Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och Rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och Rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

Förflyttningshjälpmedel kan skapa svårigheter att ta sig fram i den fysiska miljön, vilket kallas tillgänglighetsproblem. Användbarhetsproblem kan också uppstå, som innebär att personen inte kan göra det han eller hon vill i den fysiska miljön. Lek och Rekreation är viktiga aktiviteter för barn. Syftet med denna studie var att få förståelse för vilka platser barn som använder förflyttningshjälpmedel väljer för lek och Rekreation i sin närmiljö, samt få förståelse för vilka upplevelser som är knutna till platserna. Gåturer genomfördes med tre barn, åtta och tio år som använde förflyttningshjälpmedel med hjul.

Syftet med studien är att undersöka om fritidspedagoger har möjlighet att leva upp till skollagens intentioner med fritidshemmets rådande ramfaktorer. Studien bygger på kvalitativ metod och datainsamlingen är genomförd med kvalitativa intervjuer. Informanterna är fem yrkesverksamma fritidspedagoger. Tre av intervjuerna genomfördes på fritidspedagogernas arbetsplats och de övriga två var telefonintervjuer. Resultatet visar att fritidspedagogerna har en vilja att arbeta för att skollagens intentioner ska genomsyra verksamheten.

Motoriken präglar ämnet idrott och hälsas alla vrår. Från skeppsbrott till dans, allt präglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska träningen ser ut i skolan och hur metoder används genom två frågeställningar; vad använder sig lärare i idrott och hälsa av för innehåll vid träning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lärare i idrott och hälsa syftet med innehållet.Två metoder användes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med årskurs 2, årskurs 5 och årskurs 6 vid fyra tillfällen per årskurs. Intervjuerna gjordes på årskursernas lärare efter varje avslutad lektion eller dag med frågor som berörde de just observerade lektionerna.

Skogen är inte bara en viktig ekonomisk resurs för Sverige och en livsmiljö för många växt- och djurarter. Den bidrar också till stora upplevelsemässiga och rekreativa värden, det vill säga sociala värden. Skogen ska tillgodose många behov och konflikter kan uppstå mellan olika intressenter. Fokus i detta examensarbete var ett skogsområde i byn Dalasjös närhet i Vilhelmina kommun i norra Sverige där en intressekonflikt uppstått mellan skogsägarens planer på att föryngringsavverka och den lokala befolkningens önskan om att behålla området intakt för Rekreation och sociala aktiviteter. Huvudsyftet med studien var att genomföra en kartläggning och beskrivning av skogens sociala värden i Dalasjö och den aktuella intressekonflikten.

Rekreation har flera definitioner, i denna studie används definitionen "återhämtning i en stärkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och Rekreation i utemiljö är en viktig del av stadsbornas möjlighet att återhämta sig från vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av Rekreation, både inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frågor som berör människans relation till sin närmiljö och miljöns påverkan på människan. Denna studie behandlar Rekreationsvärden i park och grönområde, den gör ett försök att ta reda på vilka dessa Rekreationsvärden är och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturområden med en god kvalitet när det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnår kriterierna priset GSA. Målet med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrån kriteriet Rekreation. Som exempel på verktyg för bedömning och värdering av park och grönområdens Rekreationsvärde testas Patrik Grahns åtta parkkaraktärer (Grahn, 2005).

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som Rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen..

Trenden är tydlig, i takt med att våra städer förtätas minskar andelen parkområden och grönytor. Samtidigt ökar människans behov av Rekreation. En lösning på denna problematik skulle kunna vara kyrkogården, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och många värden utgör en yta som i allra högsta grad är aktuell för Rekreation. Arbetet fokuserar på hur kyrkogårdsförvaltningarna ser på att kyrkogården används i rekreativt syfte. Den behandlar även problem och möjligheter som en sådan användning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogårdsförvaltning samt observationer på tre kyrkogårdar ligger till grund för studien. De tre förvaltningarna representerade i studien är positivt inställda till att anläggningarna används för Rekreation.

Idag är många städer belägna längs kusten och när städerna växer innebär det att stora ytor våtmark försvinner. Våtmarker i urban miljö kan genom rätt utformning erbjuda varierade miljöer med ett antal värdefulla ekosystemtjänster. Exempel på sådana ekosystemtjänster är vattenrening, omhändertagande av stormvatten, kvarhållande av näringsämnen i marken och möjlighet till Rekreation i grönskande miljöer.1 Att anlägga våtmarker i en urban miljö kan innebära ett värdefullt utbyte mellan människa och natur. Dock kan det finnas utmaningar kring att kombinera en rik biologisk miljö och en urban miljö med människans förväntningar på tilltalande estetik och möjlighet för Rekreation. För att urbana våtmarker lågsiktigt ska restaureras och anläggas i stadsmiljö krävs det att de accepteras av stadens befolkning.

Trots att forskning visat att en grön utemiljö spelar en stor roll för människors hälsa och välbefinnande har de gröna ytorna i svenska städer både blivit färre och minskat i storlek under de senaste 30 åren (Boverket, 2007). För att vända denna trend har flera städer börjat arbeta med någon form av grönytefaktormodell. Huvudsyftet med modellen är att skapa grönyta, men det är också möjligt att gynna andra funktioner av utemiljön. En av dessa funktioner är Rekreation. Om Rekreation gynnas och i så fall på vilket sätt, varierar dock mellan olika modeller. Syftet med detta arbete är att beskriva hur olika grönytefaktormodeller behandlar Rekreation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hälsa. På två förskolor har vi undersökt både naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jämfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstå och tolkat de olika uppgifter vi fått fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkäter samt närvarostatistik. Genom dessa har vi fått svar på våra frågor om naturens koppling till barns hälsa och deras möjlighet till Rekreation genom leken.

Målet med uppsatsen har varit att undersöka hur det går att arbeta med Rekreationsvärden i en vinstdrivande produktionsskog, från plantering till avverkning. Uppsatsen är uppbyggd utifrån tre frågeställningar; Hur kan man utveckla produktionsskogar med högre Rekreationsvärden? Hur påverkar en sådan utveckling den vinstdrivande produktionen? Vad finns det för regler och styrmedel inom skogsbruket idag och hur påverkar de Rekreationsmöjligheterna? Med hjälp av frågeställningarna har ett försök till underlag för vidare utredning tagits fram. Arbetet syftar även till att förmedla en överblick för hur det är möjligt att som landskapsarkitekt arbeta med landsbygdens utveckling. Första delen i uppsatsen är en litteraturstudie, här undersöks varför Rekreation skall finnas inom produktionsskogen och vad som eftersöks i ett Rekreationsområde. I litteraturstudien diskuteras även skötselmetoder, certifieringar och lagar.

Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.

Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.