86 uppsatser · sida 3 av 6
Lärares erfarenheter av laborativ matematik
… en ökad förståelse och konkretisering av matematiska begrepp. Eleverna blir kreativa och ges möjlighet att samarbeta och kommunicera på lektionerna, trots hinder som stora undervisningsgrupper och att arbetssättet är tids- och energikrävande. Lärarna anser att det är lättare att …
- en väg till förståelse, utifrån lärares perspektiv
… ska ge eleven förståelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation. Lärarna använder ett brett spektrum av laborativt material. Undersökningen visar vidare att laborativ matematik ger möjligheter som väger tyngre än de upplevda hindren med arbetssättet. Hinder …
… har visat att undervisning som grundar sig mest på böcker är den somär minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lärare är en viktig förutsättningför en lyckad undervisning har vår studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter läromedlen …
Vilken typ av undervisning sker i skolan? Finns kreativitet i den? Vad tycker barnen om den?
Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag …
En undersökning kring elevers metod vid problemlösning i multiplikation i åk 5
… problemsituationerna som blev aktuella under undersökningens gång utgjordes av kreativa matematiska resonemang. Det vill säga att imitativa resonemang var det mest frekventa resonemanget i min studie vilket innebär att elever använde sig av imitativa resonemang mycket mer än …
… vår undersökning är; hur upplever barn ett lustfyllt lärande (lärande där kreativa och laborativa metoder används)? Hur vill eleverna ha deras matematiklektion? Vilka undervisningsmetoder föredrar eleverna i matematik? I hur stor utsträckning använder pedagogen lustfyllt …
… läroboken och ämnet. Till exempel visade resultatet att pedagogerna var mer kreativa i sin undervisning och eleverna mer positivt inställda till såväl läroboken som ämnet då matematikläroboken användes mer sparsamt i undervisningen.
Elevers attityder till laborativ matematikundervisning
… är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på …
Abstract The purpose of this investigation was to understand how teachers/pedagogues nowadays work with mathematics in school. In what way can they pin point the difficulties a pupil with another language might have with mathematics. I started the process of this investigation …
… hur väl elever lyckas med matematiken. Det som är framgångsrikt är att använda kreativt material och att flera sinnen är inkopplade under undervisningen.
En kvalitativ studie om hur fyra lärare arbetar främstmed avseende på laborativa inslag i undervisningen igrundskolan
The objective of this research is to unveil how respective teacher consider about the laboratory working methods in mathematics. The research even includes answers to questions such as, what approaches and attitudes the teachers have and the methods they use when instructing …
… experimenterande och undersökande moment, där de kan få utlopp för sina kreativa matematiska tankar. Då dessa elever identifieras i skolan kan undervisningen anpassas till deras förmågor. Slutsatsen som dras av resultatet är att undervisningen och matematiklärarens roll är av …
… anser ha varit intressant och som flera av pedagogerna nämnde var hur viktig kreativiteten och fantasin är för ett lekfullt lärande. En annan viktig aspekt i resultatet var hur olika men ändå lika pedagoger tänker kring lek och lärande. Trots att pedagogernas definition på lek …
- förekommer det i lärargenomgångar på gymnasienivå, och i så fall, på vilket sätt?
… möjlighet att lära sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR. Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig på en förståelse för hur och varför något görs, till skillnad från andra typer av resonemang som inriktar …
… det tenderar till att minska den individuella elevens utrymme för skapande och kreativitet.
