Syftet är att beskriva och analysera styrning med budget och finansiella nyckeltal i ett energiföretag samt hur denna styrning kompletteras med Icke-finansiella nyckeltal. Vår uppsats är en fallstudie på ett företag, Sydkraft Gas AB. Vi har använt en kvalitativ ansats. Vi har dragit slutsatserna, utifrån vår genomförda fallstudie, att strategin ligger till grund för budgeten och de Icke-finansiella nyckeltalen. Den decentraliserade organisationen har bidragit till att budgeten har kommit att bli det huvudsakliga styrmedlet.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Bakgrundochproblem:Tidigareforskningkringicke-­?finansiellanyckeltalsy-­?neshuvudsakligenvarafokuseradpåtillverknings-­?ochserviceföretagochdetsaknasmerellermindrehelt,enligtvårmening,forskningmedfokuspåtjänste-­?företag.Forskningenkringhurföretagochledarerentpraktisktskallanvändasigavdessanyckeltaliekonomistyrningenärhögstbristfällig,omensbefintlig.Motbakgrundavdettafokuserarviidennastudiepåhurdetrentpraktisktärmöjligtatthjälpaekonomistyrningeninomenorganisationmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Vikommerattgöradettagenomenfallstudieinometttjänsteföretag,närmarebestämtpåförsäkringsbolagetV.Syfte:Meddennastudiesökervibidratillforskningeninomprimärttvåområ-­?denvilkaviidagslägetkännerinteberörtsitillräckligutsträckning;användan-­?detavicke-­?finansiellanyckeltalinomtjänstesektornsamthurdetpraktiskabru-­?kandetavicke-­?finansiellanyckeltalkantesig.Visökersvarapåfråganhureko-­?nomistyrningkanförstärkasmedhjälpavicke-­?finansiellanyckeltal.Metod:Studienbetecknassomenfallstudieochharskettgenomangreppsättetdesignscienceresearchmethodology.Empiritillstudienharsamlatsingenomtotalttiointervjuer,feminledandeochfemåterkopplandeintervjuerdärvipre-­?senteratenartefaktsomsedanutvärderats.Resultat:Genomdennastudieharvivisatattenbusinessintelligence-­?lösningiformavdashboardsuppbyggdaavprimärticke-­?finansiellnyckeltalkanhjälpaekonomistyrningeniettföretaggenomattrentpraktisktförainicke-­?finansiellanyckeltalidenoperativaverksamhetensamtminskaavståndetmellandesamma.Studiensbidrag:Presenteradeartefaktervisartydligthurdetrentpraktisktinometttjänsteföretagkananvändasicke-­?finansiellanyckeltalförattförbättrastyrningen..

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presente-ras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckel-tal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.

Studiens syfte är att, på den amerikanska marknaden, undersöka vilka publika finansiella nyckeltal som påverkar ett företags långsiktiga kreditbetyg. Studien ämnar även, i samma kontext, utreda hur nyckeltalen förhåller sig till varandra. Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning och som metod har en multipel linjär regressionsmodell använts. Empirin är baserad på företag på amerikanska S&P 500. Slutsatsen är att det med 8 finansiella nyckeltal är möjligt att förklara ca 65 % av ett kreditbetyg..

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten avser.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena SvenssonHandledare: Elin FunckTitel: PrestationsmätningEn studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XYBakgrund: De icke-finansiella prestationsmåtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget ständigt måste öka sin effektivitet på grund av den ökade konkurrensen på marknaden. I dagsläget så har XY bra kontroll och uppföljning på sina finansiella prestationer men har en del problem när det gäller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mätning av icke-finansiella prestationer så är det många aspekter man måste ta hänsyn till och i vår studie så ska vi bl. a belysa viktiga delar man måste ta hänsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmätning. Det här fallet handlar om hur viktigt det är att välja rätt prestationsmått och hur viktigt det är att dessa mått verkligen stödjer företagets strategi och vision.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företaget som är verksamt inom modebranschen går tillväga för att mäta prestationer.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

SAMMANFATTNINGProblem: Soliditet AB:s kreditvärderingsmodell baseras främst på finansiella mått vid kreditklassificering. Således undrar vi om användandet av icke-finansiella mått kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgång jämfört med andra kreditvärdiga företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en enkätstudie av AAA- samt B-företagens användande och hur väl de presterar i de icke-finansiella måtten se om de icke-finansiella måtten har någon betydelse för ett bättre eller sämre kreditbetyg.Teori: Vi har använt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och Henris´ fyra kapaciteter.Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att fastställa genomsnittliga och statistiska skillnader (p-värden) mellan företagen.Empiri: Medelvärden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-värden redovisades i tabeller.Slutsatser: Vi kunde inte finna några övergripande samband mellan de icke-finansiella måtten och ett visst kreditbetyg..

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning.Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och Icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter..