18 uppsatser · sida 1 av 2
Detta examensarbete utfördes för Vägverkets räkning för att utvärdera resultatet av injekteringsarbetena i Södra Länkens bergtunnlar, entreprenad SL 01, Årsta samt SL 03, Hammarby samt för att ta vara på erfarenheter som gjorts under projekttiden. Metoden var att följa upp och …
Den spruckna bergmassans mekaniska beteende påverkas i hög grad av diskontinuiteterna. Slutna lösningar är generellt mycket sällsynta, åtminstone för komplicerade problem och numeriska analyser måste därför användas. Tvådimensionella konceptuella numeriska analyser har använts …
LKAB, Kiruna<br />
Ett projekt kallat Skivras 2000 utfört 1996-97 på LKAB visade att de yttersta delarna i skivraskransen inte kan lastas ut. En förbättring tros kunna åstadkommas genom att förändra brytningsgeometrin och bilda en vertikal dragkropp. För att åstadkomma detta förslogs en geometri …
De återstående två tredjedelar av tunnlarna igenom Hallandsåsen kommer att slutföras med hjälp av fullortsborrningsteknik. Tunnelborrmaskinen (TBM) är en sköldad maskin som har möjlighet att gå i öppet så väl som slutet läge. Slutet läge innebär att utrymmet framför borrhuvudet …
Vid dimensionering av underjordskonstruktioner och vid stabilitetsberäkningar är det viktigt att veta det primära spänningstillståndet eftersom det påverkar spänningsfördelningen och storleken på spänningarna runt den underjordiska öppningen. Det vanligaste sättet att mäta …
för lastning i Kiirunavaaragruvan
Examensarbetet utgör en bergmekanisk analys av möjligheten till avrundning av pelarspetsar i infarterna till brytningsortarna i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna i syfte att åstadkomma en mer optimal körväg vid lastningen. Förutom numeriska analyser i Unwedge, Examine2D och …
Välkomma-malmen LKAB Malmberget
Föreliggande rapport tillkomm på uppdrag av LKAB i Malmberget. Företaget som är verksamt inom gruvindustrin, är den största producenten inom järnmalmsbaserade produkter i Sverige. I Malmberget där en av företagets två aktiva gruvor ligger, har det åter blivit aktuellt att bryta …
metodbeskrivning och praktikfall
Stora delar av Nord-Norge präglas av bergslandskap. Då vägar byggs i denna landsdel blir det naturligt med ett stort antal bergslänter. Krav på utformningen och metoderna har varit varierande. Förr i tiden var själva vägen det viktigaste, och hänsyn till utformning och …
Den här rapporten ingår i en undersökning i syfte att optimera förstärkningsåtgärder för huvudrampen vid J-området i Kristinebergsgruvan. J-området karakteriseras av höga spänningar på grund av stort djup, bitvis mycket dåliga bergförhållanden samt en komplicerad geologi. Ökande …
Syftet med denna rapport är att ge en nulägesanalys av Printzsköld malmkropp i LKAB:s gruva i Malmberget. Nulägesanalysen omfattar tillståndsbedömning av ortar, utförda omförstärkningar samt utlastningsgrader. För att upprätthålla en säker arbetsmiljö för underjordspersonalen …
Aitik-gruvan utanför Gällivare är en av Europas största koppargruvor. Malm bryts i dagbrott och släntdesignen bygger till stor del på undersökningar och karteringsarbeten från 1970- och 1980-talet. Idag når dagbrottet betydligt djupare nivåer jämfört med då dessa studier …
Antalet järnvägstunnlar i tätbebyggda områden kommer att öka de närmaste 20 åren. Därför finns behov av bra förutsägelser om vibrationer och ljud orsakade av tåg i fastigheter utmed de planerade tunnelsträckningarna. Förståelsen för hur tåginducerade vibrationer propagerar i …
När en underjordskonstruktion byggs är det viktigt att veta hur bergmassan reagerar vid uttag av berg. Om exempelvis taket skadas eller går i brott kan det med tiden medföra ett ras. En bergmekanisk analys i projekteringsstadiet ger information om hur hålrummet lämpligen bör …
Vid LKABs gruva i Malmberget tillämpas metoden skivrasbrytning. När en malmkropp börjar brytas under jord och inte vid markytan bildas ett hålrum. Detta hålrum propagerar normalt uppåt som en följd av att det oförstärkta taket gradvis rasar in. Processen benämns uppblockning …
Vägverket gör idag stora investeringar i nya tekniker för att förbättra tätningen av tunnlar från vattenläckage. Allt eftersom kraven på tätning har ökat, liksom antalet tunnlar i urbana miljöer, ökar också intresset i ny teknologi för tunneltätning. När tätningen misslyckas …
