Detta arbete innefattar en Kartering av natrium- och COD-flöden i ett pappersmassabruk, samt en jämförelse med tidigare utförda Karteringar. Med hjälp av analysdata från massaprover och filtrat kan tvätteffektivitet i massabruk beskrivas i olika matematiska modeller. I denna rapport har tvätteffektiviteten valts att presenteras med hjälp av en massbalans, tvättutbyte. Analyserna på massaproverna har gjorts på urkramat prov. Resultatet visar att jämfört med tidigare Karteringar har tvättförlusterna ut ur sista tvättapparat på björkmassalinjen minskat med avseende på COD men inte med avseende på natrium.

Sekretessbelagd.

Sedan Riksantikvarieämbetets rikstäckande fornminnesinventeringar under 1980 och 90-talen har kunskapsläget för en rad fornlämningstyper förändrats, särskilt tydligt är detta för agrara lämningar. I föreliggande uppsats har en kritisk granskning av FMIS utförts med hjälp av en detaljKartering av en del av ett sedan tidigare känt fornlämningsområde i Södra Rörums socken, Skåne. En för kulturmiljövården ny inventeringsmetod, linjetaxering, har testats på samma fornlämningsområde. Linjetaxering har inte använts i större utsträckning inom arkeologi och kulturgeografi men är vanligt förekommande inom t.ex. biologi.

En karta är en färskvara som är i ständigt behov av ajourhållning. Ajourhållning görs normalt med traditionella metoder: fotogrammetriska och/eller geodetiska. Men i och med att utvecklingen går framåt har intresset för en ny metod, UAS (Unmanned Aerial Systems), ökat. UAS är en relativt ny fotogrammetrisk metod där obemannade flygfarkoster används. Detta examensarbete har utvärderat vilken osäkerhet vanligt förekommande detaljer i en karta kan få i framställda "produkter" som genererats med hjälp av UAS-bilder som georefererats med naturliga stödpunkter.

Sammanfattning Denna rapport redovisar ett tillvägagångssätt att inventera, inmäta och kartera föreslagna cykelleder åt Torsby Sportcenter samt framställa ett dokument med adressuppgifter över berörda fastighetsägare. Inventering och inmätning utfördes med en enklare GPS-mottagare. Kartan framställdes i GIS-programmet ArcMap och som bakgrundskarta användes fastighetskartan ur vilken valda lager exporterades. För en del lager slogs vissa klasser ihop till en klass för att få en fungerande kartbild. Samtliga lager gavs egna manér. För att framställa fastighetsägaruppgifterna söktes först berörda fastigheter ut i fastighetskartan.

I en stadsmiljö som innehåller stora mängder geografisk information på en begränsad yta finns det flera faktorer som ställer till problem vid kartläggning och positionering. Målet med detta arbete var att skapa en dynamisk stadskarta för webben med visualisering av byggnader i flera plan, att skapa ett användarvänligt gränssnitt med möjlighet till relevanta dataurval samt att undersöka vilka metoder som är användbara för positionering där en GPS-mottagare inte har täckning. Den metod som främst var av intresse att undersöka är en teknik benämnd WiFi Positionering, vilken med hjälp av trådlösa accesspunkter beräknar användarens position.Ett system för datalagring och tillhandahållande av data via ett webbaserat användargränssnitt dimensionerades och implementerades. De programvaror som användes till detta var PostGIS (databashanterare), GeoServer (kartserver) och OpenLayers (kartapplikation). Systemet installerades i en testmiljö som tillhandahölls av Compare Testlab.Användargränssnittet är ett webbaserat program vilket utvecklades med en teknik som stöds av webbläsare i smartphones samt till datorers dito.

Stockholm a?r en mycket expansiv region med flera sto?rre infrastrukturella projekt plane- rade vilket kommer att medfo?ra arbeten i och vid berg. Utan no?dva?ndiga fo?runderso?kningar o?kar risken fo?r ras i samband med byggnationen och en fara fo?r framtida stabilitet fo?relig- ger. En ingenjo?rsgeologisk fo?runderso?kning da?r man kartla?gger strukturer i det pa?ta?nkta omra?det bo?r genomfo?ras och som beskriver de bergtekniska parametrar enligt Q- och RMR-systemen fo?r bergkvalitetsklassificering.

För att mobila robotar skall kunna arbeta strukturerat krävs det att de har kännedom om hur omgivningen ser ut. Omgivningen kan antingen vara förprogrammerad eller så görs roboten självlärande. På Saab Bofors Dynamics i Linköping arbetas det med en mobil testplattform kallad Freke, som används för att bland annat utveckla och utvärdera navigeringslösningar. Intresse fanns för att vidareutveckla plattformen och få den att klara arbeta i okända miljöer. Ett första steg mot detta mål var att få systemet att kunna rita upp en egen karta utan tidigare kännedom om dess omgivningar.Uppgiften för det här examensarbetet blev därför att utveckla och implementera ett autonomt system som klarar att navigera och utforska en begränsad omgivning samt att rita upp en karta över densamma.

The aim with my master thesis is to develop and test the applicability of methods to quantify and map solute advective travel times and pollutant transport at the catchment scale. Such quantification and mapping can increase the understanding of catchment-scale pollutant transport in general and contribute to the identification of the main sources of water pollution and the most efficient measures to reduce such pollution. The study area is the catchment of Oxundaån, about 20 km north of Stockholm. For detailed GIS modeling of water flow and catchment-scale contaminant transport in water, I´ve used new high-resolution elevation maps, land cover maps and soil maps combined with other available relevant data..

Målsättningen med detta arbete är att ta fram en metod för att kartera och analysera den rumsliga variationen av landskapets sårbarhet för miljögifter, samt att visa hur geografiska informationssystem (GIS) kan underlätta denna rumsliga Kartering och analys. Analysen utfördes inom vattenskyddsområdet Ignaberga-Hässleholm i Hässleholms kommun. Först studerades sårbarheten utifrån markens förutsättningar med hjälp av modellen DRASTIC och sedan studerades var de mest mobila bekämpningsmedlen har använts i förhållande till resultaten från DRASTIC..

I takt med Försvarsmaktens ökade engagemang internationellt och det faktum att alla insatsförband inom Försvarsmakten ska kunna verka på alla konfliktnivåer och i en urban miljö kommer nya krav och behov på bekämpningsförmågan att uppstå avseende precisionsbekämpning.Med hjälp av ett GIS kopplat till EOI:et vid en insats i en urban miljö kan en rad vinster erhållas för att stödja artilleriet vad avser precisionsbekämpning. Exempel på sådana områden är: målverifiering, justering av målkoordinater, lägesuppfattning avseende målets närmiljö, redovisning och presentation av verkansområde inför en insats för dimensionering av verkan..

Kok Haal-Tau i centrala Tian Shan påverkas som resten av världens glaciärer av klimatförändringar. Avrinningen från glaciärerna påverkar vattenflödet i Tarimbäckenet, i och med glaciärernas koppling tillklimatförändringar riskeras vattenflödet att ändras. Genom fjärranalys av området avgörs hur förändringen har sett ut mellan 1990 och 2013. Den uppmätta glaciärarea i området har ökat kraftigt samtidigt som dess tungor har dragit sig tillbaka. Skillnaden mellan uppmätt area och tillbakadragande tillskrivs olikheter i snötäcken mellan åren samt förekomst av supraglacialt material.

Berggrunden på norra Utö har karterats i fält som en del av projektet Metamorphic map of Sweden. Vidare har stuffer analyserats i tunnslip och mikrosond, för att med datorprogrammen THERMOCALC, AX samt Anovitz & Essenses kalcit-dolomit-geotermometer (1987) för kunna fastställa vilken grad av metamorfos området utsatts för. Berggrunden visade sig utgöras främst av pelagiska metasediment som karbonatbergarter och gråvackor, med avbrott i form av felsiska vulkaniter som följer lagringen. I fält såväl som mikroskop indikerade resultaten en relativt låg grad av metamorfos. De geotermobarymetriska uträkningarna som utförs i rapporten stöder detta resultat och bestämmer temperaturen till mellan 430 och 697°C samt trycket 4.5±2.3Kbar, vilket placerar metamorfosen inom ?Amphibolite facies?.

Georadar, GPR, används idag inom en mängd olika områden: för Kartering av sprickor och kaviteter i tunnlar, undersökning av grundvattennivåer i grusåsar, planering för losshållning ur berg i naturstenstäkter mm. Metoden är enkel att använda och lämnar inga spår efter sig i naturen. Informationen som georadarn ger lämpar sig även mycket väl vid planerandet av grus- och bergtäkt. Detta är idag något som dock ej sker i någon större utsträckning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna att använda sig utav georadar vid prospektering av grus- och bergtäkter samt att ge en enkel beskrivning av hur en georadar fungerar.

Bergkaraktäriseringssystem såsom RMR och Q (Rock mass rating och Rock tunneling quality index) används ofta i förstadiet av ett byggprojekt för att ge en tidig uppfattning om bergmassans karaktär och kvalitet. Informationen underlättar planeringen och det fortsatta arbetet genom att påvisa korrekta arbetsmetoder och risker. De två vanligaste systemen för att karaktärisera berg är RMR och Q, vilka båda med hjälp av fältbedömningar och beräkning betygsätter den aktuella bergmassan. RMR och Q har här använts för att karaktärisera en bergmassa i Huddinge kommun inför en planerad byggnation. Resultaten av karaktäriseringen med de båda systemen skiljer sig åt på vissa platser vilket sannolikt kan förklaras med systemens olika tillvägagångssätt.