Piteåuppropet

Sammanfattning

Efter att en kvinna i Piteå dödats av sin före detta sambo, bildades ett

manligt nätverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. Nätverket

brukar även kallas för Piteåuppropet.

Syftet med denna uppsats är att genom en kritisk fallstudie studera ett

exempel på en lyckad organisering. Min hypotes är att de män som tog

initiativ till det första mötet hade en hög nivå av social kapital. För att

testa denna har jag ställt upp tre frågeställningar. Hur ser det sociala

kapitalet ut på kommunnivå i Piteå? På vilket sätt agerade männen bakom

initiativet när kvinnan i Piteå dödades och ett policyfönster öppnade? Var

nätverket bakom initiativet rikt på socialt kapital?

Piteandan är en benämning för den identitet som sägs karaktärisera pitebon.

Jag anser att denna anda är jämförelsebar med den medborgaranda Robert

Putnam menar ger invånarna en högre nivå av socialt kapital. Jag har

jämfört andelen egna företagare, lokaltidningarnas hushållstäckning och

valdeltagandet i Piteå med grannkommunen Luleå. I samtliga fall låg Piteå

på en högre nivå än Luleå och det indikerar att Piteå har en hög nivå av

socialt kapital.

När kvinnan i Piteå dödades ökade möjligheterna att få upp en fråga på

dagordningen, enligt John Kingdon, öppnades ett policyfönster. När det

öppnas måste en policyentreprenör agera och jag menar att initiativtagarna

var sådana entreprenörer. De var villiga att investera sina resurser i

kampen för kvinnofrid.

För att kunna agera framgångsrikt måste en policyentreprenör ha ett nätverk

med en hög nivå av socialt kapital. Detta är nödvändigt eftersom denna typ

av kapital inte ligger hos den enskilde individen, enligt Nan Lins

definition av begreppet, utan något som är inbäddat i individernas

relationer. Ronald Burt har utarbetat en modell som visar på sambandet

mellan ett nätverks struktur och socialt kapital. Enligt den modellen har

ett maximalt presterande nätverk tillslutenhet inom gruppen samtidigt som

aktörerna har relationer som spänner över strukturella hål. Genom

intervjuer kan jag konstatera att initiativtagarna hade ett sådant nätverk

och slutsatsen blir därför att de hade ett nätverk med en hög nivå av

socialt kapital.

Svaret på de tre frågeställningar jag ställt upp leder till att jag kan

bekräfta min hypotes. Männen som agerade hade en hög nivå av socialt

kapital vilket möjliggjorde den lyckade organiseringen.