Vilket motiv och vilken metod som anvÀnds för att bevara ekosystem, vÀxt- och djurarter har skiftat under olika epoker. Idag skyddas naturreservaten genom mer eller mindre lyckade metoder, och för att lyckas behövs olika faktorer uppfyllas. I skogsreservatet Thuma i Malawi arbetar en ickestatlig organisation med att bedriva ett naturvÄrdsprojekt med syfte att rehabilitera omrÄdets ekosystem. Fokusen, i denna deskriptiva studie har varit huruvida den historiska utvecklingen inom naturvÄrden, frÄn stÀngsel och utestÀngande till involverande och deltagande, mot Community-based conservation, har fÄtt genomslag i naturvÄrdsförvaltandet av Thuma samt hur dessa strategier pÄverkar befolkningen runt reservatet. Genom observationer och intervjuer med bland annat by-överhuvuden, reservatarbetare och företrÀdare för förvaltarorganisationen har situationen i och kring reservatet kunnat kartlÀggas.

Muskuloskeletala problem och dysfunktioner Àr vanliga bland befolkningen och kan ofta kopplas till myofasciella triggerpunkter. UtmÀrkande för en triggerpunkt Àr en o?m palperbar knuta i muskulatur som a?r ka?nslig fo?r kompression. Om tryck appliceras pa? triggerpunkten kan den ge utstra?lande sma?rta och ofta uppstÄr ett sÄ kallat local twitch response.

Felin idiopatisk cystit (FIC) Àr den vanligaste formen av symtom i de nedre urinvÀgarna hos katt. FIC ger symtom som hematuri, smÀrta vid urinering, frekvent urinering med enbart en liten mÀngd urin per gÄng, periuri (urinering utanför lÄdan) och Àven obstruktion av uretra kan förekomma. DessvÀrre Àr FIC en uteslutningsdiagnos som stÀlls nÀr diagnostiska tester inte kan pÄvisa nÄgot som förklarar symtomen.Etiologin till FIC Àr fortfarande okÀnd. Studier har dock kunnat visa att symtomen som associeras med FIC kan förvÀrras av stressande omstÀndigheter, varför en inblandning av det sympatiska nervsystemet och/eller hypotalamus, hypofys och binjurebarks-axeln (HPA-axeln) misstÀnks. Olika studier har redovisat ökade plasmakoncentrationer av kortikotropin frisÀttande hormon (CRH) och adrenokortikotropt hormon (ACTH) under stress samt högre plasmakoncentrationer av noradrenalin hos katter med FIC jÀmfört med friska katter.

Titel Vem behöver lokala nyheter?Författare Emelie Dimberg och Julia IngemarssonUppdragsgivare Dagspresskollegiet vid DEMICOM och SOM-institutet Handledare Mathias FÀrdigh Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin VÄrterminen 2014 Ord 19 002 Syfte Syftet Àr att undersöka unga vuxnas relation till lokala nyheter i jÀmförelse med internationella, samt hur de tar del av dessa nyheter. Metod Kvalitativ analys i form av strukturerade fokusgruppintervjuer Material Intervjuer med sammanlagt elva respondenter vid tre fokusgruppintervjuer Huvudresultat Det finns hos mÄlgruppen skillnad i uppfattning av begreppet lokalt, vilken pÄverkas av tiden man befunnit sig pÄ orten och tidigare erfarenheter. Den gemensamma Äsikten Àr dock att en lokal nyhet ska angÄ individen direkt eller indirekt. Respondenterna i undersökningen anser att lokala nyheter Àr viktiga, men intresset att ta del av dessa Àr litet och behoven smÄ.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet Àr att göra en kartlÀggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. FrÄgestÀllningen blir sÄledes; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frÄnvaro under aktivitetsdagar?MetodDenna studie Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie. En kort enkÀt, med elva stycken kryssvalsfrÄgor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. EnkÀten behandlade frÄgor om personens förutsÀttningar, hur mÄnga aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frÄnvaro samt hur barnen upplevt de tillfÀllen som de varit frÄnvarande.

Stormen 2005 drabbade södra Sverige och skövlade nĂ€stan 70 miljoner m3 timmer pĂ„ en natt, varför mycket timmer lagrades i Kisasjön. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka om bottenfaunan i Kisasjön pĂ„verkats av timmerlagringen genom lĂ„ga syrehalter och Ă€ndrat bottensubstrat. Även den nĂ€rbelĂ€gna Knoppetorpssjön dit Kisasjöns vatten rinner undersöktes. PĂ„ vardera tio djup under sprĂ„ngskiktet i varje sjö togs fem ekmanhugg. SyreförhĂ„llandena mĂ€ttes vid varje lokal och sedimentet beskrevs.

MÀnniskans pÄverkan pÄ den omgivande miljön har ökat genom historien med ökad bofasthet och samhÀllsbildning. Vid övergÄngen jÀrnÄlder-medeltid, nÀr Sverige började ta form som rike skedde flera förÀndringar inom jordbruk, teknik och samhÀlle. En resurs som kom att exploateras hÄrdare var jÀrn som fick stor betydelse ekonomiskt och politiskt i det framvÀxande riket. I Möre i Kalmar lÀn uppkom en lÄngvarig och intensiv utvinning av jÀrn i skogsbygderna. Idag Àr dock tÀmligen lite kÀnt om jÀrnutvinningen i Möre.

Mot bakgrund av regeringens mÄl för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom omrÄdet tillÀmpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till Är 2030.Projektet Àr en oberoende förstudie om införandet av smÄskalig vindkraft för att öka mÀngden energi frÄn hÄllbara energikÀllor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 Àr i utbyggnadsfasen.Projektets syfte Àr att sammanstÀlla kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för omrÄdet utifrÄn geografiska förutsÀttningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. MÄlet Àr att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge omrÄdet.SammanstÀllning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information frÄn publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom omrÄdet. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen Àr att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in pÄ huvudmÄlet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas mÄste vinden och dess fenomen redogöras dÀrefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet Àr viktigt, dÄ stadsmiljö med nÀrliggande boende medför en kÀnslig omgivning.Införandet av vindkraft pÄ Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per Är i energitillskott med den uppsatta modellen.

UtifrÄn tanken om ett kulturarvsarbete som Àr inspirerat av mÄngfald och delaktighetvill jag undersöka tvÄ olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn.Kan den hÀr typen av arkeologiverksamheter hjÀlpa barn och ungdomar med olikaursprung att finna en förankring i sin nÀrmiljö?Kan man pÄ det hÀr sÀttet öka barn och ungdomars förstÄelse för att mÀnniskor pÄolika platser lever och har levt vÀldigt olika, men att vi kanske ÀndÄ Àr ganska lika?Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg Ät pÄ de hÀr bÄdapunkterna?metod:Studien bygger frÀmst pÄ intervjuer gjorda med barn, lÀrare och arkeologer som deltagiti verksamheterna.huvudresultat:Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medanBergsjöprojektets starka sida Àr att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild avförhistorien, tiden Àr annorlunda men inte sÀmre och det finns bÄde för- och nackdelar med hurmÀnniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits pÄ olikaplatser i vÀrlden under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tÀnkande Àr prÀglatav ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik Àr en begrÀnsning framförallt nÀr detgÀller kontakter och resor.Alla barn, oavsett ursprung, Àr intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man harsina rötter pÄ plasten eller ej.Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd Àr prÀglad av en spÀnning mellan polerna ?jag? och?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?.Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de Ä ena sidan fick upp ögonen för att detfunnits mÀnniskor pÄ platsen vÀldigt lÀnge och Ä andra sidan att de genom att visa detta föromvÀrlden sÄg en möjlighet att visa pÄ att det finns spÀnnande och intressanta saker i derashembygd.För Malmöbarnen var det viktigt att utgrÀvningen var i deras hemmiljö..

MarkanvĂ€ndningen pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för en ytas energibalans och dĂ€rmed lokalklimatet. Med kunskap om olika ytors klimatpĂ„verkan kan Ă„tgĂ€rder vidtas redan i stadsplaneringen, dock saknas tillgĂ€ngliga verktyg anpassade till stadsplanerare. Den hĂ€r studien syftar till: (1) att genom en lĂ€mplig fallstudie, skapa en grund för ett verktyg som uppskattar klimatpĂ„verkan vid transformering av naturmark till urban mark, (2) att undersöka klimatpĂ„verkan för den planerade markanvĂ€ndningsförĂ€ndringen i fallstudien och (3) att undersöka takvegetationens effekt pĂ„ den planerade markanvĂ€ndnings-förĂ€ndringen i fallstudien.Första steget i metoden var att definiera systemgrĂ€nserna och avgrĂ€nsa omfattningen av rapporten. ÅrstafĂ€ltet (Stockholm) valdes som fallstudieomrĂ„de dĂ€r det planeras en markanvĂ€ndningsförĂ€ndring frĂ„n naturmark till urban mark. Rapportens innehĂ„ll avgrĂ€nsas till: (1) den klimatpĂ„verkan som har direkt koppling till ytans förĂ€ndrade egenskaper p.g.a.

Auktioner pÄ nÀtet har pÄ senare Är blivit en vital del i mÄnga företags verksamheter. Speciellt mindre företag med begrÀnsad budget och IT-kompetens har upptÀckt de möjligheter som auktionssidor erbjuder och idag Àr dessa marknadsplatser överbefolkade av smÄ, ofta nischade aktörer. PÄ grund av stark lokal sÄvÀl som global konkurrens frÄn större företag hade bara en brÄkdel av dessa aktörer kunnat existera om inte möjligheten att anvÀnda internetauktioner som alternativ distributionskÀlla funnits. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera en av dessa aktörer och vÄr frÄgestÀllning Àr hur valt företag med hjÀlp av auktionssidor genererat lÄngvariga konkurrensfördelar gentemot större aktörer pÄ marknaden. Att skapa lÄngvariga konkurrensfördelar handlar i grunden om att skapa en lÄngsiktigt framgÄngsrik strategi i relation till konkurrenterna. Huruvida ett företag lyckas med detta beror pÄ en rad olika faktorer Det företag som vi har valt att studera Àr en av de tio största aktörerna pÄ den svenska auktionssidan Tradera och de har valt att nischa sig mot Àldre tvspelsrelaterade produkter.

Seniorboende Àr en ny boendeform för Àldre, frÄn 55 Är och uppÄt. Vilka faktorer gÄr att urskilja i offentliga debatten nÀr det gÀller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar mÀnniskor dit och hur upplevs boendet? En stor förÀndring för Àldre var nÀr kvarboendeprincipen hade sitt intÄg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att mÀnniskor inte lÀngre kunde tvingas flytta ifrÄn sina hem nÀr de blev gamla och sjuka. Under vÄra verksamma Är inom Àldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förÀndring i form av Àdelreformens införande Är 1992.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

I vad som beskrivs som en globaliserad vĂ€rld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivĂ„. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhĂ„lls ofta som viktiga aspekter för mĂ„l om hur den egna kommunen görs attraktiv, nĂ„got som upplevs stĂ€lla krav pĂ„ en förĂ€ndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sĂ€llan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tĂ€t hög stadsmĂ€ssig bebyggelse, nĂ„got som frĂ€mst varit förknippat med storstĂ€der dĂ€r urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebĂ€r för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrĂ„n hur stadspolitiken kan sĂ€gas karaktĂ€riseras av mĂ„l och aktörer, samt utifrĂ„n hur sprĂ„ket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrĂ„n ett diskursivt fĂ€lt bestĂ„ende av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Östhammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det prĂ€glar stadspolitiken, nĂ„got som inte Ă€r oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Mitt syfte med detta arbete Ă€r att fĂ„ en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund sĂ„g ut under en tid dĂ„ EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att fĂ„ ett lokalt signum pĂ„ uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionĂ€r, Olle Hagner frĂ„n Ovansjö socken, som kom att tillbringa nĂ€rmare 40 Ă„r som missionĂ€r i östra Afrika ? mĂ„nga av dessa med sin fru som följeslagare.Följande frĂ„gestĂ€llningar har fungerat som utgĂ„ngspunkt:* Varför missionerade EFS i just Eritrea?* Vad Ă„stadkom Olle Hagner?* Är det möjligt att se en förĂ€ndring över tid pĂ„ hur missionĂ€rerna sĂ„g pĂ„ den inhemska religionen pĂ„ plats?* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionĂ€rer (sĂ€rskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhĂ€ngare av den inhemska religionen?* Vilka tĂ€nkbara orsaker ligger bakom eventuella förĂ€ndringar i attityder och relationer?Kritiken frĂ„n Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hĂ„rd, och dĂ„ framförallt mot den katolska kyrkan. Detta Ă€r inte förvĂ„nande dĂ„ den katolska kyrkan gjorde allt för att trĂ€nga ut EFS? missionĂ€rer ur Eritrea och lyckades ocksĂ„ med detta under en period.Olle Hagner anlĂ€nde till Eritrea första gĂ„ngen 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgĂ€rning i Eritrea som han tvingats avbryta pĂ„ grund av sjukdom.