I denna uppsats har nyanlända tjejers Fritid i en norrländsk kommun undersökts. Syftet med undersökningen var att undersöka hur nyanlända tjejer har upplevt sin Fritid, möjligheterna till en aktiv Fritid och den aktiva Fritidens vikt vid integration i Sverige. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 4 tjejer i åldrarna 19-21 som varit nyanlända samt med 2 yrkesverksamma som arbetar nära målgruppen. Resultatet av denna undersökning visar att nyanlända tjejers Fritid i kommunen är begränsad, det finns begränsningar i möjligheten till en aktiv Fritid utifrån aspekter som information, språk, kultur, kön och ekonomi. Den aktiva Fritiden i form av strukturerade Fritidsaktiviteter har visat sig vara av stor vikt vid integration..

Fritiden ska fungera som en glädjekälla och vara både avkopplande och stimulerande. En tillfredsställande Fritid påverkar hur vi mår. Den här uppsatsen behandlar vad kvinnor gör på sin Fritid. Uppsatsen syftar till att studera begränsande faktorer för kvinnors Fritid, begränsningar samt skillnader i Fritidsmöjligheter och Fritidsvanor. För kvinnor i olika åldersgrupper och stadier i livet.

Fritiden är ett väl debatterat ämne i dagens samhälle. Det blir allt mer påtagligt för oss om statens mål och ambitioner för välfärdsstaten och dess befolkning. Fritiden ses som en näringsgren mot detta. Ett föremål för att ytterligare förverkliga människan. Kultur- och Fritidsarenan ses som ett möjligt område för människans identitetsskapande.

Bakgrund: I en tidigare kurs väcktes vårt intresse för att ta reda på vad begreppet Fritid egentligen innebar för barnen idag.Barns Fritid ser idag olika ut och så gör även deras syn på Fritiden.Det har alltid funnits olika synsätt på vad Fritid är och skall vara vilket har påverkat det pedagogiska arbetet inom Fritidshemmet. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad begreppet Fritid betyder för barn. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer medbarn. Då syftet med studien är att få fram barnens perspektiv på begreppet Fritid ansåg vi att detta varbästa sättet för oss. Vårt urval är barn som är mellan 6-12år.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar funktionshindrade barn vid valet av Fritidsaktivitet. Fritiden är en viktig del av barns liv, det är då de umgås med sina kamrater och deltar i olika Fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas två barn med funktionshinder och två barn utan samt två tjänstemän som arbetar med frågor rörande barns Fritid, under två av barnintervjuerna har föräldrarna deltagit. Intervjuerna är i samtalsform där samtalet fokuserar på barns möjligheter till en aktiv Fritid (när en person deltar i en aktivitet på ett verksamt sätt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras föräldrars syn på funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv Fritid.

Arbete och Fritid är två faktorer i människans liv. Syftet med detta arbete var att undersöka om arbetsrelaterad stress påverkar människors Fritid. De frågeställningar som användes för att finna svar på detta var: Upplever människor arbetsrelaterad stress och hur visar den sig? Tar människor med sig arbetsrelaterad stress till sin Fritid och om de gör det hur påverkar detta Fritiden? Vad gör människor för att hantera den arbetsrelaterade stressen om den inverkar på Fritiden? För att genomföra studien användes halvstrukturerade intervjuer, 10 grundskollärare, en man och nio kvinnor deltog. Resultaten visar att många upplevde stress på arbetet och att en stor del av dem skulle kunna bli bättre på att skilja på arbete och Fritid, genom att till exempel bestämma sig för att arbetsuppgifter främst ska skötas på arbetet och att Fritiden är tid för återhämtning och egna intressen.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars uppfattningar om kommunal Fritidsverksamhet för grundsärskolebarn mellan sex och tolv år i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex föräldrar som i intervjuer tillfrågades om sina uppfattningar om Fritidsverksamheten. För att begränsa studien ställdes inga frågor om skolverksamhet och Fritid i hemmiljö. Intervjuns frågeformulär baserades på nationella styrdokument för Fritidsverksamheters utformning och kommunala mål och riktlinjer. Resultatet visade att föräldrars uppfattningar om Fritid hade en annan betydelse för deras barn, därför kallas Fritid för livsträning.

Den ostrukturerade Fritiden har ibland upplevts som aktiviteter utan vuxenkontroll. Detta har diskuterats i förebyggande syfte för att förhindra att ungdomar töjde på gränsen och hamnade snett. Ibland har samhällets signaler tolkats som att aktiviteter utan vuxenkontroll inte varit lika accepterade som de med struktur och kontroll. Värderades ungdomarnas aktiviteter annorlunda av vuxna än av ungdomarna själva? Syftet med studien var att undersöka om skillnader fanns mellan ungdomars och socialtjänstens värderingar av ostrukturerad Fritid.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal Fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra Fritidschefer på deras Fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter Jørgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks från Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal Fritid är stadd under stark förändring och har gått från "inte" till att "vara".

Vi har valt att titta på om familj, skola och Fritid kan hjälpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen är att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och på Fritid. För att få djupare information har vi använt oss av kvalitativ metod. För att få en djupare förståelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, Fritid och föräldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt använt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat två ungdomar, en skolkurator samt svar på två frågor från vår b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka vilka förutsättningar som finns i den fysiska inomhusmiljön för att skapa en meningsfull Fritid för barnen på Fritidshemmet. För att få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor har vi valt att göra observationer. Detta har vi gjort på ett Fritidshem under tre dagar, två timmar vardera. De resultat vi har kommit fram till är att en meningsfull Fritid kan erbjudas genom att förutsättningar för olika typer av lek ges. Utformningen av innehållet i lokalerna och tillgången på löst material utgör dessa förutsättningar..

Uppsatsen syftar till att förstå unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnå balans mellan Fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fått större inblick i problemområdet utifrån våra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vår undersökning visar att våra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnår de genom en klar gränsdragning mellan arbete och Fritid och att använda Fritiden till rekreation, återhämtning och umgänge med familj och vänner. Då våra intervjupersoner är nya på arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar på utbildning, har de som mål att utvecklas inom sitt yrke.

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och Fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada..

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns Fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på Fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät.Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på Fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under Fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka.Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på Fritiden.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan arbete och familj/Fritid samt att undersöka om faktorerna kön, livsfas, ledningsposition, arbetskrav och arbetskontroll påverkar förhållandet mellan arbete och familj/Fritid. Närmare bestämt om anställda upplever konflikter mellan arbete och familj/Fritid eller en balans samt om det finns något samband mellan ovanstående faktorer och konflikter. Studien är av en kvantitativ ansats som genomförts genom webbenkät som mätinstrument. Populationen är anställda på ett världsledande stålföretag i Norra Värmland med cirka 800 anställda. I denna studie har vi använt oss utav ett strategiskt urval där vi har delat upp populationen i två strata och dessa är kollektivanställda och tjänstemän.