Syfte: Syftet är att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa från och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjänstepensionsbolag i Sverige. Studien ämnar även undersöka eventuella effekter av förändringarna, och granska effektiviteten i trafikljusmodellen. Metod: Studien skrivs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Vidare används en kombination av deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. I studien används både primär- och sekundärdata som informationskällor.

Syftet med studien är att utifrån ett regleringsperspektiv studera införandet av lagbegränsad IFRS och att ta reda på om reglerna är lämpliga för onoterade finansiella företag. Vi har en grundad teori som utgångspunkt för studien. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem onoterade banker, tre revisorer och Finansinspektionen. Lämpligheten med lagbegränsad IFRS för onoterade finansiella företag kan ifrågasättas på flera punkter men trots det tycker bankerna att de klarar av att tillämpa reglerna..

Denna uppsats ämnar ge en inblick i Basel II-reglernas pelare II och undersöka hur dessa reglers utformning uppfattas dels av storbankerna och av Finansinspektionen, samt hur de ser på det utökade samarbetet med varandra. Vidare ämnar undersökningen också försöka ta reda på hur det kommer att påverka stabiliteten på finansmarknaden och vad de nya sätten att arbeta får för effekt på förutsebarheten i den information som lämnas. Vi använder oss av en induktiv ansats metod där vi går från teori till empiri. Forskningsansatsen är av den kvalitativa metoden då vi intervjuat tre banker och Finansinspektionen. Kapitlet börjar med att ge läsarna en introduktion av Basel II reglerna, därefter presenters den institutionella teorin.

The global financial crisis hit hard on banking operations worldwide and the sector fell under considerable scrutiny, with particular criticism directed against the banks' own trading practices. A bank owned by the Swedish financial corporation HQ seemed to go without serious financial damage duringthe crisis.In 2008 Finansinspektionen began a review of HQ's activities and a number of shortcomings were identified. Among other things, HQ's risk management was questioned by Finansinspektionen and further how this potentially affected the valuation of complex financial products.In our paper we have chosen to highlight both national and international laws and guidelines that HQ used for their operations and study if HQ followed those laws and guidelines. We also want topresent the theoretical model used by HQ for the valuation of its European options and how HQ calculated their capital requirements ratio. Our purpose is to show how the valuation affected the capitalrequirement ratio and whether HQ followed the necessary laws and guidelines for the valuation of complex financial products.We have chosen to carry out a case study from a deductive approach.

Sammanfattning ? ?Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankerna?Datum: 2013-05-31Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist JanssonTitel: Finansinspektionens krav på högre kärnprimärkapital: En studie av de svenska storbankernaHandledare: Staffan BoströmNyckelord: Kärnprimärkapital, de svenska storbankerna, FinansinspektionenFrågeställning: Vilka strategier har de svenska storbankerna använt sig av för att uppnå kravet på högre kärnprimärkapital samt fördela kostnaderna som medföljer?Vilka konsekvenser har det hittills fått för bankerna då de redan börjat anpassa sig till kravet?Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet på kärnprimärkapital som Finansinspektionen ställer. Undersökningen ämnar även utvärdera vilka konsekvenser förändringarna har fått hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kärnprimärkapitalet.Metod: Metoden som använts var av kvalitativ karaktär där sekundärdata som samlats in varit från böcker, rapporter och artiklar. Primärdata har samlats in från personliga intervjuer och analyserades sedan med hjälp av sekundära datan.Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som använt sig av att se över sin prissättning också var de banker som ligger i topp vad gäller kärnprimärkapitalrelationen.

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvärdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att på så sätt kunna gå djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkätundersökning med medarbetare på Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men även genom ett slumpmässigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger på innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, såsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller.

Undersökningen har en abduktiv ansats med i huvudsak en kvalitativ metod, men en del av empirin utgörs dock av kvantitativ data i tabellform tagen från årsredovisningar. Våra kvalitativa data utgörs av intervjuer med de fyra storbankerna och Finansinspektionen där internrevisionen är i fokus. En av Internrevisionens viktigaste uppgifter är att förse företagets ledning med tillförlitlig och relevant information så att de kan fatta riktiga beslut. Internrevisionens mål skiljer sig från externrevisionens mål, men ofta kan de dra nytta av varandras arbete. En banken kan med andra ord tjäna pengar på en effektiv IR.

Finansinspektionen har sedan 2002 intensifierat sin tillsyn av livbolagen. Den vill främst skärpa kraven på information till spararna samt öka insynen i bolagens ekonomiska situation. Finansinspektionen tar i sin regeringsrapport främst upp intressekonflikterna i livbolagen samt informationskravet för hur de ömsesidigt bedrivna livbolagen hanterar säkerställandet av transaktioner mellan sig och närstående företag. I Finansinspektionens rapport framkom att riktlinjer och metoder för att uppnå ett marknadsmässigt förhållande varierar och lösningen på detta anser Finansinspektionen vara att metodstöd krävs vid internprissättningsfrågor och att en best practice för branschen om möjligt bör fastställas. Finansinspektionen ska för att nå detta genomföra en granskning av nu gällande väsentliga koncerninterna avtal.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.

Background: The background explains different financial crises and the effect those crises had on the Swedish acquits regarding variable compensation. The resent discussion regarding variable compensation and the main problems with bonuses is also explained. Our theories for this essay is mainly based on the new directions from Finansinspektionen FFFS 2009:6,7 and stakeholder theory. Other theories used are agency theory, stewardship theory and economic man.Purpose: The purpose of this essay is to analyze the new directions for variable compensation and to investigate if these new directions can lead to a more long-term thinking for managers in banks. Method: We used semi-structured interviews with open questions for our survey.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.

Bakgrund: Som samhällsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrån konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fått säkerställa lån när kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 länderna i förhandlingar om nya krav på högre och bättre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s reglemente. Problemformulering: Utifrån de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss på att försöka svara på hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav på eget kapital samt hur detta påverkar aktieägarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka Basel III och hur det påverkar den svenska banksektorn, dess utveckling och framtida mål och avkastning.

Bakgrund:  Bostadsrätten  utgör  en  alltmer  attraktiv  boendeform  och  dess  främsta  syfte  är  att tillgodose dess medlemmar med ett prisvärt boende. Månadsavgifterna från bostadsrättsförenings medlemmar bidrar  till att alla kostnader  täcks upp och därmed är boendekostnaden beroende av hur bostadsrättsföreningens kostnader hanteras. Denna studie undersöker hur verksamheten  i en bostadsrättsförening är förenlig med att verka för medlemmarnas bästa ekonomiska intresse.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en bostadsrättsförenings medlemmars ekonomiska intresse uppfylls, med fokus på de faktorer som inverkar på medlemmens boendekostnad.  Metod:  Uppsatsen  är  skriven  med  en  kvalitativ  ansats.  Befintliga  teorier  har  använts  för  att analysera det empiriska material som samlats  in.

Är de svenska storbankernas presentation av finansiella nyckeltal jämförbara? Det är frågan jag ställt mig i syfte att skapa förståelse för omfattningen av skillnaden mellan bankernas jämförande information via finansiella nyckeltal.Analysen har utförts genom en fallstudie, där ett systemsynsätt tillämpats, och har visat att vare sig bankernas presentation av finansiella nyckeltal, eller teorier kring nyckeltal, kan anses vara jämförbara. Stora skillnader existerar, både kring vilka nyckeltal som presenteras, vad de kallas och hur de beräknas. Finansiella nyckeltal kan således inte anses vara användbara som analysverktyg, eller bidra till den inre marknadens funktion.Resultatet av studien baserar sig på analyser av bankernas presenterade finansiella nyckeltal, resultat- och balansräkningar, ägarstrukturer och börskurser. Grunddata har hämtats från bankernas årsredovisningar under perioden 2004 ? 2008, från Finansinspektionen och Stockholmsbörsen.