Sök:

Sökresultat:

482 Uppsatser om Uppsatser - Sida 1 av 33

Ny design för D-uppsatser

Istället för att få standardutseendet på sina D-Uppsatser ville en avgångsklass på en Mediedesignutbildning göra en bok där de samlade sina Uppsatser. Denna bok fick en ny form som arbetades fram i den här uppsatsen. Huvudfokus låg på läsbarhet och frågor om estetiken i typsnitt och layout samt om det var möjligt att behålla seriositeten samtidigt som den känns kreativ och modern. 18 personer var med i försöksgruppen som bland annat fick rangordna de tre typsnitten Times, Sabon och Verdana för det aktuella ändamålet. Sammantaget var Sabon det typsnitt som visade sig vara mest lämpligt för en publikation av det här slaget.

Mobbning: Ett homogent eller heterogent studieområde? : En inventering av studentuppsatser

Enligt viss svensk forskning råder stor homogenitet gällande forskning kring mobbning. Denna påpekar att endast ett fåtal forskare figurerar i de flesta vetenskapliga artiklar som fokuserat på mobbning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida denna homogenitet stod att finna i Uppsatser skrivna på Högskolan i Gävle, skrivna inom samma ämnesområde. Detta genomfördes genom en inventering där Uppsatserna analyserades och kategoriserades efter relevanta ämnesområden. Resultatet visade att det fanns stor homogenitet på flera punkter.

"Kändisarna får ju både kärlek och de har ingen brist på pengar" : En undersökning av språkfel i gymnasielevers uppsatser samt gymnasielärares syn på skrivundervisning

Syftet med undersökningen är att undersöka de vanligaste språkfelen, på ord- och meningsnivå, i gymnasieelevers Uppsatser samt att belysa några svensklärares tankar kring skrivundervisning.Skrivundervisningen i skolan har gått från att vara formalistisk till att bli mer och mer funktionalistisk. Genrepedagogik och en processinriktad skrivundervisning är enligt många forskare viktigt för att utveckla elevers skrivande och förbereda dem på kommande arbetsliv och högre studier. Samtidigt förs en diskussion kring det ökade internetanvändandets inverkan på ungdomars skriftspråk.Som underlag till undersökningen ligger 23 Uppsatser skrivna av gymnasieelever under det Nationella provet i Svenska B ht 2007. Uppsatserna har rättats och undersökts med syfte att plocka ut de vanligast förekommande språkliga felen. Utöver detta har tre svensklärare intervjuats gällande deras åsikter kring, och sätt att arbeta med, skrivundervisning.Resultatet visar att de vanligaste felen i elevernas Uppsatser är satsradningar, ofullständiga satser samt särskrivning av ord.Lärarna arbetar till viss del med en processinriktad skrivundervisning med responsgrupper.

Godkända grunder : En jämförelse av skriftlig färdighet mellan uppsatser i två olika behörighetsgivande prov

I denna uppsats redovisas en jämförelse av den skriftliga delen mellan tio godkända Uppsatser från nationella provet i Svenska som andraspråk B och tio godkända Uppsatser från Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av två syntaktiska konstruktioner, därefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behärskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, på en syntaktisk nivå, mellan Uppsatserna handlar om individuella informanters brister och några generella slutsatser kan inte dras. Däremot finns större skillnader gällande den globala bedömningen.

Drama i marginalen

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra Uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas Uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra Uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen..

Ett webbaserat uppsatsverktyg med versionshantering

Ordbehandlaren är idag det verktyg som är vanligast vid författande av Uppsatser och rapporter. Anledningen till ordbehandlarnas popularitet är att de ger stor kreativ frihet till anv ändarna. I takt med att ordbehandlarna har blivit allt mer avancerade, har också fler och fler funktioner f ör typsättning och utforming av dokumentens utseende utvecklats.Detta kan vara h ämmande för den kreativa skrivprocessen. Detta examensarbete visar hur man kan l åta själva skrivprocessen vara separerad från typs ättningen och utseendehantering. Genom att med hjälp av olika tekniker utveckla en webbaserad applikation visar denna uppsats hur separationen kan fungera i praktiken.Resultatet av examensarbetet är en prototyp av en webbaserad applikation som är tänkt att underl ätta författandet av Uppsatser..

Var det bättre förr? En jämförande studie av elevers uppsatser från 1992 och 2005

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på om det skett någon förändring mellan 1992 och 2005 när det gäller niondeklassares formella skrivfärdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklärare verksamma på högstadiet. Materialet till själva huvudundersökningen bestod av 40 Uppsatser från 1992 års centrala prov och 40 Uppsatser från 2005 års nationella prov. Statistik över fem språkliga normavvikelser fördes under uppsatsläsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa år, bildades åtta undergrupper utifrån kön och uppsatsomdömen.

Drama i marginalen

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra Uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas Uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra Uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger på idéer om att man kan beskriva fyra lärandeformer inom estetiska lärprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

"Två ord som är lagt ihop" : En jämförelse mellan andraspråkselever och svenskelevers nominalfraser

I denna uppsats har tio Uppsatser, som skrivits inom det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk, analyserats både kvantitativt och kvalitativt i syfte att se på vilket sätt språknivån skiljer sig. Fem Uppsatser är skrivna av elever som följer läroplanen för svenska och fem av elever som följer läroplanen för svenska som andraspråk.   Hypotesen var att andraspråkselevers texter skulle utmärka sig genom att ha färre både framförställda och efterställda bestämningar och mindre komplexa nominalfraser. Dock var skillnaderna som framkom egentligen inte av kvantitativ art utan av kvalitativ. Även om avvikelserna var relativt få, förekom de och då nästan uteslutande i andraspråkselevernas texter.

Kommentera mera - lärares kommentarer i förhållande till styrdokument och elevers skrivprocess

Forskningsrapporter visar att ungdomar reproducerar text istället för att producera text. Att kunna skriva är en omvärldskunskap. Orden är det viktigaste för en skribent, men även bearbetning och bedömning av det skrivna är av stor vikt för att utveckla skribentens skrivande. Syftet med denna 10-poängs uppsats är att undersöka lärares kommentarer i förhållande till styrdokument och elevers skrivprocess. Med undersökningen som grund ges en bild av hur läraren bedömer och kommenterar Uppsatser.

"Människor är det enda djur som kan slita ut din själ och pissa på den" - En studie i hur gymnasieelever ser på ondska

Syftet med den här uppsatsen var att jämföra hur gymnasieelever kan tänka kring ondska i förhållande till några välkända filosofernas sätt att tänka kring ondska. För att kunna ta reda på detta så gjorde vi en undersökningen på två gymnasieskolor, i två olika klasser i årskurs 3. Metoden som används var en kvalitativ undersökningsmetod, där eleverna fick skriva små Uppsatser utifrån ett frågeformulär med öppna frågor. Resultaten nåddes genom analyser av dessa Uppsatser, och som analysverktyg användes olika filosofiska tänkares syn på ondska. Resultaten visade att flertalet av eleverna inte hade varit med om något som de skulle vilja kalla för ondska.

Balanced Scorecard (BSC) : Organisationsreceptets popularitet i uppsatser

Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och är ett populärt resultatmätningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det Røvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlätta spridning av BSC samt minska motståndet på lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och Bjørnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som både är mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det är kategorin studenter som är huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för om och på vilket sätt BSC kan uppfattas som ett populärt organisationsrecept.

Revisionsplikten i små aktiebolag. En litteraturstudie

Bakgrund och problem: Diskussionen om revisionsplikten har pågått i många år och åsikterna har varit delade. 2008 ska således en utredning om revisionspliktens framtid presenteras. Då flera studier har gjorts i ämnet har författarna valt att göra en litteraturstudie för att få på sätt få en bra bild av vad samtliga intressenter tycker.Syfte: Syftet är att få en övergripande bild av hur de som påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten ställer sig till slopandet och vilka effekter de tror att avskaffandet ska få för just dem.Metod: Tillvägagångssättet har bestått av att studera intervjuer från Uppsatser med ordet ?revisionsplikt?. Av 86 olika Uppsatser har de enligt författarna 30 mest relevanta Uppsatserna använts.

En analys av uppdrag ur ett uppdragstaktiskt perspektiv

Syftet med uppsatsen är att utifrån temat ledning i krig klarlägga den uppdragstaktiskametoden och innebörden av ett uppdrag ur ett svenskt perspektiv.Uppsatsen behandlar slutsatser från uppdragstaktiken och hur uppdrag bör formuleras för attoptimera effekterna av uppdragsbaserad ledning. För att beskriva miljön som slutsatsernahärstammar från beskrevs delar av det tyska västfälttåget 1940, i huvudsak XIX.Pansarkåren. Källorna var dels första- och andrahandsbeskrivningar för att beskrivaovanstående förlopp med slutsatser, dels analyserat material i form av såväl Uppsatser somreglementen. Slutsatsernas relevans prövades sedan med teorin ?Command Concept?, följtav en analys där slutsatserna används för att pröva hypotesen.

Fältarbetsfunktionen som stöd för manöverkrigföring

?Från invärtes till utvärtes?.1Det är orden som Håkan Juholt nyttjar för att beskrivaförsvarsmaktens nya inriktning. Han vill se en försvarsmakt som kan sättas in omedelbartinternationellt likväl som nationellt. Kraven på fältarbetsfunktionen anses ha ökat markant då viinte länge fullt ut kan stödja oss på totalförsvaret.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl våra fältarbetsförmågor överensstämmer med avvåra huvudmän2 efterfrågade. Dessutom skall uppsatsen belysa hur brukarna3 ser på behovet avfältarbetsförmågor nu och i framtiden.

1 Nästa sida ->