Integrationsinriktad fysisk planering

Sammanfattning

Under 1900-talet har världens städer i allt större utsträckning kommit att

utvecklas till segregerade samhällen där fattiga och rika, högutbildade och

lågutbildade lever geografiskt åtskilda från varandra. Vilka mekanismer och

strukturer ligger bakom detta segregerade samhälle? På vilket sätt kan

åtgärder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara på

dessa frågor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och

infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska

planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation.

Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett

tankesätt som har sin utgångspunkt i de sociala aspekterna, där målet

med exploatering blir att främja integration. Dessutom introduceras en

alternativ arbetsgång vid översiktlig fysisk planering som kan ge

förutsättningar att skapa en förankring av de sociala frågorna i den

kommunala översiktsplanen. Arbetsgången inleds med att identifiera en ny

kategori i översiktsplanen som kallas för ?Område med särskilda

planeringsbehov? vilket definieras som ett geografiskt avgränsat område med

behov av en förändrad fysisk miljö i syfte att möjliggöra integration. Efter

identifieringen i översiktsplanen upprättas en fördjupad översiktsplan för

detta område. Vid upprättandet av en fördjupad översiktsplan ska

områdesförutsättningar, huvudorsaker till segregation, huvudmål med

planeringen, framtidsscenarier och rumsliga alternativ samt en

konsekvensbedömning genomföras. För att ge en mer praktisk innebörd är en

fallstudie genomförd som till stor del följer den arbetsgång som

presenteras.

Fallstudieområdet Järva i Stockholm sträcker sig över tre stadsdelsnämnder

och sex stycken stadsdelar, Akalla, Husby, Kista, Hjulsta,Tensta och

Rinkeby, dessutom berörs kommunerna Sollentuna, Järfälla och Sundbyberg. I

Järva är fyra av sex stadsdelar socioekonomiskt segregerade från den övriga

staden och deras stadsdelsutformning bygger på principen om ”boendeöar”, det

vill säga att de är omgärdade av transportsystem eller grönområden. Genom

att studera den övergripande strukturen återfinns punkter eller delområden

som kan utgöra övergångszoner mellan stadsdelar som är viktiga att beakta

vid framtida planering. Förslagen till alternativ utformning av planerad

bebyggelse och infrastruktur ska främja integration mellan

Akalla/Husby/Kista och Sollentuna, de norra och södra delarna av

Akalla/Husby/Kista, Akalla/Husby och Kista, Barkarby och Hjulsta/Tensta samt

mellan Rinkeby och Stora Ursvik. De förslag på förändringar som givits berör

bland annat vägdragningar och sträckning av spårbunden kollektivtrafik,

utveckling av nya stadsdelar, utveckling av gemensamma mötespunkter och en

minskning av fysiska barriärer.