Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar kring arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i Àmnet svenska. Studien Àr genomförd utifrÄn en fenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger som undervisar i Ärskurs 1-3 pÄ olika skolor i en stad i norra Sverige. Dessa undersökningsformer har bidragit till att vi fÄtt information om lÀrares uppfattningar om uppdraget med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.Resultatet i studien visar att lÀrarna inte anser sig fÄ den fortbildning vilken skulle underlÀtta vid bedömningen av elevers kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Det rÄder Àven en viss osÀkerhet kring vilka kunskapsmÄl som ska premieras i de skriftliga omdömena och flertalet lÀrare efterfrÄgar gemensamma mallar för kommunen.

TM-konsult Àr ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krÀvs en rad ingredienser. NÄgra av dessa Àr moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i HÀrnösand Àr företagets sydligaste sÀte och det kontor som konkurrerar om jobben i nÀromrÄdet och Stockholmsregionen. Kontoret Àr ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget.

Fo?rfattarna till detta examensarbete har intresserat sig o?ver hur innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis sma? innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie underso?ker fo?rfattarna hur innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfra?gan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Fo?rfattarna har valt att anva?nda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats da?r underso?kningen har sin utga?ngspunkt fra?n teorin.

Tidigare studier visar att Afrika Àr en vÀxande marknad med möjligheter för svenska företag, men det Àr en marknad som innebÀr risker. De svenska företagen har idag en stark nÀrvaro med ett gott rykte och bidrar med kunskap och kvalitet. Trots stora naturtillgÄngar och ekonomisk tillvÀxt rÄder en ojÀmn inkomstfördelning med fortsatt utbredd fattigdom och underutvecklad infrastruktur. De afrikanska lÀndernas egna företagare Àr en viktig del i deras ekonomiska tillvÀxt. För att skapa vidare utveckling bör de afrikanska ledarna ta större ansvar för den unga arbetskraften.Studiens syfte var att studera hur, var och varför svenska företag har etablerat sig pÄ den afrikanska marknaden och se om och hur etableringen skiljer sig Ät för de utvalda företagen.

Muskuloskeletala problem och dysfunktioner Àr vanliga bland befolkningen och kan ofta kopplas till myofasciella triggerpunkter. UtmÀrkande för en triggerpunkt Àr en o?m palperbar knuta i muskulatur som a?r ka?nslig fo?r kompression. Om tryck appliceras pa? triggerpunkten kan den ge utstra?lande sma?rta och ofta uppstÄr ett sÄ kallat local twitch response.

Eventmarknadsföring Àr i ropet just nu beroende pÄ att det Àr ett sÀtt att kommunicera direkt till konsumenterna och pÄverka dem under en lÀngre period. Denna uppsats behandlar hur en arrangör ska gÄ tillvÀga för att lyckas med att planera och genomföra ett varumÀrkesvÀrdeökande event. SÀrskilt om eventet har syftet att ses som ett startskott för framtida varumÀrkesvÀrde-ökande marknadskommunikation. Vi har anvÀnt den planeringsprocess som Shone och Parry gjort och sedan utvecklat denna för att den ska vara anvÀndbar till vÄrt syfte. Shone och Parry's modell innehÄller det som krÀvs för att planera och genomföra ett event, allt ifrÄn mÄlsÀttning till utvÀrdering efter genomförandet.

Beredskapsenheten pÄ lÀnsstyrelsen i VÀrmland driver ett projekt om risk och sÄrbarhetsanalyser i lÀnet som benÀmns ?SÀkerhet i VÀrmland?. Detta examensarbete studerar skogsbrÀnder utifrÄn ett riskperspektiv och Àr ett led i projektet. MÄlen med studien Àr att Ästadkomma en riskmodell för skogsbrÀnder som kan anvÀndas vid planering pÄ lokal- och regional nivÄ i samhÀllet. Studien delas upp i tvÄ delar.

Policy documents in the public library field, such as the library legislation, local political goals and intra-library plan documents, often include ambitious but ambiguous formulations. This two years master?s thesis examines the relationship between four policy documents and library practice in a local context. The theoretical framework is inspired by a sociocultural theory developed by the Swedish professor of pedagogical psychology Roger SÀljö. The theory emphasizes the importance of context to learning and development.The thesis? method is a case study.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur rummet och dess inredning möjliggör bildskapande sett i relation till styrdokumenten och aktuell bildpedagogisk forskning. Undersökningen kan placeras inom det tvĂ€rvetenskapliga forskningsomrĂ„det Visuell kultur dĂ€r förhĂ„llandet mellan seende och kunskap studeras och hur det i detta förhĂ„llande förhandlas fram och skapas mening. I arbetet har jag försökt att anlĂ€gga en konstruktionistisk syn pĂ„ de undersökta lokalerna. UtgĂ„ngspunkten har varit att mening skapas i mötet mellan det visuella, auditativa och spatiala och att rummen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapar olika möjligheter för handling. Att planera skollokaler (i detta fall bildlokaler) och att inreda och utrusta förskolerum och klassrum kan ses som iscensatta teorier om barns och ungdomars behov, utveckling och lĂ€rande.Åtta lokaler frĂ„n förskolan till gymnasiet dokumenterades med fotografier och jag intervjuade ocksĂ„ lĂ€rarna som arbetade i lokalerna.

Employer Branding Àr ett managementkoncept vars primÀra syfte Àr att attrahera och behÄlla personal. Nyinstitutionell teori redogör dÀremot för att organisationers motiv att översÀtta samt tillÀmpa ett managementrecept sÄ som Employer Branding Àr att framstÄ som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte Àr att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillÀmpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod anvÀnts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrÄn ett selektivt urval.

Kusoffsky, Magnus (2010) SpĂ„rvĂ€g eller trĂ„dbuss ? IdĂ©studie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivĂ„ Masteruppsats för masterexamen i SamhĂ€llsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell SprĂ„k: SvenskaDen hĂ€r uppsatsen handlar om samhĂ€llsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte Ă€r att presentera en vision för en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar Örebroregion, med ett hĂ„llbart transportsystem dĂ€r kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.Visionen preciseras i tvĂ„ scenarier, som bygger pĂ„ tvĂ„ olika trafiksystem, nĂ€mligen spĂ„rvĂ€g och duospĂ„rvĂ€g, respektive prioriterad busstrafik med trĂ„dbuss. BĂ„da scenarierna bygger pĂ„ det nuvarande busslinjenĂ€tet i Örebro, och bĂ„da innehĂ„ller en direkt anslutning frĂ„n Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.Metoder som anvĂ€nds i uppsatsen Ă€r scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.Avhandlingen innehĂ„ller en litteraturstudie, som bygger pĂ„ tre mĂ„lbilder för samhĂ€llsplanering i Sverige: integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering med kollektivtrafik som norm, kollektivtrafik med strukturerande egenskaper, och integrering av lokal och regional kollektivtrafik.I tvĂ„ scenarierna beskrivs bland annat grundlĂ€ggande tekniska specifikationer, linjenĂ€t, tĂ€ckningsgrad, restider, kostnadsberĂ€kningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhĂ€llsplanering. Systemens för- och nackdelar jĂ€mförs, och rekommendationer lĂ€mnas för Ă„tgĂ€rder pĂ„ kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Den hÀr c-uppsatsen tar upp Àmnet vÀrdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet iskolans lÀroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lÀrares förutsÀttningar att förankravÀrdegrunden i praktiken. Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar för lÀrarensom finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genomsamtal och dialog, kunna förankra vÀrdegrunden i den dagliga verksamheten. VÄrforskningsfrÄga Àr; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin vÀgtill att förankra vÀrdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vadskolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i Àmnet.

För att kunna planera det framtida goda samhÀllet krÀvs det att medborgarna som ska leva i samhÀllet fÄr vara med och bestÀmma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen Àr dock ofta en komplicerad frÄga dÄ en vÀl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan pÄ tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats Àr just hur frÄgan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, dÄ det Àr tvÄ aspekter som det idag efterstrÀvas en förbÀttring kring. Uppsatsen bygger mycket pÄ litteratur kring demokratifrÄgor och hur planprocessen ser ut, dÄ frÄgestÀllningarna förutom tidigare nÀmnda innehÄller frÄgor kring vad syftet med medborgardialoger Àr, och vilken pÄverkan tidpunkt för dialog har för effekt pÄ processen. Undersökningen har vidare baserats pÄ tvÄ intervjuer och en rapportgenomgÄng, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras.Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser pÄ att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ÀndÄ Àr vÀrdefullt att ta till vara pÄ av andra orsaker.

MÄldokument och betygskriterier pÄ nationell nivÄ Àr generellt utformade för att möjliggöra lokala tillÀmpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta stÀller krav pÄ skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lÀrarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller ocksÄ finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort frÄn ?inre mallar? nÀr bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen krÀver och olika begrepp benas ut.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.