Vägen till operationell överlägsenhet inom spårbytesbranschen
Infranord har startat ett utvecklingsprojekt kallat ?operationell överlägsenhet?. Det för att kunna utveckla sina processer enligt metodiken lean produktion för att hitta enklare och effektivare arbetssätt och kunna erbjuda kunderna rätt kvalitet till rätt pris. Inom operationell överlägsenhet är ett av projekten ?effektiva spårbyten?. Projektet har varat sedan slutet av 2010 då man under en förstudie studerat dokumentation från fem tidigare genomförda projekt. Studien har fokuserat på genomförandeprocessen i spårbyten för att kunna definiera mätbara faktorer; ställtid och takt. Beslut angående en önskad takt vid spårbyten sattes till 250 meter/timme och en total ställtid på 2,5 timmar per skift. Under examensarbetet hos Infranord har projektcirkeln använts för planering avarbetet. Information och input har samlats in genom observationer och intervjuer med personalen samt genom skriftliga dokument och litteraturstudier. Två större spårbytesprojekt har studerats under examensarbetets gång. Det första spårbytesprojektet ägde rum intill Hällefors i slutet av juli 2011, där drygt 20 kilometer sliper och räls skulle bytas ut. Produktionen skedde vid totalavstängt enkelspår där tolv skift åtgick till bytet. Under detta projekt studerades spårbytesmaskinen som vanligen är styrande i flödet. Det andra studerade projektet skedde intill Frövi i mitten av augusti till i början av oktober. Produktionen skedde på en sträcka av 36 kilometer med dispositionsavstängt spår. Under projektet studerades sliper- och rälsbytesprocessen som totalt pågick under 32 skift. Dessutom studerades en ballastreningsprocess som rengör den underliggande makadamen i spåret, denna produktionsprocess pågick i 49 skift.Under spårbytesprojektens genomförande samlades mätdata angående bland annat processernas ställtider och takt in. Resultatet av mätdatan presenterades dagligen och har vid senare tillfälle studerats i detalj. Under produktion fanns personalansvariga för utveckling på plats för att se till att produktionen flöt på och ständigt utvecklades. Exempel på förbättringar som genomfördes under produktionen var att minska ställtiderna genom omfördelning av maskinoperatörer. Maskinlogistiken förbättrades vid skiftets början och slut i form av förbättrad planering av spårgående maskiners uppställningsplatser och transporter. Dessutom ökades processernas takt genom produktförbättringar på maskinerna. Efter spårbytesprojektens avslut skapades ett nytt nuläge efter att ha analyserat mätdatan och produktionsflödena. Resultatet över takten på spårbytesmaskinen blev i snitt 193 meter/timme i Hällefors och för sliper- och rälsbytesprocessen i Frövi blev den i snitt 273 meter/timme. Ställtiderna blev i genomsnitt drygt två respektive fyra timmar. För ballastreningsprocessen blev snittakten 199 meter/timme och den totala ställtiden blev i genomsnitt nästan fyra timmar. I rapporten belyses potentiella utvecklingsmöjligheter och förbättringsförslag till framtida projekt beskrivs. Det handlar både om administrativt och maskinellt arbete för att kunna genomföra operationellt överlägsna spårbyten. Exempelvis bör man arbeta för att få effektiva platsledningar ute i projekten och de uppsatta målen angående takt och ställtid bör justeras. Det är viktigt att utvecklingen av Infranords processer inte avstannar utan sker med ständiga förbättringar.