Vår uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad Fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna ålder. Genom litteratur kommer vi att påvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fått svara på frågor i en enkätundersökning på hur det är att vara ensam hemma och vilka känslor de har för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i vår empiriska del.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan Fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3.

Syfte och Frågeställningar: Syftet med undersökningen var att ta reda på hur samverkan fungerar i ett mångkulturellt fritidshem. Det som gjorde mig mest intresserad av området var att förstå om och varför det finns svårigheter med föräldrasamverkan och hur pedagoger och föräldrar går till väga för att stärka samverkan. Tidigare forskning: Undersökningar som gjorts kring föräldrasamverkan i skolan angående föräldrars och pedagogers attityder kring skolan och skolans samverkan. Metod: Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger och tre föräldrar på ett fritidshem. Resultat: Undersökningen visar att föräldrarna inte har tillräckligt med tid för föräldrasamverkan samtidigt som de anser att barnen och deras framtid är föräldrarnas första prioritering. Pedagogerna har förståelse för föräldrarna och försöker stärka den dagliga tamburkontakten tillsammans med föräldrarna för att gynna samarbetet..

Rapporten utvärderar produkter som skickas till katastrofläger för att underlätta skol- och Fritidsverksamhet. Fokus ligger på det projekt i vilket den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tillsammans med sin tyska motsvarighet Technisches Hilfswerk (THW), tagit fram ett komplett, färdigförpackat katastrofläger. Detta ska kunna skickas och sättas upp var som helst i världen. Projektet går under namnet Emergency Temporary Shelter (ETS) och ska bidra med bostad, skydd, el, vatten- och sanitetslösningar för totalt tusen personer som tvingats fly sina hem. Lägret ska också tillhandahålla skol- och Fritidsverksamhet.

BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framväxt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. Gällande styrdokument och gransk-ning från skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. Utgångspunkten i studien framställs i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte är att undersöka barns syn på lärandet som sker inom Fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med barn i Fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts på tre olika fritidverksamheter.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin Fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i Fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där.För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten.Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven.

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lärare inom Fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgångsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex ledare inom Fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar också till befintlig forskning om föreningsliv såsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar. Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger också till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer såsom föräldrar och kompisar har också stark inverkan på resultatet, då de å ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och å andra sidan bär upp ett pedagogiskt ansvar. Resultatet visar även att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, främst bland ungdomar i de senare tonåren, där de också tycks sakna strategier för hur man ska kunna nå dessa ungdomar. .

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin Fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att få en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och föräldrar uppfattar verksamhetens målsättningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Resultatet från intervjuerna med verksamma ledare, föräldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens målsättning handlar om att utforma en verksamhet utifrån individernas förutsättningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssättet.

BakgrundI bakgrunden beskrivs de psykosomatiska symptom som stress kan orsaka och hur kroppenreagerar vid stressade situationer. Olika faktorer som stress kan bero på tas också upp i en del och även positiv och negativ stress behandlas. Relationer mellan människor i omgivningen är också en viktig faktor som vi valt ta upp i bakgrunden. Hur stress kan motverkas och vikten av rutiner, trygghet och vuxna människors ansvar kring barn är en annan viktig del som beskrivs. Sömn är ett av de mest betydelsefulla tillvägagångssätten för kroppen att återhämtasig efter stress, utan återhämtningen bryts kroppen ner.SyfteVårt syfte är att ta reda på om barn i förskoleklassen och i Fritidsverksamheten är stressade och i så fall vad som gör att de blir stressade.MetodVi har genomfört en etnografiskinfluerad studie och som forskningsmetod har vi valtobservationer och intervjuer och vi har tillsammans intervjuat 8 stycken barn som går i förskoleklassen och i Fritidsverksamheten.

I korridorerna på lärarutbildningen berättas det om upplevelser från skolans värld där villkoren för män och kvinnor inte är lika. Det är fördomar och förväntningar som inte hör hemma i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan könen och jämlikhet på arbetsplatsen. Mannen är i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och står samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lärarstudenter berätta om från sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frågeställning intervjuades fem manliga lärarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom Fritidsverksamhet och grundskolans tidigare år.

Vi har valt att göra vår C-uppsats i relation till en begränsad verksamhet; en Fritidsverksamhet i Västra Götalandsregionen. Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna gör kön i interaktion med barnen, i de observerade situationerna. Våra frågeställningar är ?Vilka samband kan vi se i observationerna mellan pedagogernas interagerande med barnen och barnens positionering och kön?? och ?Hur svarar barnen på pedagogernas interagerande i förhållande till barnets kön och intagen position??. Vi har använt oss av videoobservationer som metod och filmat samlingar och mellanmål, då vi var intresserade av att studera pedagogernas interagerande med barnen utifrån barnens intagna positioner och kön.

Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en Fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt.

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen.

Syftet med vårt arbete är att få svar på frågor inom Fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den..

Den här uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanställas och analyseras. Resultatet visar på att pedagogerna genom genusutbildningen fått med sig såväl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrågor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhållningssätt. Denna kompetens hjälper pedagogerna att ha en öppnare inställning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.