Studenters inställning till fysisk aktivitet på recept - Ger yrkesutbildningen förutsättningar för studenterna att arbeta med metoden?
Det är vetenskapligt underbyggt att det finns ett tydligt samband mellan omfattning av fysisk aktivitet och hälsotillstånd. Genom att öka den fysiska aktiviteten går det att komma åt en av de stora grundorsakerna till vällevnadssjukdomar, fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod i ett steg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och för att etablera en långsiktig förändring av samhällets syn på fysisk aktivitet. Utvärderingar visar såhär långt att mer motivation och kunskap krävs hos vårdpersonalen för att arbeta efter FaR-metoden. Syftet är att undersöka attityden till FaR bland sista-termins studenter på läkar-, sjuksköterske-, sjukgymnast- och arbetsterapeut- utbildningen, samt om utbildningarna gett förutsättningar att kunna arbeta med metoden i framtiden. Metoden som användes var en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes vid två lärosäten i Skåne län. Resultatet visade att studenternas attityd till FaR var positiv. Respondenterna visade dock ingen sammanhållen bild av innehållet utbildningarna. Diskussionen handlar till stor del om att redan i utbildningen introducera FaR så att studenterna känner självförmåga att hantera metoden i framtiden. Det anser vi kan skapa goda förutsättningar till ett positivt bemötande av FaR-metoden ute i arbetslivet.Studies show that regular, frequent physical activity can lead to a range of health benefits and prevent chronic illnesses. ?Exercise on prescription? has emerged from the desire to have a more health promoting approach in the medical service and also to develop more active lifestyles. Evaluations show that practitioners need more knowledge and motivation in order to work with ?exercise on prescription? interventions. The purpose of this study was to examine the attitudes towards ?exercise on prescription? amongst last-term students on medical training, nurse training, physiotherapist- and occupational therapist training. And also examine if the vocational training has given the prerequisite to work with the method. Quantitative data analysis was used by handing out questionnaires to the students at two universities in the southern part of Sweden. Results show that the students expressed positive attitudes toward exercise on prescription but there is insecurity about their knowledge and readiness to work with it. Conclusions we made were that education can increase the students self-efficacy which we believe can provide for the students? readiness to work with ?exercise on prescription? in the future.