Socialsekreterare är en yrkeskategori som far illa på grund av sin arbetssituation. Idag ser man på den höga arbetsbelastningen som det stora problemet. Det finns Socialsekreterare som uppger att de har 40-50 pågående ärenden samtidigt. Att arbeta under sådana omständigheter skapar en negativ stress för många och för vissa har arbetet som Socialsekreterare lett till utmattningssyndrom.Den här studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem Socialsekreterare på tre olika socialtjänster i Västernorrland och Västerbottens län. Studien fokuserar på deras insjuknande i utmattningssyndrom och på vad de själva tror vara orsaken till att just de drabbats.

Det övergripande temat för denna studie var Socialsekreterares professionella engagemang för sina klienter och att detta engagemang i vissa fall blir särskilt uttalat. Studien utgick från följande frågeställningar: har Socialsekreterare ömmat mer för någon/några av sina klienter, har Socialsekreterare kämpat mer för någon/några av sina klienter, hur har i sådana fall de klientrelationerna varit? För att få en djupare förståelse för detta fenomen baserades studien på kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fyra Socialsekreterare som arbetade som vuxenutredare inom socialtjänstens individ och familjeomsorg i två större städer i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys av materialet gjordes vilket resulterade i följande slutsatser:- Att relationen mellan Socialsekreterare och klient är central i arbetet.- Att relationen med klienten är någonting som går upp och ner.- Att Socialsekreterare ömmar och kämpar för flertalet av sina klienter.- Att Socialsekreterare har ömmat och kämpat extra mycket för vissa klienter..

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras Socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina Socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en Socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina Socialsekreterare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Socialsekreterare upplever att makt synliggörs och hanteras i mötet med klienter som är aktuella i placeringsärenden. Intervjuer med fyra Socialsekreterare inom arbetsgruppen barn och unga genomfördes. Vi har använt oss av hermeneutik som forskningsmetod och har analyserat resultatet utifrån Michael Foucaults teori om makt. Vår studie visar på att Socialsekreterare har ett ambivalent förhållningssätt till makt samt att deras maktutövning ofta utgår från lagstiftningen. Vi har även kunnat påvisa att socialsekreterarna använder sig av omedvetna strategier för att hantera maktobalansen i mötet med klienter..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Socialsekreterare själva ser på sitt bemötande gentemot klienter och vilka faktorer som omgärdar detta. För att förstå detta har vi använt oss av maktperspektivet, relationsperspektivet samt begreppet gräsrotsbyråkrater. För att får en fördjupad förståelse har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta Socialsekreterare fördelade på tre socialkontor. För att nå vårt syfte hade vi tre frågeställningar som berörde vad som upplevs som ett gott/mindre gott bemötande, hur det värderas, vilka förutsättningar som föreligger samt hur klienterna påverkar socialsekreterarnas bemötande. Vi har kunnat se att socialsekreterarna värderar bemötandet mycket högt och att det är en förutsättning för att kunna få till ett bra arbetsklimat.

Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvåld, och syftet var att undersöka vilka föreställningar Socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvåld samt hur de ser på förutsättningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har Socialsekreterare om dem som utövar våld i lesbiska relationer? Vilka föreställningar har Socialsekreterare om dem som blir utsatta för våld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgår Socialsekreterare ifrån i sina resonemang kring lesbiskt relationsvåld? Vilka förutsättningar anser sig Socialsekreterare ha på sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i våldsamma relationer?Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi använde en kvalitativ metod. Utifrån fem intervjuer med Socialsekreterare undersökte vi vilka föreställningar de hade kring lesbiskt relationsvåld. I analysen användes två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment.

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och Socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/Socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/Socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som Socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och Socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet..

Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken Socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar beslut. I uppsatsen undersöks, genom vinjettmetoden, hur nio Socialsekreterare i tre kommuner fattar beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa beslutsmotiveringar. I beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas. I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy ? Dilemmas of the Individual in Public Services" använts. Resultatet av uppsatsen är bl a att beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken Socialsekreterare denne tilldelas..

Hot och våld mot tjänsteman, en uppmärksammad företeelse som tas på allvar men som i vardagen glöms bort på socialkontoren i samma takt som högarna med klientärenden växer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda på vad lagen säger om våld och hot mot tjänsteman samt att belysa hur arbetsmiljön påverkar mötet mellan klient och Socialsekreterare och hur detta hänger ihop med företeelsen hot och våld mot tjänsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att få svar på den empiriska delen av arbetet användes kvalitativ metod. Tre Socialsekreterare på socialkontor i Västra Götaland intervjuades.

Denna studies syfte är att undersöka och analysera hur Socialsekreterare diskuterar könets betydelse i utredningsprocessen av ungdomar. För att kunna besvara syftet utfördes en kvalitativ fokusgruppsintervju där fyra Socialsekreterare diskuterade problematiken i ungdomsärenden. Utifrån en vinjettövning med fallbeskrivning av ett typiskt ärende diskuterade socialsekreterarna hur de tänker och agerar i dessa fall. Det ligger i studiens intresse att belysa om skillnader görs på grund av kön samt om förväntade föreställningar av kön har någon betydelse. Ur resultatet kunde det utläsas att vissa skillnader görs på grund av kön i utredningsprocessen.

Studien syftar till att undersöka hur Socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och Socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med Socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Syftet med uppsatsen är att studera hur Socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade Socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering:Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan;Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;Individnivå: Socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten..

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp Socialsekreterare ser på den svenska missbruksvårdens möjligheter och förutsättningar. Detta genom att intervjua några Socialsekreterare om arbetet med missbruksvård inom socialtjänsten. Studien utfördes som kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuguide där totalt fyra Socialsekreterare deltog. Resultatet analyserades utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, rollteorier samt human service organization teori. I denna studie framkom att den undersökta gruppen Socialsekreterare har en samsyn vad gäller missbruksvård och detta tycktes ta utgångspunkt i de lagar och riktlinjer de har att följa.

Syftet med min c-uppsats var att undersöka klienters attityder och förväntningar i bemötandet till socialtjänsten. Jag ville även undersöka varför en del klienter blir självförsörjande medan andra inte blir det och vilka faktorer som kan påverka klienten till självförsörjandet, utifrån socialsekreterarnas perspektiv. För att förstå detta och nå mitt mål så bra som möjligt fokuserade jag mest på Socialsekreterare, makt, klient, bemötande, handlingsutrymme, relation och professionalitet. I denna forskning använd jag mig av ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade tre Socialsekreterare på ett socialkontor och fem klienter på en verksamhet som har samarbete med socialtjänsten.

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och Socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/Socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/Socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som Socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och Socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet..