Depression- och ångestsymtom, som kan beskrivas som en del av emotionell ohälsa, är ett frekvent och växande problem inom den svenska ungdomspopulationen. Både en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohälsa kan observeras. Samband mellan Emotionsreglering och ohälsa har under senare år erhållit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka Emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av emotionell ohälsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att Emotionsreglerings-strategierna kognitiv Emotionsreglering och beteendemässigt undvikande medierade sambandet.

Syfte: Syftet med den befintliga studien var att genom en pathanalys pröva delar av Birrer et al.´s (2012) föreslagna modell, detta genom att vid tre mättillfällen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, Emotionsreglering och idrottspsykologiska färdigheter (motivation, coping).Resultat: Den befintliga studiens modell visade longitudinella predicerande samband mellan dispositionell mindfulness för Emotionsreglering, samt Emotionsreglering för coping och motivation (Inre motivation, amotivation).Design: Longitudinell korrelationsstudie med tre mätningar. Metod: 65 deltagare varav 33 kvinnor och 32 män fyllde i enkäten (se bilaga 1). Modellen baserades på de 47 deltagare som fyllt i enkäten vid samtliga tre tillfällen. Slutsats: Den befintliga studiens modell stämmer, vilket innebär att mindfulnessträning med högre grad av dispositionell mindfulness som följd även ger främjande effekter för flertalet processer. Vidare konstateras att Emotionsreglering är en central del i påverkansprocessen av mindfulness för att nå de idrottspsykologiska färdigheterna.

Studien syftar till att underso?ka om de ansta?lldas skattning av chefers konflikthanteringsfo?rma?ga kan prediceras baserat pa? chefens emotionsigenka?nningsfo?rma?ga och sja?lvskattade Emotionsreglering. Studien genomfo?rdes genom att 32 chefer utfo?rde ett datoriserat emotionsigenka?nningstest (Geneva Multimodal Emotion Portrayal Set) och en Emotionsregleringsenka?t (Emotion Regulation Questionnaire). 181 medarbetare till cheferna svarade pa? en webbaserad enka?t ga?llande chefens konflikthanteringsfo?rma?ga (Conflict Resolution Questionnaire).

Mindfulness, som ett akademiskt begrepp, har ökat i popularitet och betydelse på senaretid, och av intresse är, mer specifikt, det ökade stödet för dess samband med anknytningsteorisom har observerats. Detta motiverar djupare inblick i vad som beskriver och förklarar dettasamband ytterligare. Studien syftade till att undersöka förklaringar av sambandet mellananknytning och mindfulness. Medierande analyser inom området är få till antalet, dock hartidigare studier påvisat att Emotionsreglering utverkar en medierande effekt mellananknytning och mindfulness. Litteraturen ger även anledning att undersöka ifall sambandetmellan anknytning och mindfulness är dubbelriktat.

Personlighetsdragen openness och extraversion respektive situationsfaktorerna variation, intensitet, samt frekvens och deras påverkan på Emotionsregleringsstrategierna reappraisal samt suppression skiljer sig inom yrkesgrupperna vård respektive handel. Åtta regressions-analyser med data från sammanlagt 178 anställda visade att (1) inom vården har extraversion, openness, samt frekvens betydelse för reappraisal, och intensiteten påverkar suppression, och (2) för handel visade sig openness och situationen som helhet ha betydelse för suppression, medan inga samband kunde påvisas för reappraisal. Skillnaderna tyder på att det finns ett behov av fortsatt forskning inom Emotionsreglering, inriktad på skillnader mellan olika yrkesgrupper..

The aim of this study was to investigate emotions and emotion regulation of a downsizing in an industrial company. The sample consisted of persons who had experienced a downsizing but have kept the employment, within a same position or being transferred to another one. Data consisted of two focus group interviews, analysed by an inductive thematic analysis. The results have indicated that emotional reactions changed over time as well the emotional regulation did during the different phases. The groups differed in emotional reaction related to the time of decision regarding the retention of employment.

En betydande andel individer med bipolär sjukdom upplever kvarvarande, subkliniska symtom mellan egentliga sjukdomsepisoder. Sådana restsymtom är förenade med sänkt livskvalitet och förhöjd risk för återfall i sjukdomsepisoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida en kort, internetadministrerad behandling är genomförbar och kan ge en minskning av depressiva restsymtom, genom interventioner riktade mot sömn och Emotionsreglering. För detta syfte användes en single-subject design med upprepade mätningar (n=4). Studiens resultat visar att behandlingen är genomförbar och att den, för vissa individer, kan ge en minskning av depressiva restsymtom.

The purpose of this thesis is to investigate the ways in which emotion regulation and mood affects risk taking when it comes to decision making competence. Emotion regulation is an essential part of the attachment process, the development of an autonomous self and functional stress coping systems. Research indicates that there is a relation between a distorted emotion regulation and some psychological disorders like depression, PTSD, anxiety disorders and borderline (or instable emotional personality disorder). There is a definite need to analyze the relation between emotion regulation and decision making competence since it is relatively unexplored. A digital questionnaire was distributed amongst the participants.

The purpose of this thesis is to investigate the ways in which emotion regulation and mood affects risk taking when it comes to decision making competence. Emotion regulation is an essential part of the attachment process, the development of an autonomous self and functional stress coping systems. Research indicates that there is a relation between a distorted emotion regulation and some psychological disorders like depression, PTSD, anxiety disorders and borderline (or instable emotional personality disorder). There is a definite need to analyze the relation between emotion regulation and decision making competence since it is relatively unexplored. A digital questionnaire was distributed amongst the participants.

Syftet med studien var att ta reda på om det går att predicera medarbetares livstillfredsställelse, psykosociala välmående och upplevd relation till närmaste chef utifrån chefers emotionsperception och Emotionsreglering. Detta gjordes genom att 38 chefer utförde ett datorbaserat emotionsperceptionstest samt besvarade Emotional Regulation Questionaire. Deras närmaste medarbetare bestående av totalt 213 stycken fick sedan besvara en enkät bestående av delar från Satisfaction With Life Scale, SF-1 och QPS Nordic. Studiens huvudresultat visade att generaliserat kan resultatet från emotionsperceptionstestet och det självrapporterade användandet av omvärdering av känslor hos chefer förklarar 28 % av skattningarna på Satisfaction With Life Scale hos medarbetarna. Resultaten diskuteras i termer av att chefer skapar en positiv atmosfär på arbetsplatsen, identifierar sociala problem och löser konflikter effektivare när de är skickliga på emotionsperception och omvärderar sina känslor..

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och påverkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Motoriska färdigheter, Anspänningsreglering, Motivation och Copingförmåga). (3) Dessutom undersöktes även korrelationer mellan idrottspsykologiska färdigheter och självskattad idrottsprestation (Tävlings- respektive träningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och påverkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan påverkansmekanismer och idrottspsykologiska färdigheter (Motoriska färdigheter, Anspänningsreglering, Motivation och Copingförmåga). (3) Dessutom undersöktes även korrelationer mellan idrottspsykologiska färdigheter och självskattad idrottsprestation (Tävlings- respektive träningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige.

Syftet med studien var att ta reda på om det går att predicera medarbetares livstillfredsställelse, psykosociala välmående och upplevd relation till närmaste chef utifrån chefers emotionsperception och Emotionsreglering. Detta gjordes genom att 38 chefer utförde ett datorbaserat emotionsperceptionstest samt besvarade Emotional Regulation Questionaire. Deras närmaste medarbetare bestående av totalt 213 stycken fick sedan besvara en enkät bestående av delar från Satisfaction With Life Scale, SF-1 och QPS Nordic. Studiens huvudresultat visade att generaliserat kan resultatet från emotionsperceptionstestet och det självrapporterade användandet av omvärdering av känslor hos chefer förklarar 28 % av skattningarna på Satisfaction With Life Scale hos medarbetarna. Resultaten diskuteras i termer av att chefer skapar en positiv atmosfär på arbetsplatsen, identifierar sociala problem och löser konflikter effektivare när de är skickliga på emotionsperception och omvärderar sina känslor..

Syftet var att undersöka om exponering inför emotionella röster påverkar muskelanspänning och hjärtats slagfrekvens samt om det finns en samvariation mellan storlek eller längd på muskelanspänning vid aversiv emotionell input och grad av alexitymi. 24 studenter lyssnade på arga, glada och neutrala röster samtidigt som muskelanspänning mättes med EMG och hjärtats slagfrekvens med EKG. Grad av alexitymi mättes med Toronto Alexithymia Scale 20. Resultaten visade att arg eller glad röststimuli gav större muskelanspänningen än neutralröststimuli. Ingen skillnad i muskelanspänning fanns mellan arg eller glad röst.