Examensarbete, avancerad nivå
Bergspänningsmätningar på litet djup
Sammanfattning
Vid dimensionering av underjordskonstruktioner och vid
stabilitetsberäkningar är det viktigt att veta det primära
spänningstillståndet eftersom det påverkar spänningsfördelningen och
storleken på spänningarna runt den underjordiska öppningen. Det vanligaste
sättet att mäta spänningar är genom borrhål från markytan med metoderna
överborrning eller hydraulisk spräckning. Dessa metoder är relativt dyra att
utföra samtidigt som det inte är klarlagt om resultaten är representativa
vid ytlig bergtäckning. Syftet med det här examensarbetet har därför varit
att öka kunskaperna om ytliga bergspänningar och om alternativa metoder att
mäta dessa med.
Målen med examensarbetet har varit att (i) utvärdera ytliga
bergspänningsmätningar från tidigare utförda överborrningar i Sverige, (ii)
beskriva olika typer av avlastningsmetoder, (iii) göra en analys av ytliga
bergmassor med avseende på mätbarhet för att kunna avgöra om metoderna är
representativa för ytliga bergspänningsmätningar, (iv) ta fram detaljerade
instruktioner för ett framtida fältförsök med den avlastningsmetod som anses
lämpligast baserat på denna studie.
Arbetet inkluderade en litteraturstudie av olika ytliga avlastningsmetoder
för att mäta bergspänningar, varav ett antal metoder valdes ut för
ytterligare studier. Metodernas lämplighet för att användas på ett typiskt
svenskt berg analyserades. Resultatet från överborrningar i Sverige
sammanställdes och utvärderades för att bedöma vilka spänningar som är
typiska för ytliga djup och om de skiljer sig markant från de på större
djup. Vidare analyserades ett antal faktorer med numerisk analys i
dataprogrammet UDEC för att se hur dessa påverkade spänningarna i olika
modeller. Med detta som grund togs ett förslag fram till detaljerade
instruktioner för ett eventuellt fältförsök med en ytlig avlastningsmetod.
Baserat på denna studie har följande slutsatser kunnat dras:
• Det finns ett ökat behov av att utföra bergspänningsmätningar vid
ytliga bergmassor. Sammanställningen av resultat från
överborrningsmätningarna visar att en approximering utifrån den
regressionslinje som beskrivits av Stephansson (1993) inte ger ett gott
resultat.
• Det är representativt att mäta på markytan för spänningar på litet
djup då berget består av enstaka horisontella sprickor eller bankningsplan
enligt de numeriska analyserna som utförts i UDEC. Vid helt söndersprucket
berg är mätningar på markytan svåra att utföra eftersom spänningarna i
sådant fall är noll eller mycket nära noll. Styvhetsskillnader i berget
påverkar spänningarna och har större betydelse än enskilda sprickor för
resultatet.
• Block- och slitssågning anses vara lämpliga metoder för ytliga
bergspänningsmätningar eftersom dessa är enkla att utföra praktiskt.
Töjningarna som uppstår vid friläggning av blocket beräknas enkelt om till
spänningar i horisontalplanet.
• För fortsatta studier rekommenderas ett fältförsök med
blocksågningsmetoden, kombinerat med slitssågning.