Uppsatser om grundskolans senare år

538 uppsatser · sida 24 av 36

Elevanpassning eller Kanon? Det är frågan.

Examensarbete, grundnivå · Högskolan i Gävle

… medverkar 41 lärare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare år eller gymnasiet. Undersökningen är i metaform där tidigare resultat sammanställs i ett försök att finna tendenser i lärarnas inställning. Dessa svar analyseras och diskuteras därefter …

Normering i två skolkulturer

Examensarbete, grundnivå · Högskolan i Gävle

… fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden …

Lärarnas bedömning

-och deras kunskapssyn

Högskoleuppsats · Högskolan i Kalmar

Vi ville undersöka hur lärarna på högstadiet ser kunskap och vad de bedömer. Vi ville även ta reda på när lärarna bedömer sina elever samt granska deras tillvägagångssätt. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer som spelades in på ljudband. Sex intervjuer står som underlag …

Idrottslärares motivationsarbete

Att skapa livslång förståelse för fysisk aktivitet

Högskoleuppsats · Högskolan i Kalmar

… av att vara fysiskt aktiva. Fem utbildade idrottslärare, alla verksamma i grundskolans senare år, intervjuades för att få insikt i deras arbete mot dessa mål. Undersökningen visar att lärarna upplever att de inte har de resurser i form av tid och hjälp av specialpedagoger som …

Den icke-konfessionella religionskunskapen

en studie om lärares upplevelser kring religionskunskapen och det kristna arvet

Magisteruppsats · Högskolan i Gävle

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till …

Fördomar i skolan?

en studie om attityder mot människor med olika religiösa och kulturella bakgrunder bland elever i årskurs 7-9

Kandidatuppsats · Högskolan i Gävle

… attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och …

Från helhet till del eller del till helhet?

Kandidatuppsats · Högskolan i Halmstad

… ? historiemedvetenhet. Historiemedvetenhet är en förmåga som alla elever på grundskolans senare år ska tillägna sig och därför blir detta begrepp vår beröringspunkt mellan klasserna. Vi jämför hur klassernas historiemedvetenhet tar sig uttryck för att se om det finns likheter …

Hur motiverar lärare i Idrott och hälsa elever till fysisk aktivitet?

Kandidatuppsats · Högskolan i Halmstad

… var kvalitativa intervjuer där fem stycken lärare i Idrott och hälsa, på grundskolans senare del, intervjuats enskilt. Lärares erfarenheter från sin undervisning visade att samtal, kontakt och tillit till eleverna är det som är viktigast då det gäller att motivera elever eller …

"Jag borde utnyttja mångfalden mer" En jämförande studie mellan RFSU

s Vägvisare och biologilärares målsättningar och undervisningsmetoder ur ett mångkulturellt perspektiv

Kandidatuppsats · Högskolan i Halmstad

… gjordes fem stycken kvalitativa intervjuer med biologilärare på skolor för grundskolans senare år i Västra Sverige. Utifrån en textanalytisk metod analyserades det empiriska materialet. Resultatet av vår studie visade på att lärarna endast tog hänsyn till mångkultur i vissa …

Ämnesintegrering i en målstyrd skola

En kvalitativ intervjustudie av lärare i grundskolans senare år

Examensarbete, grundnivå · Örebro universitet

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas …

Nytta eller nöje?

Examensarbete, grundnivå · Linköpings universitet

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år resonerar kring begreppen läsning och text, vad de läser på sin fritid och vilken inställning de har till läsning i skolan. För att få svar på dessa frågor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i …

Hur går det sedan?

Från stödåtgärder i grundskolan till ett nationellt gymnasieprogram.

Kandidatuppsats · Stockholms universitet

… de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av …

Miljöundervisning i SO

Hur förmedlas de nationella kraven på Miljöarbete och hållbar utveckling i grundskolans senare del?

Kandidatuppsats · Högskolan Kristianstad

Miljöproblem är idag inget som kan förbises och det är en realitet att något måste göras åt till exempel den förhöjda växthuseffekten och samhället måste skapa en mer hållbar utveckling. Politiska mål, överenskommelser och styrdokument talar tydligt om för utbildningssystemet …

Slöjdens mening och nytta

För eleven i grundskolans senare år

Examensarbete, avancerad nivå · Högskolan i Skövde

Syftet med studien var att förstå betydelsen och nyttan av slöjdämnet i grundskolanbetraktat genom elevers berättelser om ämnet.De frågeställningar som jag utgick ifrån var:· Vilken karaktär av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdämnet leder till?· Vilken mening och nytta …