Miniräknaren har en stor del i dagens matematikundervisning på gymnasieskolan. Om detta är bra eller dåligtgår åsikterna verkligen isär, men vad tycker gymnasisterna själva om sitt eget användande av miniräknaren?Målet med uppsatsen är att få en bild av just detta.I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgår tydligt att eleverna ska behärska räkning både medoch utan miniräknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta harproblem med bland annat teckenbyten, bråkräkning samt rot och potensuttryck.Arbetet har bestått i tre delar. Först studerades tidigare forskning i ämnet sedan gjordes en undersökning ochtill sist sammanställdes resultaten och kring dessa drogs slutsatser.

Andersson, Maria och Claesson, Karin (2006). Vad är kunskap egentligen? Några grundskoleelevers tankar om kunskap och lärande. (What is knowledge anyway? Some secondary school pupils´ thoughts about knowledge and learning) Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga Elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieelever som läser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen är ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, på Fäladsgården, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag få fördjupad förståelse för hur eleverna uppfattar och använder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lärarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolår sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det är dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i ämnet ligger till grund för arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden är positiva, men att de efterfrågar kompletterande kommentarer till den.

Bedömning kan stödja och utveckla elevers lärande om informationen från bedömningen används för att förändra och anpassa undervisningen. Bedömningen används då framåtsyftande, formativt. Syftet med studien var att få en bild av hur elever i årskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sätta detta i relation till hur lärare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lärarenkäter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och läxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad från lärarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervägande formativ.

Swedish students' knowledge of mathematics has deteriorated in recent years. Teaching of mathematics is therefore starting point in an ongoing discussion among researchers, school leaders, politicians, teachers and others, who all thinks they know best about how teaching should be designed to the greatest extent possible to raise students' proficiency levels in the subject. Teachers' practices have long been the focus of discussions and views on these differ. The purpose of this paper is therefore to study students 'conceptions of mathematics and mathematics teaching, with teachers' methods and tools of focus, in relation to previous research on the subject. The method used was a survey of students in secondary school and a textual analysis of previous studies on the subject.As revealed by the survey was that the textbook has a big advantage in mathematics education in Sweden today.Many students are not accustomed to working in a different way and thereforedoes not know either what the alternative approach entails.

Negativa tal har inte alltid varit lika självklara som de är idag. En elev som aldrig tidigare mött ne-gativa tal, än mindre räknat med dem, kommer troligtvis anse att det är ologiskt att tala om äpplen. Forskning visar på att det finns en mängd svårigheter och missuppfattningar om operatio-ner med negativa tal. En del av dessa missuppfattningar grundas i den tvetydighet som finns be-träffande minustecknets funktioner - då minustecknet både används som operator och som be-teckning för negativitet. Den negativa talmängden är en del av kursplanen i matematik för årskurs 4 till 6.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar elever i skolår 9 har av bedömning i matematikämnet.En förändring har skett i synen på bedömning. Eleverna ska bli bedömda formativt under processens gång och inte bara summativt med fokus på produkten. Summativa prov är vanligast vid bedömning i matematik och därför var det intressant att undersöka hur eleverna ser på bedömning i ämnet. Undersökningen genomfördes i två skolor, där sju elever intervjuades och 99 elever deltog i en enkätundersökning. Huvudundersökningen var intervjuerna med fokus på deras uppfattningar och studien har därför genomförts med en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser på sitt lärande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet är att beskriva detta, sätta det i samband med skolans värdegrund och få en förståelse för relationen mellan lärandet och motivationen. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med tio elever från två olika skolklasser i skolår åtta. Metoden har även stöd av observationer. Intervjusvaren är strukturerade efter teman.

Syftet med studien var att ta reda på de skilda uppfattningar av varför vi har årstider som kan finnas i årskurs sju. Detta gjordes för att få en bild av de olika föreställningar en lärare kan möta i sitt yrke och för att öka förståelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av elever i en och samma klass.Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har årstider. Studien är fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jämföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har årstider och det är som lärare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning på olika sätt. De uppfattningar som framkom var solens instrålning, jordaxelns lutning, jordens lägesförändring och avståndsvariation som skäl till varför vi har årstider.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar.Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen.Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Syftet med arbetet är att diskutera hur skolan och i synnerhet lärarens förhållningssätt påverkar elevens identitetsskapande i en mångkulturell skola. Metoden för den empiriska insamlingen är kvalitativa intervjuer då studien är baserad på Elevuppfattningar och upplevelser under grundskolan. Genom samtal med vuxna före detta elever och ungdomar med annan etnisk bakgrund har det framkommit att de har liknande erfarenheter från grundskolan. De upplever att lärarnas förhållningssätt har haft stor inverkan på deras identitetsskapande och skolprestationer. Studiens fokus ligger på hur lärarnas förhållningssätt till eleverna inverkar på deras identitetskapande, självkänsla och skolprestationer. Undersökningen är byggd på intervjuer och genomfördes under en vecka med före detta elever och ungdomar.

Uppsatsens syfte var att jämföra hur elever i olika åldrar uppfattar och uttrycker sin kunskap kring ett naturvetenskapligt fenomen och hur dessa kan påverkas av undervisning. Studien baseras på 24 elevintervjuer som användes för att jämföra hur elever i förskoleklass, år 4 och år 6 samtalar om ett naturvetenskapligt begrepp. Intervjusvaren från år 4 användes sedan som underlag för en lektionsserie på 7 lektioner. Efter den avslutade lektionsserien intervjuades eleverna i år 4 en andra gång för att studera hur tidigare uppfattningar och uttryckssätt förändrats genom undervisning. Undersökningen påverkades därmed av det variationsteoretiska perspektivet, då ett lärande kännetecknades som en förändring i sättet att uppfatta det naturvetenskapliga fenomenet.

Syftet med det här arbetet är att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lärande. Detta är ett område som är intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjälpa elever i lärandet. Därför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvärdera datorns prestanda som ett lärandeverktyg. Undersökningen har genomförts på två gymnasieskolor, en i Halland och en i Småland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfällen.