192 uppsatser · sida 7 av 13
… rum och med en blandning av funktioner dit verksamheter och besöksfunktioner lokaliseras. Vissa av grönytorna kring detta ”centrala band” tas därmed i anspråk för ny bebyggelse. Grönskan kvarstår emellertid som ett viktigt element även i de centrala delarna av förorten, då b l a …
… två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden …
… rum och med en blandning av funktioner dit verksamheter och besöksfunktioner lokaliseras. Vissa av grönytorna kring detta ”centrala band” tas därmed i anspråk för ny bebyggelse. Grönskan kvarstår emellertid som ett viktigt element även i de centrala delarna av förorten, då b l a …
… har fått en stor vikt i framtagandet av förslaget, men för att få en lokal anknytning har även en allmän beskrivning och analysdel av planområdet och dess närhet tagits fram. Den leder fram till vilka styrkor och svagheter som finns i området. Vattenkontakten, det centrala …
… av 1900-talet fanns det trots allt en tydlig vilja hos politiker på såväl lokal som nationell nivå att försvenska tornedalingarna. Flera olika faktorer, såsom nationalismen och moderniseringen samt säkerhetspolitiska och ekonomiska motiv låg bakom assimileringspolitiken i …
… arbete i en mångkulturell barngrupp, föräldrasamverkan, samstämmigheten mellan lokala arbetsplanen och Lpfö-98 gällande kulturmöten. Vårt huvudsakliga resultat av undersökningen blev att två kategorier av reflekterade inriktningar gick att urskilja. Den ena reflekterade …
stadsförnyelse av Västra centrum i Borås
… har fått en stor vikt i framtagandet av förslaget, men för att få en lokal anknytning har även en allmän beskrivning och analysdel av planområdet och dess närhet tagits fram. Den leder fram till vilka styrkor och svagheter som finns i området. Vattenkontakten, det centrala …
en studie av initativet bakom det manliga nätverket i Piteå
… en högre nivå av socialt kapital. Jag har jämfört andelen egna företagare, lokaltidningarnas hushållstäckning och valdeltagandet i Piteå med grannkommunen Luleå. I samtliga fall låg Piteå på en högre nivå än Luleå och det indikerar att Piteå har en hög nivå av socialt kapital …
En studie av lokala klädtrender och varumärkesassociationer bland elever vid Östra Reals gymnasium
Syftet med studien har varit att undersöka hur lokala klädtrender uppstår, sprids och avtar bland eleverna på gymnasieskolan Östra Real i Stockholms innerstad. Vi har även velat undersöka den sociala klassens och bratskulturens inflytande över denna trendutveckling. Detta för …
… vilket värde det därefter står för. Imagen påverkas även av dess sortiments-, lokaliserings- och prispolitik, samt dess lokalisering, vilka är positioneringsfaktorer som är beroende av aktuell kontext. Detta förklarar möjligen även de olikheter vi identifierat genom förstudien …
Början på en ny våg
… ökad kontroll på vad som kan tillåtas och inte. På området föreslås även lokalisering av bland annat parkeringar, gångvägar, bollplaner och bad-strand. Marken närmast havet ska behållas fri från privat bebyggelse och ska även i fort-sättningen kunna nyttjas av allmänheten. Den …
Havsnära och naturnära, men med barriärer, buller, markföroreningar och dåliga markförhållanden.
… ökad kontroll på vad som kan tillåtas och inte. På området föreslås även lokalisering av bland annat parkeringar, gångvägar, bollplaner och bad-strand. Marken närmast havet ska behållas fri från privat bebyggelse och ska även i fort-sättningen kunna nyttjas av allmänheten. Den …
lokalpolitik, ståndsskillnader och kollektiva identiteter - om skåningars agerande på riksdagen 1720
… att följas utifrån en diskussion kring statsbyggnadsprocesser och kollektiva identiteter, där jag är intresserad av att undersöka om det finns något i de skånska representanternas sätt att uttrycka sig som går att härleda till deras tidigare danska rikstillhörighet.
… hög och Malmö och Köpenhamn integreras på ett sätt som är ovanligt för städer lokaliserade i olika länder. År 2004 bosatte sig fyra gånger så många danskar i Skåne som under 1998 vilket innebär en ökning från 800 till 3 200 personer per respektive år. Antalet pendlare som bor i …
en retrospektiv studie av ungdomars livsvillkor i Haparanda fram till år 2005
Studien är retrospektiv fram till år 2005 och syftet är att beskriva ungdomars lokala livsvillkor i en glesbyggds kommun. Studien försöker även utkristallisera de underliggande sociala faktorerna som inverkar till kvinnors och mäns val och förutsättningar att stanna kvar på …
