Den här studien fokuserar på Östergötlands fotbollförbund och hur de jobbar med Talangutveckling och talangidentifikation . Forskning betonar ofta de individuella faktorerna när det gäller den enskilda idrottaren men tar inte hänsyn till de kontextuella förhållandena som finns. Studien belyser även om det görs några skillnader i arbetet beroende på om det är pojk- eller flickfotboll. Forskning idag visar att pojkar och flickor utvecklas olika men tränar de på samma sätt och på samma saker? Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer, med olika roller inom förbundet, både på pojk- och flicksidan för att få klarhet i hur de ser på begreppen samt hur de jobbar med Talangutveckling och talangidentifikation.

Den här fallstudien har genomförts i Husqvarna FF och studiens syfte är att beskriva och få en fördjupad förståelse om goda miljöer för Talangutveckling inom fotboll. Det som studeras är vilka faktorer, inom åldersspannet 13-19 år, som är viktiga för att vara en god idrottsmiljö för Talangutveckling. Arbetet utgår från Henriksens (2010) ESF-Modell. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer.Resultatet visar att föreningen arbetar med fem av sex delar från Henriksens (2010) modell. Trots att fotboll är en lagidrott så arbetar föreningen med individens utveckling med utgångspunkten att alla medlemmar i föreningen ska få möjligheten att få satsa på sin idrott. .

Talangutveckling handlar både om att identifiera individer vilka förutspås ha hög potential och att utveckla spelarna i en miljö vilket ger de bästa utvecklingsmöjligheterna. Teorier inom området för Talangutveckling menar att utveckling i en effektiv miljö kräver vissa egenskaper och värderingar. Det är betydelsefullt att klargöra önskvärda attityder och beteenden vilket kan gestaltas i en kultur. Uppsatsen behandlar, ur ett organisationsteoretiskt perspektiv, IF Brommapojkarnas ungdomsverksamhet där organisationskultur diskuteras kunna förklara effektivitet. En rikstäckande certifiering har rankat IF Brommapojkarna till Sveriges bästa ungdomsverksamhet och klubben utbildar flest elitfotbollspelare.Syftet med uppsatsen är att undersöka organisationskulturen i IF Brommapojkarnas akademiverksamhet och se hur värderingarna sprids i arbetet med deras Talangutveckling.

Denna studie undersöker hur Småland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i Småland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som är en bra eller mindre bra fotbollsspelare påverkar deras syn på talangidentifikation och Talangutveckling. Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer på alla de nivåer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell där chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förändringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser på begreppet talangidentifikation visar studiens resultat på att det handlar om hur respondenterna ser på sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrån deras tankar om vad som krävs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gäller deras syn på Talangutveckling visar resultaten på att det handlar om att stötta spelarna samt hjälpa dem hitta de bästa miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna är styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer.

Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares Talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krävs för att bli elitryttare.

Talangutveckling handlar om att skapa framtidens idrottsstjärnor. Bakgrunden till den här studien är antagandet att ungdomarna lär sig så mycket mer än bara färdigheter inom en viss idrott genom en Talangutveckling. Att lärandet även består av sociala möten, personlig utveckling och ett engagemang för sin nästas välbefinnande. Den här studien är en studie om situerat lärande inom två svenska ungdomshandbollslag med syfte att få reda på vilket lärande som kommer till uttryck i deras praktikgemenskaper. Med frågeställningar om hur engagemang, drivenhet, deltagande och identitet kommer till uttryck är det lärandet runt omkring handbollsfärdigheterna som kommer synas och belysas.

Denna studie undersöker hur Småland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i Småland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som är en bra eller mindre bra fotbollsspelare påverkar deras syn på talangidentifikation och Talangutveckling. Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer på alla de nivåer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell där chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förändringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser på begreppet talangidentifikation visar studiens resultat på att det handlar om hur respondenterna ser på sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrån deras tankar om vad som krävs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gäller deras syn på Talangutveckling visar resultaten på att det handlar om att stötta spelarna samt hjälpa dem hitta de bästa miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna är styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka och jämföra hur Storbritanniens och Sveriges system för Talangutveckling inom fälttävlan såg ut. Ett delsyfte var även att undersöka hur ryttare upplevde systemet och vad de ansåg hade gjort dem till framgångsrika talanger. Följande frågeställningar användes:Hur arbetar det Brittiska fälttävlansförbundet och det Svenska ridsportförbundet med Talangutveckling i fälttävlan?Hur skiljer sig Talangutvecklingssystemet mellan dessa länder?Hur upplever ryttarna sitt lands Talangutvecklingssystem?Vilka framgångsfaktorer upplever ryttarna hade gjort dem framgångsrika talanger? MetodTriangulering baserad på följande metoder användes; (1) textanalyser utifrån Svenska ridsportförbundets och British Eventings respektive hemsidor; (2) omfattande kvalitativa intervjuer med två förbundsledare, en från respektive land. Intervjuguiden till förbundsledarna innehöll följande fyra förutbestämda teman: Definition, Utvecklingsmodell, Finansiering och Övrigt; och (3) intervjuer med två svenska ryttare och e-post konversation med brittisk ryttare kring erfarenheter och karriärer, baserade på en standardiserad intervjuguide. ResultatDefinitionen av talang skilde sig åt mellan länderna.

Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares Talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krävs för att bli elitryttare.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra Talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: - Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? - Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? - Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger.

Hur nådde jag elitnivå?Början av studien kommer beröra områden som barns utveckling och talangbegreppet som jag anser vara viktiga delar att veta om för att kunna genomföra studien.Syftet med studien var att ta reda på hur svenska ishockeyspelare beskriver att de tog klivet för att etablera sig på elitnivå. I resultatdelen kommer spelarna själva berätta inom de olika kategorierna hur deras karriärer har sett ut, hur de har tränat och vilket stöd de haft från sin familj.För spelarnas utveckling har miljön spelat mycket stor roll och familjen har varit mycket stöttande. De har alla gått ishockeygymnasium där träningen koncentrerats och blivit mer målmedveten..

Detta examensarbete underso?ker hur en multinationell organisation arbetar med Human Resources Management-fenomenet Talent Management. Vi har valt att titta pa? fenomenet fra?n tva? olika perspektiv, det individualistiska och kollektivistiska, fo?r att skapa en fo?rsta?else om hur Talent Management-arbetet fungerar och kan se ut. Den insamlade empirin a?r baserad pa? sju intervjuer med individer som alla har en relevant roll i fo?rha?llandet till det studerade fenomenet.

The purpose of this bachelor essay was to analyze two Swedish district footballassociations and how the responsible coaches of the elite youth developmentteams identify and select talent. Key questions in the thesis were how thecoaches described their leadership and their own part in the team, how thecoaches identify talent, how they work with the selection process and theiropinions about the elite youth development team structure. The study wasbased on 7 semi-structured interviews. The interviews showed differencesbetween the district football associations but also many similarities in how theyselected the team during the talent identification process. All coaches wereinvolved in the selection process but the way they talked about developing eliteplayers varied.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka den idrottsspecifika bakgrunden och direkta orsaker till att 18-19-åriga manliga fotbollsspelare i tipselitlag slutar med tipselit. Intervjuer genomfördes med tio före detta tipselitspelare i södra Sverige och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Fem kategorier utkristaliserades vilka beskrev det övergripande temat; Den idrottsspecifika bakgrunden, samt direkta orsaker till avhopp från tipselit: Att leva med tipselit, tränaren, syn på sig själv som fotbollsspelare, skador, och att sluta. Resultatet påvisade att de vanligaste orsakerna till att sluta med tipselit var att det tog för mycket tid och att det sociala livet utanför fotbollen därav blev lidande, samt att intresset för elitsatsning avtog. Vidare uttrycktes önskemål om en tränare, vilka spelarna kan ha en personlig relation med.

Problemområde: Elitettan är svensk fotbolls näst högsta serie på damsidan och denna spelades för första gången år 2013. Den nya rikstäckande serien innebar betydligt längre resor för seriens föreningar och således också en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien är att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets näst högsta serie, från två geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats på intervjuer med personer på ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt två utomstående personer, Hanna Marklund, expert på svensk damfotboll samt Anna Nilsson från intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det går att urskilja tydliga samband mellan synsättet på serieomläggningen och vilken historia samt var någonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstäckande serie medför. Resultatet visar också att den allmänna uppfattningen av serieomläggningen är att kvaliteten på svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, både för publik och sponsorer. .