Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av Centralisering av förhandlingarna. Denna Centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av Centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/Centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader..

Centralisering och deCentralisering syftar till samordning mellan arbetskraften hos en organisation. Diskussionen kring de två begreppen har pågått sedan forskare började skriva om organisationer.Begreppen har med tiden fåttmånga olika innebörder.Företag X är intresserad kring frågan om att ha centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion. Syftet med denna studie är att belysa faktorer i omgivningen som kan tala för centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion på företag X i Sverige. Avsikten med studien är också att redogöra för vilka konsekvenser en Centralisering eller en deCentralisering kan medföra.Studien utgår från kontingensteorin som menar att det mest effektiva sättet att organisera en organisation varierar vid olika situationer. En fallstudie har utförts hos företag X, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sju respondenter.

Inköpsfunktioner inom kommunal verksamhet har under de senaste åren lidit av ineffektivitet i form av höga kostnader och felaktig resursfördelning. Denna ogynnsamma situation har lett till reformer så som ökad Centralisering. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i en svensk kommun, skapa förståelse för hur effektiviteten påverkas av ovan nämnda reform. Mer specifikt hur den adaptiva respektive allokativa effektiviteten påverkas. Detta genom att skapa förståelse för aktörernas förändringsvilja och deras förutsättningar inför Centralisering samt att med utgångspunkt i organisationens lagefterlevnad och resursfördelning, och hur dessa faktorer har påverkats i och med Centraliseringen, göra tolkningar om effektiviteten.

Uppsatsen visar att fallföretaget, verksamt i den svenska storköksbranschen, står inför fyra strategiska val. Dessa val har drivits fram genom utvecklingen av egna märkesvaror, ökad Centralisering bland slutanvändare och grossister samt därtill medföljande prispress. Slutsatsen är att fallföretaget torde välja en ingrediensfokuserad produktstrategi, fokusera på befintliga kunder och kategorier där man innehar produktledarskap samt fortsätta arbetet med intensiv produktutveckling..

Höstterminen 2006.

Rysslands ekonomi kännetecknas av tillväxt och svenska företags växande intresse. Förutsättningar för svenska företagsetableringar beskrivs som fördelaktiga och varumärket ?made in Sweden? som väletablerat och förknippat med hög kvalitet och säkerhet. Svenska företagsledare beskriver den ryska marknaden som en potentiell framtidsmarknad med stora möjligheter, men förutsättningar för att effektivt leda och organisera ryska företagsverksamheter som svårhanterliga. Svårigheter, relaterade till sättet att leda och organisera ryska företagsverksamheter, blir därför en bidragande orsak till varför etableringsprocesser stannar upp och skjuts på framtiden.

Syftet med arbetet är att vi som oberoende part skall analysera företagets försörjningskedja. Företaget, Jens S Transmissioner AB, är ett grossistföretag, finns idag representerat i fyra nordiska länderna. Vi kommer att koncentrera denna analys till de största marknaderna som finns i Sverige och Danmark. Idag arbetar länderna till större del oberoende som enskilda företag men målet är att man skall öka samarbetet och integrera verksamheterna. Metoden vi har använt bygger på att vi först gör en individuell nulägesanalys av företagen och avslutar med att jämföra dem båda i en Gap-analys.

Bakgrund: Graden av Centralisering måste ständigt avvägas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende deCentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svängt och de flesta försäkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att skapa ett diskussionsunderlag för främst Försäkringskassan i Kalmar län, men även för andra försäkringskassor och politiskt styrda organisationer, gällande deCentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma.

Syftet med denna studie är utreda hur en ökad Centralisering av Komatsu Forests reservdelslogistik kan bidra till minskad kapitalbindning samt ge större möjligheter till flexibilitet och kundanpassning i den fysiska distributionen.Idag distribuerar Komatsu Forest reservdelar från sitt centrallager till 21 stycken olika servicedepåer som drivs av dotterbolaget Komatsu Forest Sweden och som har till uppgift att leverera till alla kunder på den svenska marknaden. Servicedepåerna lagerhåller produkter där historiska data skall styra vilken mängd artiklar som skall finnas tillgängliga. Problemet idag är att de förväntade lagervolymerna inte överensstämmer med de faktiska och företaget erhåller därför extra kostnader för lagerhållning, lagerföring, transporter samt administration.Studiens teori bygger på en bearbetning av Mats Abrahamssons drivkraftmodell och empiriska data grundar sig på en enkätundersökning där ett urval ur Komatsu Forest Swedens kundpopulation fått möjligheten att delta. Enkätens frågor fokuserar på åsikter kring köpbeteenden, attityder, pris och tillgänglighet. Enkäten skickades ut via ett webbaserat system med en svarsfrekvens på cirka 35 %.

Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad Centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget.Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell Centralisering, Effektiv deCentralisering och Hållbar Centralisering..

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget.Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell Centralisering, Effektiv deCentralisering och Hållbar Centralisering..

Resultat: Vi framhåller att den teoretiska spänningen mellan reaktionssnabbhet och synergi som uppstår när decentraliserade organisationer fokuserar på kärnkompetensbaserad strategi till viss del kan hanteras av ledningen genom ett adekvat agerande. För att skapa synergier krävs Centralisering. Då strategisk beslutsrätt är en nyckelfaktor för reaktionssnabbhet kan och bör den inte fråntas SBU:s. Vår slutsats är att om en decentraliserad organisation centraliserar den operativa beslutsrätten istället för den strategiska, bör den kunna öka både reaktionssnabbheten och synergierna i företaget som helhet. Centralisering av företagets operativa delar minimerar den initialt negativa effekten på reaktionssnabbhet som Centraliseringen medför.

Offentliga verksamheter genomgår ständigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning präglats av omväxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen är av en särskild karaktär och skall ta hänsyn till både demokrati- och ekonomivärden. Uppsatsen belyser de värden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.Utifrån teorier om organisationsförändringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsättningar har vi gjort en argumentationsanalys där vi utgått från budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.