Stödpunkters inverkan på osäkerheten vid georeferering av bilder tagna med UAS
Unmanned Aerial Vehicles (UAVs) är obemannade flygfarkoster som främst använts och utvecklats inom det militära. Under senare år har användandet även tagit fart inom den civila sektorn, däribland mätningsbranschen. För att samla in geodata används Unmanned Aircraft Systems (UAS), vilka är system som består av fler komponenter än endast luftfarkosten t.ex. även kamera och kontrollstation. UAS är ett bra alternativ till traditionell flygfotografering då högupplösta bilder kan genereras till en låg kostnad. Eftersom UAS är en relativt ny metod måste osäkerheten utvärderas. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera hur stödpunkter påverkar osäkerheten vid georeferering av UAS-bilder. Data erhölls från en flygning utförd av Sweco i november 2012. För att kunna utvärdera stödpunkternas inverkan översignalerades det 5 ha stora området med 35 stödpunkter. Nio olika konfigurationer av stödpunkter georefererades i programvaran Agisoft PhotoScan 0.9.0 och resultatet analyserades i Microsoft Excel, Geo Professional och Surfer 10L. Resultaten visar att osäkerheten för georefereringen minskar när antalet stödpunkter ökar, förutsatt att en jämn placering tillämpas. Bra georeferering uppnåddes när fyra stödpunkter användes. Vi rekommenderar ändå att minst fem stödpunkter används, fem stycken ger bra möjligheter till en god geometri ? en i varje hörn och en i mitten. Det lägsta RMS-värdet i 3D (72 mm) erhölls med 17 stödpunkter jämnt fördelade över området. Det högsta RMS-värdet i 3D (190 mm) fick konfigurationen med sex stödpunkter placerade i ett av områdets hörn, något som tydligt visar hur stödpunkters placering (geometrin) påverkar osäkerheten av georefereringen. Även om fyra stödpunkter (en i varsitt hörn) bara får marginellt större RMS-värde än om en extra stödpunkt placeras i mitten, rekommenderas den sistnämnda för den bättre geometrin. För att kontrollera georefereringen rekommenderas några extra inmätta kontrollpunkter i området.