Vi har valt att se kommunerna som ett geografiskt omrÄde dÀr mÀnniskor bor och arbetar, alltsÄ inte studerat kommunerna som organisationer. Vi har Àven valt att endast presentera och analysera nÄgra av de största och mest betydelsefulla företagen i respektive kommun. AvgrÀnsning har ocksÄ gjorts nÀr det gÀller vad som studeras i kommunerna, vi har lagt fokus pÄ förÀndringar i det totala invÄnarantalet, förÀndringar i olika Älderskategorier samt utbildningsnivÄ jÀmfört med övriga landet.Metod: DÄ vi till stor del utgÄtt frÄn statistik Àr denna studie mer av kvantitativ karaktÀr, men den har Àven kvalitativa inslag genom att vi gjort tolkningar av den litteratur som anvÀnds.Resultat och slutsatser: UtifrÄn statistiken har vi kommit fram till att inga större förÀndringar har skett i nÀringslivets struktur i kommunerna sedan 1990, men att det inte alltid följt utvecklingen som under samma period skett i Sverige.

För att Ästadkomma ett optimalt utnyttjande av fastigheterna, utifrÄn verksamhetens lokal och servicebehov behövs en lokalförsörjningsstrategi. Med lokalförsörjningsstrategin vill man uppnÄ flexibilitet sÄ att lokalerna snabbt kan anpassas i takt med att verksamhetens behov förÀndras, samt eliminera lokalernas begrÀnsningar som pÄverkar lokalerna pÄ ett negativt vis och tillfredstÀlla företagets behov av att öka eller minska fastighetsytorna 1). En av nycklarna till framgÄng i framtiden kommer att vara företagets möjlighet att utveckla en teknologisk strategi och arkitektur som stödjer företagets kÀrnverksamhet 2).Idag tillÀmpas det olika styrmedel för att kunna nÄ ett sÄ effektivt utnyttjande av vÄrdlokalerna som möjligt. Ett av dessa verktyg Àr nyckeltal, vilket Àr ett vÀrde eller mÄtt som ligger till grund för att ge information och för att underlÀtta jÀmförande analyser. Nyckeltal har mÄnga anvÀndningsomrÄden och anvÀnds bland annat för att uppmÀrksamma och driva nÄgot vÀsentligt, sammanfatta information, ge indikationer om var utvecklingen har gÄtt och Àr pÄ vÀg och anvÀnds Àven som hjÀlpredskap för mÀtning av resultat 3).

Idag Àr hÄllbar utveckling bÄde en lokal och global utmaning. Kommunernas kÀrnuppdrag Àr att tillgodose medborgarnas behov. I detta ligger Àven att ge medborgarna förutsÀttningar för att kunna agera pÄ ett lÄngsiktigt och hÄllbart sÀtt. Kommuner kan ha olika roller i det hÄllbara lokalsamhÀllet sÄsom företrÀdare, köpare och marknadsaktör. En kommun har möjlighet att pÄverka samhÀllsutveckling.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förÀndringar för kyrkorna i sÄvÀl globalt som lokalt perspektiv. TvÄ rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. TonlÀget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan bÄde mÀnniskor och organisationer vid sÄdana möten.

Öresundsregionen Ă€r idag en region i förĂ€ndring. De senaste Ă„ren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller pĂ„ annat sĂ€tt vistas pĂ„ andra sidan sundet i allt högre grad. TillvĂ€xten Ă€r hög och Malmö och Köpenhamn integreras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r ovanligt för stĂ€der lokaliserade i olika lĂ€nder. År 2004 bosatte sig fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga danskar i SkĂ„ne som under 1998 vilket innebĂ€r en ökning frĂ„n 800 till 3 200 personer per respektive Ă„r. Antalet pendlare som bor i SkĂ„ne och var dag Ă„ker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste Ă„ret och enligt samma tidning förvĂ€ntas den totala pendlingen över bron om 10 Ă„r vara dubbelt sĂ„ stor om som idag.

ProblemFlygbranschen har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en stor förÀndring vilket lett till en ökad och ny konkurrenssituation för samtliga aktörer. Uppsatsen utgÄngspunkt Àr att den förÀndrade situationen i flygbranschen förÀndrat relationen mellan flygbolag och flygplatser. Genom samarbete har de insett att de kan skapa nya möjligheter med mindre risker. IstÀllet för att dela upp arbetet kan det löna sig att se pÄ en hel, gemensam, vÀrdekedja med ett gemensamt mÄl. Trots de nya omstÀndigheterna dÀr det finns möjligheter till ett större samarbete mellan de bÄda aktörerna Àr Àmnet bÄde nytt och relativt outforskat.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

VÀrldsmarknaden för lÀkemedel vÀxer stadigt dÄ vÀrldens befolkning blir allt Àldre och allt fler mÀnniskor vÀrlden över har rÄd med lÀkemedel. Men företagen i branschen stÄr inför en rad utmaningar med bland annat ökad konkurrens, ökad prispress, samt minskande produktivitet inom FoU (forskning och utveckling). Allt fÀrre nya lÀkemedel nÄr marknadslansering samtidigt som FoU-kostnaden för varje nytt lÀkemedel ökar. Den kliniska fasen (dÄ lÀkemedlet testas pÄ mÀnniskor) utgör en stor del av kostnadsökningen. Antalet kliniska prövningar i Indien och Kina ökar kraftigt.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar pÄ högskola/universitet och hur studie- och yrkesvÀgledarna förhÄller sig till de nya förutsÀttningarna. De nya förutsÀttningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergÄngen frÄn skola till arbete blir lÀngre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar pÄ dessa instanser. DÀrefter ville se om de nya förutsÀttningarna hade pÄverkat studie- och yrkesvÀgledarnas arbetssÀtt pÄ den lokala och den centrala vÀgledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda pÄ hur studie- och yrkesvÀgledarna uppfyller studenternas behov av vÀgledning.

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland Àldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna pÄ svenska eller engelska samt publicerade mellan Ären 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrÄn granskningsmallar.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Syfte och frÄgestÀllningFöreliggande studies syfte var att jÀmföra den mobila syreupptagningsutrustningen Oxycon Mobile [OM] vid rodd pÄ roddergometer vid mÀtningar inomhus och utomhus. FrÄgestÀllningen var om OM visar jÀmförbara vÀrden mellan inomhus- och utomhusmÀtning vid standardiserad arbetsform. MetodSju manliga roddare frÄn nationell och internationell elit rodde vid tvÄ tillfÀllen 4x4 minuter med stegrande belastning (+30 W) pÄ submaximal (SMx) belastning följt av 4 minuter maximal belastning (Mx) pÄ roddmaskinen Concept 2 modell D. TesttillfÀllet inomhus genomfördes i vÀlventilerad lokal och utomhus genomfördes testet under tak med tre öppna vÀggar med temperatur 20,5 ± 0,9 respektive 15,3 ± 1,9° C och luftfuktighet 50,2 ± 7,5 respektive 61,0 ± 8,5 %. För att mer likna rodd utomhus pÄ vattnet simulerade en flÀkt den fartvind som uppstÄr vid rodd pÄ vattnet. Syreupptagning (VO2), respiratorisk kvot (RER), ventilation (VE), hjÀrtfrekvens, takt och skattad anstrÀngning i ben och andning pÄ Borg skala (RPE) mÀttes.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) Àr en konvention som strÀvar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mÄngsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmÀnheten för att stÀrka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hÄllbart och demokratiskt. Sverige Àr en av de nÀrmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gÀlla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pÄgÄtt lÀngre tid Àn sÄ, men har Ànnu inte fÄtt genomslagskraft pÄ lokal nivÄ i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.