20 uppsatser · sida 1 av 2
Projektet har undersökt möjligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n förbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfört med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning löser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket gör att metoden med basisk …
… annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade …
kemisk stabilisering inför deponering och miljömässig bedömning av återanvändbarhet enligt tre Europeiska system
… krav på hur materialet får användas. Järnstabiliseringen har inte påverkat utlakningen av arsenik i lakförsöken i det danska bedömningssystemet. Det holländska systemets krav på totalhalter medför att återanvändning av jordarna inte är tillåten. Trots att totalhalterna överstegs …
… enaxiell tryckmaskin där de pressades ihop tills de gick till brott. Enstaka lakningsförsök har utförts på vissa provkroppar som härdat under 28 dygn. Detta för att påvisa de eventuella samband som finns mellan olika bindmedelsmängder och lakegenskaper. Det bedömdes även …
… i Luleå. Syftet med arbetet var att med hjälp av lakförsök undersöka metallers lakningsbenägenhet och miljöpåverkan hos banvallsmaterial som innehåller järnsand. Banvallarna kan vara en källa till spridning av föroreningar. De innehåller föroreningar som t ex rester från oljor …
… i en spinellstruktur och på så sätt sänka kromoxidaktiviteten och därmed utlakningen av krom. Fem slaggvarianter undersöktes varav tre smältes om med eller utan tillsatts av MgO. Totalanalysen visade att de nivåer av MgO i slaggen som eftersträvades uppnåddes. Skaktestet visade …
En studie av sediment från hamnarna i Köping och Västerås
… undersökts genom analyser av totala föroreningshalter samtkoncentrationer vid lakning. Detta gjordes dels genom egna skakförsök och dels genom utvärdering av resultat från undersökningar som Statens geotekniska instituts (SGI)miljölaboratorium gjort. När det gäller materialets …
en utredning om utsläpp av fenolföreningar samt metallsorption
… metal sorption, toxicityNyckelord: furubarksflis, fenol, filtermaterial, lakning, metallsorption, toxicitet
… studera hur anrikningssanden från magasin 1 och 1B beter sig vid vittring och lakning. Även underliggande och överliggande morän på magasinen studeras. Resultaten från Acid Base Accounting visar att alla material, utom den överliggande moränen på magasin 1, har en …
… magnesiumkromit. Finns kromet bundet som magnesiumkromit är risken för kromutlakning minimal. Fyra olika slaggvarianter undersöktes. Två av dessa modifierades med tillsats av magnesiumoxid. Totalanalysen från försöken visar att samtliga modifieringshalter som eftersträvats …
… inverkan av några utvalda processparametrar på ljusbågsugnsslaggens kromlakningsegenskaper. Tidigare undersökningar har visat att 80-95% av det krom som lakar är sexvärt krom. Sexvärt krom existerar inte i temperaturer över 1228°C. Bildandet sker i stället under avsvalning efter …
kvicksilver i rostugnsstoft
… kvicksilver, arsenik, bly, koppar järn, antimon och vismut. Ett konstant pH-lakningstest uträttades för att påvisa lakbarheten för dessa ämnen i stoftet vid olika pH-värden. Ett antal stabiliseringsförsök utfördes genom att olika tillsatser blandades till två månadsprover i …
… som skulle kunna ersätta konventionella neutraliseringsmedel vid biolakning av sulfidiska koncentrat. I dagsläget används släckt kalk som är en förhållandevis dyr produkt och neutraliseringen utgör en stor del av driftskostnaden. Om restprodukter från annan industri kan användas …
… luft respektive deponigas enligt en modifierad lakmetod (L/S-10) samt den vid lakningen uppkomna mekaniska bearbetningens effekt på utlakningen. Elementhalterna i lakvattnet analyserades med ICP-teknik varefter resultaten utvärderades med regressionsanalys och multivariat …
Ovako i Hofors har länge arbetat för att sänka kromlakningen från ljusbågsugnsslaggen för att kunna fortsätta att använda slaggen som ballast i asfalt. Stora framsteg skedde då en del av kalken i slaggbildartillsatsen byttes ut mot dolomit. För ytterligare sänkning av …
