Bakgrund: Balanced Scorecard (BSC) har blivit ett populÀrt sÀtt att mÀta ett företags prestationer, dÄ det inkluderar bÄde finansiella och ickefinansiella mÄl och mÄtt. Samtidigt ses styrkortet som ett verktyg för att kommunicera företagets strategi och skapa en förstÄelse i hela organisationen för vad företaget vill uppnÄ. Trots att BSC Àr ett mycket framgÄngsrikt begrepp saknas det empiriska studier kring hur modellen upplevs och anvÀnds av anstÀllda pÄ operativ nivÄ och hur styrningsverktyget pÄverkar dem.Syfte: Undersökningens syfte Àr att beskriva hur BSC anvÀnds pÄ operativ nivÄ i ett företag samt förklara hur strategi och mÄlformulering uppfattas av individen och pÄverkar dennes beteende. Vidare Àr undersökningens syfte att utveckla en modell för att öka den operativa relevansen i BSC.Slutsats: För att uppnÄ de fördelar som BSC kan erbjuda krÀvs en förankring i hela organisationen samt ett engagemang och involvering i styrkortsprocessen frÄn alla anstÀllda. Vi anser att problemen med BSC som uppkommer mÄnga gÄnger kan hÀrledas till svÄrigheter att tydliggöra och att koppla strategin och BSC till vad individen arbetar med i sin vardag.

Innan ett kreditbeslut kan fattas mÄste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror pÄ hur mycket och pÄlitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende pÄ hur bankerna bearbetar den information man har Àr ocksÄ en pÄverkande effekt pÄ hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare anvÀnder sig utav flera kÀllor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget dÀr kreditgivarens sociala nÀtverk Àr en av dessa kÀllor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nÀtverk dÄ han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information betrÀffande utlÄning till smÄ och medelstora företag. Undersökningen bestod av tvÄ personliga intervjuer och tvÄ telefonintervjuer som har utförts pÄ Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City.

HushÄllens aktiviteter ger upphov till en signifikant andel av vÀxthusgasutslÀppen i vÀrlden, och ÄtgÀrder för att begrÀnsa deras klimatpÄverkan Àr sÄledes av stor vikt.  Trotts att mÄnga stÀder lyckats reducera sina utslÀpp av vÀxthusgaser pÄ lokal nivÄ ger  invÄnarna istÀllet upphov till allt större utslÀpp i utlandet via de varor de konsumerar. Den konventionella metoden för att  mÀta  vÀxthusgasutslÀpp frÄn  aktiviteterna  i en stad baseras  dock  pÄ ett produktionsperspektiv, dÀr endast de utslÀpp som görs inom regionens geografiska grÀnser inkluderas, vilket innebÀr att potentiella utslÀppsreduceringar  frÄn konsumtion  inte ÄskÄdliggörs. I denna rapport berÀknas de potentiella utslÀppsminskningarna frÄn ett antal klimatÄtgÀrder som kan utföras pÄ individ-  och  hushÄllsnivÄ för att minska vÀxthusgasutslÀppen. Dessa analyseras sedan ur ett produktions- och konsumtionsperspektiv med syftet att undersöka hur valet av utslÀppsperspektiv pÄverkar möjligheterna till minskad klimatpÄverkan pÄ individ- och hushÄllsnivÄ. Resultatet visar att det Àr viktigt att svenska stÀder betraktar vÀxthusgasutslÀppen frÄn hushÄllets aktiviteter ur ett konsumtionsperspektiv för att kunna ÄskÄdliggöra den fulla potentialen hos utslÀppsreducerande ÄtgÀrder som utförs pÄ hushÄllsnivÄ.

Lately, more and more music festivals have emerged in Sweden. People?s desire and need to visit these events only seems to increase. Cultural tourism and music tourism has developed into a significant and important part of the experience industry and it employs more and more people within the tourism industry. The purpose of this paper is to investigate which effects this can have on the local community.

I dagslÀget har Sverige ett antal stora aktörer som dominerar den svenska dagligvaruhandeln. Ica, Coop, Axfood och Bergendahl har tillsammans 85 % av de totala marknadsandelarna i landet. Utvecklingen de senaste decennierna har varit att antalet butiker minskat och att antalet storvaruhus ökat. Detaljhandelns styrka har ökat de senaste Ären och gör det svÄrt för mindre producenter att klara av att driva en lönsam verksamhet. Syftet med studien har varit att undersöka hur lokalproducerade livsmedelsprodukter blir en del av sortimentet i dagligvarubutiker pÄ den lokala marknaden.

De nationella styrdokumenten för gymnasiet pÄvisar att lÀraren skall undervisa om samtbedöma elevernas prestationer i sprÄkhistoria. I dagslÀget saknas det forskning om hurverksamma lÀrare skall didaktisera det sprÄkhistoriska momentet i svenskundervisningen.Som konsekvens av detta blir momentet starkt bundet till de lÀromedel som anvÀnds, dÀr desprÄkhistoriska epokerna Àr tydligt avgrÀnsade till att beskriva utveckling av det svenskasprÄket ur en historisk aspekt. DÀrmed framtrÀder det dilemma som denna studie har somsyfte att belysa.En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att sökasvar till hur fem verksamma gymnasielÀrare i dagslÀget undervisar i det sprÄkhistoriskamomentet. Centralt för studiens frÄgestÀllningar Àr hur respondenterna angriper desprÄkhistoriska epokerna i undervisningen samt hur de tydliggör det faktum attsprÄkförÀndring Àr ett konstant fenomen.Studiens resultat visar att det sprÄkhistoriska momentet fÄr relativt lite utrymme isvenskÀmnet, möjligen till följd av att den lokala arbetsplanen lyser med sin frÄnvaro. Denundervisning som existerar Àr starkt bunden till de lÀroböcker som respondenterna anvÀndersig av i undervisningen, men det blir tydligt att momentet fÄr en erfarenhetspedagogisk prÀgelnÀr det sÀtts i praktiken trots lÀroböckernas traditionella framstÀllning.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en forskningsöversikt kring begreppet social sÄrbarhet i relation till naturkatastrofer i allmÀnhet. SÄrbarhet i relation till naturkatastrofer har kartlagts och studerats vetenskapligt under en kortare period, medan social sÄrbarhet, som Àr en undergrupp till sÄrbarhetsfÀltet, har studerats förhÄllandevis lite. Genom att ta reda pÄ vilka mÀnniskor/grupper av mÀnniskor som Àr mest utsatta för naturkatastrofer finns det en möjlighet för beslutsfattare att fatta vÀlgrundade beslut om var förebyggande insatser bör göras, sÄvÀl som akuta insatser i hÀndelse av en naturkatastrof. Tanken Àr att denna uppsats skall ligga till grund för en lokal studie 2009-2010 av social sÄrbarhet i en utvald kommun vid VÀnerns strand. VÀnern Àr som kÀnt hotad av ökad översvÀmningsrisk i samband med klimatförÀndringar och vikten av att undersöka social sÄrbarhet dÀr Àr stor.

Den bostadspolitik som förts de senaste tvÄ decennierna har gett oss en alltmer segregerad stadskÀrna i Stockholm. Byggsubventionernas avveckling pÄ 90-talet har lett till en historiskt lÄg byggtakt och ett byggande som ensidigt riktat sig till resursstarka grupper i samhÀllet.Parallellt med detta har stora delar av hyresbestÄndet ombildats till bostadsrÀtter vilket medfört att mÄnga relativt billiga hyreslÀgenheter i Àldre fastigheter har försvunnit ur bestÄndet. Dessa Àr svÄra att ersÀtta med nyproduktion, dÄ dessa Àr dyrare.KÀrnproblemet Àr förstÄs att det Àr dyrt att bygga hus och om man antar att den nuvarande bostadspolitiken bestÄr Àr det ytterst angelÀget att utveckla kostnadseffektiva byggmetoder för att möjliggöra lÀgenheter med överkomliga hyror som kan bidra till att motverka boendesegregationen pÄ sikt.VÄrt förslag bestÄr av ett bostadshus i Stadshagen. Fastigheten Àr indelad i tvÄ byggnadskroppar som lÀnkas samman via ett system av loftgÄngar kopplade till ett trapphus. Husen Àr uppbyggda av volymelement som staplats pÄ en platsgjuten sockel.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett teoretiskt och begreppsmÀssigt ramverk, bestÄende av en diskussion kring demokratiteori, governance, samstyre och deltagande, att genomföra en analys av samstyret i naturumprocessen. Förloppet kring naturum utgjorde en betydande del i processen kring bildandet av Kosterhavets nationalpark. KaraktÀristiskt för naturums samstyre har varit att företrÀdare för myndigheter frÄn nationell, regional och kommunal nivÄ har styrt och samarbetat tillsammans med företrÀdare frÄn lokal nivÄ. De aktörer som har ingÄtt i samstyret har varit NaturvÄrdsverket, LÀnsstyrelsen VÀstra Götaland, Strömstads kommun, KosternÀmnden och helÄrs- och delÄrsboende kosterbor. Fokus finns framförallt pÄ medborgarnas och KosternÀmndens deltagande.

Title: Multi channel publishing: a qualitative study on how Norrköpings Tidningen publishes news in multiple channelsAuthor: Roland AlbinssonThesis supervisor: Per-Anders ForstorpBackground: In this day and age, the media is omnipresent and a part of our daily life. The phenomenon of media convergence can be traced back to the birth of the internet, and today all of the major newspapers have a website of their own. As a result of multichannel publishing, consumers have a wide range of tv channels to choose from, but there is still uncertainty as to whether more channels automatically equates to more and better news. There is no doubt about the fact that multi channel publishing is a necessary survival skill for media conglomerates today, but effects such as news recycling and the concentration of ownership are in conflict with the consumers? availability demands.Purpose: The purpose of this thesis is to, by means of a case study, describe how NT?s multi channel publishing is an expression of media convergence, as well as to study how the news are affected by multi channel publishing.Research procedure: This study is based on three different research methods, observations, text analyses and qualitative interviews.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer. Vi genomförde Àven en kvantitativ enkÀtundersökning bland de anstÀllda. Detta för att fÄ ett bra underlag till att besvara vÄr frÄgestÀllning. Slutsatser: VÄr studie visar att konsekvensen av att Skatteverket Àr en mÄlstyrd verksamhet dÀr mÄlen sÀtts högt i hierarkin blir att de anstÀllda pÄ lokala kontor upplever en begrÀnsad delaktighet nÀr mÄlen sÀtts.

För att möta kommande klimatförÀndringar behövs klimatanpassning vilket innebÀr att skydda samhÀllet mot klimatförÀndringarna och ta tillvara eventuella möjligheter. Olika lÀnder har tillÀmpat olika sÀtt att styra anpassning, vilka generellt kan delas in i top-down och bottom-up styrning. Dessa styrformer generar olika problem och möjligheter för implementering. Till exempel sÄ brister ofta styrning genom top-down implementeringen pÄ lokal nivÄ, medan bottom-up ofta försvÄras av att lokala aktörer saknar resurser i implementering. I denna litteratur och dokumentsbaserade studie undersöker vi aktuell forskning och policydokument för att med stöd av Environmental Governance-teorin, klargöra styrningsformernas uppbyggnad, effektivitet, problem och möjligheter.

Syftet med vÄr studie Àr att genom intervjuer och enkÀt undersöka, kartlÀgga och belysa hur lÀrare i Jönköpings kommuns grundskolor Ärskurs 4-6, utifrÄn Lpo 94 och andra styrdokument, arbetar och tÀnker runt sin undervisning och skapar intresse för de naturorienterande (No) Àmnena.Undersökningen har skett i tre av kommunens skolomrÄden dÀr 33 lÀrare, 20 kvinnor och 13 mÀn, har besvarat en enkÀt varefter fem av informanterna Àven har intervjuats. Detta i syfte att fÄ en fördjupad förklaring av undervisningstankar och val av arbetssÀtt. Urvalet av skolor har skett slumpmÀssigt som i sin tur har pÄverkat vilka lÀrare som besvarat utlÀmnad enkÀt. NÀr det gÀller vilka lÀrare som intervjuats har detta skett genom att lÀrare visat sitt intresse.Resultatet av undersökningen blev att de flesta lÀrare anser att Lpo 94 och deras egna kunskaper styr och pÄverkar innehÄllet i No-undervisningen. Faktorer som lokal arbetsplan i No, lÀromedel och kollegor spelar en mer underordnad roll.LÀrarna vÀljer ofta arbetssÀtt dÀr experiment, lÀsa och berÀtta och utomhuspedagogik ingÄr, men under senaste Ären har Àven lÀromedel som Natur och Teknik för Alla (NTA-lÄdor) m.m.

SammanfattningSyftet med examensarbetet Àr att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om integrering respektive segregering, utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lagt fokus pÄ fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder nÀr det kommer till dessa.Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrÄn litteratur och forskning samt styrdokument. VÄr utgÄngs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi lÀste inför intervjuerna för att sÀtta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn lÀroplaner, artiklar och aktuell forskning.Resultatet blev att det Àr samhÀllets intentioner att sÄ stor andel elever som möjligt ska gÄ i vanliga skolan Àr svÄra att förverkliga.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om det finns ett samband mellan motorisk fÀrdighet ochmÀngd fysisk aktivitet av olika intensiteter hos barn med diagnosen ADHD.FrÄgestÀllningar1. Hur mÄnga barn med ADHD har motoriska nedsÀttningar utifrÄn Movement ABC?2. Hur mÄnga barn med ADHD nÄr upp till de Nordiska rekommendationerna för fysiskaktivitet?3.