Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella risker och möjligheter med Sensorteknik som hjälpmedel inom vård och omsorg. Studien använder en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där semistrukturerade intervjuer tillsammans med frågeformulär utnyttjades. Åtta personer med olika eventuella relationer till Sensortekniken intervjuades och resultatet har visat på att både risker och möjligheter kan ses.Studien visar att vad respondenterna kan anse användbart att Sensortekniken utför eller hjälper till med, inte nödvändigtvis ses som acceptabelt. Den visar även på att personal och ledning inom vård och omsorg inte alltid är överens om t.ex. hur mycket utbildning av personalen som behövs vid införande av ny teknik eller hur kvalitén på utbildningen är.

Ett syfte med nätverksbaserat försvar är att erhålla snabbare reaktionstider i ledningssystem.Ad hoc-näten utgör en framtida möjlighet att erbjuda taktiskt rörliga enheteruppkoppling i nätverk även under förflyttning. Det kan på sikt inkludera de funktionersom har krav på liten fördröjning i uppkopplingarna. Exempel på en sådan funktion ärsensorintegration genom sensornät. Ett av problemen i ad hoc-nätverksutvecklingenligger i att de dataprotokoll som ska utnyttjas för att erbjuda en kompabilitet mot denfasta nätstrukturen, inte har den funktionsduglighet som krävs i ett ad hoc-nät. För att gesnabb överföring krävs en utvecklad variant av de nätverksprotokoll (TCP/IP) somhanterar uppkomna fel på förbindelsen.

Detta examensarbete utfördes på uppdrag av akademin för innovation, design och teknik vid Mälardalens Högskola och undersöker hur mikroSensorteknik med stöd av regelverk används och kan komma att användas för det tillämpade tillståndsbaserade underhållet inom flygbranschen från ett underhållsperspektiv. Syftet är att introducera den oinsatte i tekniken med dess möjligheter och begränsningar. Arbetet gjordes i tre faser. Först generella efterforskningar och källsökning, därefter fördjupning med förfrågningar till bolag och slutligen sammanställning av insamlade kunskaper. Även om förhoppningen var att få mer respons från tillfrågade bolag, så påvisar ändå frånvaron en viss indikation på den slutsats som dragits om det relativt låga intresset hos slutanvändaren i dagsläget.

Saab Bofors Dynamics, SBD, är ett dotterbolag till Saab Technologies. SBD utvecklar avancerade missilsystem för det svenska försvaret och för andra länders försvar. SBD är ett teknikföretag vilket märks på att mer än 50 % av de anställda är verksamma inom området utveckling och teknik där de har ett nära samarbete med deras kunder. De viktigaste teknikområdena är systemteknik, styrning och navigering, Sensorteknik, modellering och simulering samt stridsdels- och framdrivningsteknik. I samband med ett utvecklingsprojekt av en prototyp öppnades möjligheten till att använda ett grafiskt användargränssnitt.

Syftet med uppsatsen är att teoretiskt avgöra om underrättelsefrågorna, de åtta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. Frågorna skall svara mot den frågeställning beslutsfattaren ställer till ledningsstödsystemet för att uppnå framtida förmågor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmågor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmågor år 2010. Förmågorna är identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekräfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrån sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.

Företaget Jakt & Skyttesystem AB har ett portabelt viltmålsskyttesystem som de vill utrusta med elektronisk träffmarkering som klarar av vapen av olika kaliber. Målet för projektet är att utvärdera och utveckla metoder för träfflokalisering i tavelskytte. Vi valde att utreda sensorsystem som inte begränsas av vapen med låg anslagsenergi. Därför har vi valt att endast utreda teknikerna ljudlokalisering i luft och fasta material samt bildlokalisering. Som utgångspunkt för projektet studerades hur befintliga skyttesystem fungerar, vilken Sensorteknik och vilka material som används.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete, på 20 högskolepoäng, som har utförts på Scania CV AB, Tekniskt centrum, Södertälje. Examensarbetet behandlar Side Blind Spot Detection och har resulterat i ett prototypsystem som detekterar objekt i döda vinklarna på sidorna av en lastbil. Systemet är ett aktivt säkerhetssystem som syftar till att förhindra olyckor och ge ökad trafiksäkerhet på vägarna. Examensarbetet har varit tvådelat för att uppnå detta mål. Denna rapport behandlar främst val av Sensorteknik för att upptäcka objekt i de döda vinklarna på sidan av en lastbil.

En förutsättning för skoglig planering på alla nivåer är att man har en god uppfattning om tillståndet i den stående skogen. K valiten på de beslut som fattas kommer därför att vara direkt beroende av mängden och kvaliten på den information som samlats in. Sensorer som radar, lidar och olika typer av digitala kameror används idag med framgång för fjärranalys där skogen avbildas från ovan. Föreliggande arbete syftar till att belysa de tekniska förutsättningarna för att utnyttja modem Sensorteknik även för markbaserade mätningar. Detta skulle i så fall öppna möjligheter att automatisera fångsten av skogliga data som därmed skulle bli kostnadseffektivare samtidigt som nya typer av data skulle bli tillgängliga.