Undersökningen, som är explorativ, syftar till att jämföra barns explicita attityd och implicita attityd mot överviktiga, samt att jämföra resultaten med hur barnens hemförhållande ser ut. Antalet barn som deltog, vilka alla var i 10 års åldern, var 49 st. Barnens föräldrar svarade på en enkät (49 svar) som hade som huvudfaktorer; matsituation, motionsvanor samt hur mycket man inom familjen diskuterar vardagshändelser. De fick även svara på frågor om hur hemförhållandet såg ut. Resultatet visar att barn i olika åldrar har en tendens till negativ attityd gentemot överviktiga.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

Bakgrund: I Sverige finns det en könsskillnad som visar att flickor mår sämre och har en mer negativ självvärdering jämfört med pojkar. Självbilden är en stark bidragande orsak till barns psykiska hälsa och det finns ett samband mellan barns självbild och attityd till beröring. Metod: Tre enkäter: Jag Tycker Jag Är (JTJÄ), Ben Sira psychological distress (Bspd) och egenformulerade frågor om taktil massage (TM) samlades in bland 93 elever i årskurs sju från en mindre inlandsstad i södra Sverige. Svaren analyserades med oberoende t-test och Pearsons korrelationstest i SPSS 2.0.0. Resultat: Resultatet av ett oberoendet-test visade att det fanns en tendens till könsskillnad i en aspekt avsjälvvärdering (JTJÄ).

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka attityder pedagogerna i förskolan besitter gentemot flerspråkighet. Samt att få en inblick i vad pedagogerna anser att man ska arbeta med för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie har vi använt oss av intervju som metod då vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskoleverksamheter. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna i förskolan har en positiv attityd och inställning gentemot flerspråkighet och att pedagogerna kontinuerligt arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling på ett medvetet sätt. .

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

I tidigare forskning framkommer att elever i grundskolans senare år har en negativ attityd till naturvetenskapliga ämnen. Syftet med denna uppsats är således att genom en enkätundersökning ta reda på om dagens elever har en annan eller samma attityd som vid tidigare undersökningar. Med hjälp av resultatet kan förhoppningsvis skolan forma sin undervisning så att alla elever i framtiden hyser en positiv attityd till naturvetenskapliga ämnen. Genom en gruppenkätsundersökning tillfrågades elever i årskurs 7, 8 och 9 vad de anser om skolans NO-undervisning. Av undersökningen framkommer att dagens elever har en annan attityd.

Syftet med studien är att kartlägga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jämställdhet. En enkätundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. Enkäten är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jämställdhetsarbete, det går även att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende är dock svag.

Denna studie behandlar elever i år 6. Det som undersöks är dels elevers attityd till matematik och dels om elevernas attityd till matematik kan kopplas samman med deras resultat i ämnet. Jag har genomfört en enkätundersökning med totalt 39 elever och även intervjuat 4 av dessa elever för att få reda på deras attityder. Deras lärare fick bedöma varje elevs prestationsnivå och placera dem i antingen högpresterande, medelpresterande eller lågpresterande. Jag har sammanställt resultat om deras attityd och även hur de olika prestationsgrupperna har svarat.Resultatet visar att en stor majoritet tycker att matematik är ett viktigt ämne, att många tycker att det är lätt och att de är bra i ämnet.

Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspå ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt märkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i många fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sådant attityd-beteende-gap föreligger även gällande Fairtrademärkt kaffe genomför vi en enkätstudie där vi mäter attityden till Fairtrademärkt kaffe och jämför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervägande positiv attityd i enkätundersökningen men trots detta visar observationerna på en låg köpfrekvensen av Fairtrademärkt kaffe. Vi kan således konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vår studie.

Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva vad som formar ungdomars attityd till rökning. Metod:Sex kvalitativa intervjuer genomförds med ungdomar i åldern 14-15 år. Kategorier utarbetades genom analys av intervjuutskrifterna. Resultat:Det framkom att ungdomarnas attityd formas dels av yttre faktorer som närståendes rökvanor och dels av inre faktorer som nyfikenhet. Ungdomarna ansåg även att om cigaretter varit så ohälsosamma som det påstås så hade de varken tillverkats eller sålts.

Syftet med studien är att kartlägga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jämställdhet. En enkätundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. Enkäten är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jämställdhetsarbete, det går även att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende är dock svag.

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vår utbildning har vi fått anledning att utbyta erfarenheter från våra år som pedagoger i ämnet. Forskning visar att positiv attityd ger bättre förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förändras med stigande ålder. Påverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan även av hemmet? Vi ville ta reda på mer om hur matematik uppfattas av elever och föräldrar och därför gjorde vi en undersökning om huruvida föräldrars erfarenheter och attityder påverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogernas attityd påverkar barnens lärande i förskolan.

Bakgrund: I Sverige finns det en könsskillnad som visar att flickor mår sämre och har en mer negativ självvärdering jämfört med pojkar. Självbilden är en stark bidragande orsak till barns psykiska hälsa och det finns ett samband mellan barns självbild och attityd till beröring. Metod: Tre enkäter: Jag Tycker Jag Är (JTJÄ), Ben Sira psychological distress (Bspd) och egenformulerade frågor om taktil massage (TM) samlades in bland 93 elever i årskurs sju från en mindre inlandsstad i södra Sverige. Svaren analyserades med oberoende t-test och Pearsons korrelationstest i SPSS 2.0.0. Resultat: Resultatet av ett oberoendet-test visade att det fanns en tendens till könsskillnad i en aspekt avsjälvvärdering (JTJÄ).

Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptäckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lärargenomgång och enskild räkning. Denna form av undervisning stämde inte med min bild av hur man skapar en bra lärandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stämmer överens med min syn på effektivt lärande. Jag fann cooperative learning som är en undervisningsmodell som bygger på interaktion mellan elever och där alla elever är beroende av varandra för att lyckas. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förändra elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.