2 125 uppsatser · sida 55 av 60
… 90-talet, samtidigt som känslan av otrygghet har ökat. Det visar sig också att boendet har betydelse för risken att bli utsatt för brott och för att utveckla rädsla. Det brottsförebyggande arbetet i Sverige har under de senaste åren gått från att vara helt socialt preventivt …
… med en vacker utsikt över staden och älven. Området bör bebyggas för boende med hög betalningsvilja, exempelvis nyckelpersoner inom sjukhuset. Av fördelningsskäl så bör Öbacka 2, som också är ett attraktivt område, upplåtas för de med lägre betalningsvilja. I motsats till …
Utveckling av blandstadskonceptet
… Slutsatsen är att det är upp till den enskilde invånaren att välja sitt boende och företags placering beror främst på lönsamheten på platsen. Därför bör det vara intressant att utreda hur en framtida blandstad kan gestalta sig då de för- och nackdelar som framkommit i denna …
en beskrivande studie om äktenskapets innebörd för kvinnor
… som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna …
… motionsvanor och fritidssysselsättning med avseende på skillnader i deras boende. Min litteraturgenomgång omfattar såväl människors behov av motion i det dagliga livet som samhällets direktiv beträffande fysisk fostran uttryckt i tidigare och gällande läroplaner. För att få svar …
… 90-talet, samtidigt som känslan av otrygghet har ökat. Det visar sig också att boendet har betydelse för risken att bli utsatt för brott och för att utveckla rädsla. Det brottsförebyggande arbetet i Sverige har under de senaste åren gått från att vara helt socialt preventivt …
… mångfald och spänning. Mitt planförslag ger en avvägd mix av verksamheter, boende och rekreation. Exploateringsgraden är hög för att fylla marken med hus, människor och aktiviteter, men den medger även utrymme för utveckling och framtida förändringar. En stadsdel som inte går …
… Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar. Personer med regionala intressen är de som tillfälligt vistas i mellanstaden t.ex …
en intervjuundersökning över enskilda skogsägares syn på kontakt- och informationssätt från skogliga organisationer och tjänstemän samt en jämförelse med skogsinspektorer på Södra
… 20 procent var kvinnor. Den undersökta gruppen delades sedan efter variablerna boende, yrke samt självverksamhet. Dessa variabler valdes då målet med studien var att den skulle kunna användas praktiskt. Fem inspektorer på tre olika skogsbruksområden intervjuades. Skogsägarna får …
… leder in mot Boden centrum. Orsaken till en eventuell nybyggnation är att de boende på ”Kryddhyllan” i dagens läge upplever att de har en lång omväg för att ta sig till Björnstigen. Vid ett första studiebesök i det tilltänkta området framgick det att man var tvungen att korsa …
Examensarbete BD57
… enligt PQM (Projekt Qality Management) metoden med Vägverket som kund och de boende samt trafikanter vid Jämtön som slutanvändare. Målet med rapporten är att skapa en normenlig överfart över Vitån. De alternativa lösningar som vi jämfört är: rörbro, plattrambro, lagerbro samt …
… och skall förhoppningsvis leda till en bättre trafikmiljö för trafikanter och boende i området.
en experimentell studie
Fall är den vanligaste orsaken till skador hos personer från 60 år och uppåt. Den mest frekventa dokumenterade riskfaktorn för fall är gång- och balansproblem. Balansens huvudfunktion är att koordinera kroppens hållning, jämvikt och rörelse. Vid normalt åldrande påverkas …
… från den övriga staden och deras stadsdelsutformning bygger på principen om ”boendeöar”, det vill säga att de är omgärdade av transportsystem eller grönområden. Genom att studera den övergripande strukturen återfinns punkter eller delområden som kan utgöra övergångszoner mellan …
… undersöka och analysera fruktsamheten i Sverige 1991 och 1995 för olika boendemiljöer och olika regioner. Under 1991 var den summerade fruktsamheten hög i Sverige (2.1135) medan den var låg under 1995 (1.7083). Boendemiljön ”byar” är den miljö där fruktsamheten har varit mest …
