Denna rapport har i huvudsak inriktat sig på två olika områden. Dels vad maskinstyrning är och hur det fungerar samt vilka system som normalt används på ett anläggningsprojekt. Dels om hanteringen av terrängmodeller kan förändras i en Generalentreprenad och eventuellt bli en del av bygghandlingen. Syftet med en förändrad hantering är att minska entreprenörens arbetsinsats med terrängmodeller och därmed minska den totala projektkostnaden. En terrängmodell är en digital tredimensionell volymmodell av verkligheten skapad i ett dataprogram, och nödvändig när tredimensionell maskinstyrning ska användas.Frågeställningarna och undersökningsarbetet i detta examensarbete har inriktat sig på entreprenadformen Generalentreprenad, samt maskintyperna grävmaskin, bandschaktare och väghyvel.Arbetet med att undersöka vilka system som finns på marknaden och hur de fungerar har genomförts genom kontakter med leverantörer av maskinstyrningssystem.

This term project addresses how to develop construction drawings for a general contract. The project contains supervision, including blue prints as support as needed.Apart from directions on how to carry out the actual work, the supervision also discusses regulations governing all construction drawings. The supervision is created as guide for similar projects.The construction drawings is a complete construction guide, hence it includes all construction drawings. In addition, a room description and a general description is included..

Riskhantering i byggbranschen är ett sätt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstå i ett byggprojekt. Det är en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sätt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men även ett sätt att ta tillvara på möjligheter. General- och totalentreprenader är två vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen påverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, där entreprenören har ett större åtagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jämfört med i en Generalentreprenad.

Riskhantering i byggbranschen är ett sätt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstå i ett byggprojekt. Det är en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sätt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men även ett sätt att ta tillvara på möjligheter. General- och totalentreprenader är två vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen påverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, där entreprenören har ett större åtagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jämfört med i en Generalentreprenad. Denna studie undersöker skillnader i byggentreprenörers riskhantering mellan de två entreprenadformerna.

Föreliggande rapport är ett examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik och design vid Kungliga tekniska högskolan i Haninge och gjordes på uppdrag av Siljeströms AB. Rapporten har till syfte att ge en översiktlig bild beträffande kostnadsstyrning i byggprojekt, med en tyngdpunkt i projekteringens riskhantering. Att kostnadsstyra är något som är viktigt att göra, desto tidigare i projektet det görs ju bättre resultat har detta för projektets totalkostnad. Kostnadsstyrningen har sin grund i tre viktiga parametrar: tid, kostnad och kvalitet, de måste styras på rätt sätt och tillsammans för att inte skapa obalans i projektbudgeten. En annan faktor som också påverkar kostnadsstyrningen är entreprenadform. Denna rapport kommer att bygga på totalentreprenad, Generalentreprenad och delad utförandeentreprenad. Fördelar och nackdelar tas upp med respektive metod. Produktionskostnad är också något som påverkar den totala projektkostnaden trots att den största kostnadsstyrningen görs i början av ett projekt.

Uppsatsen skall utreda och analysera en byggherres rätt till ersättning från en vårdslös underentreprenör när det föreligger samordnad Generalentreprenad med AB 92 som avtalsvillkor mellan byggherren och generalentreprenören. Uppsatsens utgångspunkt är Bravidadomen, där en byggherre inte gavs rätt att utfå ersättning från en vårdslös underentreprenör. Flera frågor blir aktuella, t ex om det föreligger något avtalsförhållande mellan en byggherre och en underentreprenör och vilka avtalsvillkor som i så fall skulle vara tillämpliga dem emellan. Vidare undersöks om en underentreprenör kan hållas ansvarig gentemot en byggherre på utomobligatorisk grund, samt huruvida en skadelidande kan välja att utfå ersättning från skadevållaren på kontraktsrättslig eller på utomobligatorisk grund..

Under drygt två månader har produktionen vid JM Entreprenads projekt Kv. Solägget följts för att med utgångspunkt i projektets produktionstidplan, aktuell verklig position, diverse dokument samt i intervjuer avgöra varför fortskridandet eventuellt avviker från det planerade, där främst förseningar var intressanta.Kv. Solägget genomförs på Generalentreprenad åt JM AB och följer således de arbetsmetoder som används inom JM AB. En väsentlig skillnad mellan JM AB och JM Entreprenad är att JM Entreprenad inte är lika väl inkörda på gällande enhetstider och rutiner som JM AB:s hantverkare är. Genom att i tidigt skede sätta in ytterligare resurser än vad som var planerat i kalkylen undvek man att under tiden för min fältstudie uppnå en avvikelse som motsvarar en försening och snarare lyckades arbeta in ett försprång på upp till två veckor.För att möjliggöra en produktion utan förseningar behandlar rapporten hårda, mjuka och yttre faktorer med en betydelsefull utgångspunkt i vikten av att åstadkomma en väl utarbetad planering inför produktionsstart och på så sätt i ett tidigt skede ta ställning till möjliga faktorer som kan komma att påverka avstämningarna mot produktionstidplanen på ett negativt sätt..

Fel som uppstår i ett byggprojekt leder ofta till merkostnader och ett felfritt projekt är näst intill omöjligt att uppnå. Däremot kan man försöka minska risken för att fel uppstår genom god planering. Projekteringsfasen i ett byggprojekt är en mycket viktig del av projektet, det är där man kommer fram till hur byggnationen ska genomföras.Oftast är det oklart var felen startar men enligt analyserna som gjorts av Sveriges Byggindustrier, FoU-Väst och Chalmers under 1994-1996 har det visat sig att felen oftast har sina rötter redan i starten hos beställare, projektörer, materialleverantörer och utförare. Uppstår det ett fel i början följer det med under hela processen, projekteraren kontrollerar inte om arkitekten eller konstruktören har gjort fel utan bygger bara på. (Josephson & Hammarlund 1996).

Rapporten har genomförts som ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning på byggteknik och ekonomi. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Bengt Dahlgren AB i samarbete med projektledare på företaget. Syftet med rapporten har varit att undersöka och förbättra sammorningen av installationer under projekterings- och produktionsstadiet. Det skulle dock vara omöjligt att täcka in alla aspekter av installationssamordningen under dessa stadier under den korta tid som funnits till förfogan för detta examensarbete. De frågeställningar som ställts under arbetets inledande sidor har därför getts en rad avgränsningar för att i första hand komma åt de aspekter som anses viktiga och lyfta upp dessa för utredning.Under arbetets gång och genom analysen av den empiriska datainsamling som gjorts har en uppfattning av installationssamordningens natur bildats.

Lagen om offentlig upphandling trädde i kraft 1994 och den ger upphandlande enheter möjlighet att själv bestämma vilka kriterier som leverantören måste uppfylla för att anlitas till ett projekt. Sedan 1997 har Luleå Kommuns Tekniska Förvaltning (TF) värderat entreprenader vid upphandlingen. Dagens värderingssystem består avfyra kriterier som viktas via ett poängsystem på följande vis: • Priset som entreprenören har angivet till 60 procent av värdet. • Vilken organisation som projektet kommer att bestå av till 20 procent av värdet. • Om entreprenören är miljöcertifierat till 10 procent av värdet.