Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur Buller påverkar sjukhusmiljön med hänseende på vårdpersonal och patienter. Studiens avsikt omfattar även en undersökning av vårdpersonalens och patienters eventuella olika uppfattningar angående Buller. Effekterna av Buller och dess omfattning inom vårdavdelningsmiljön har också undersökts. Resultatet av studien visar på att Bullermiljön på sjukhus överskrider de riktlinjer för Buller som WHO fastslagit. Vidare visar studien på indikationer på att brittiska sjuksköterskors kunskap angående fenomenet Buller är bristfällig.

Det är framförallt två övergripande frågor som vi har försökt besvara med denna studien: Hur är situationen vad gäller väg- och tågtrafikinducerade Buller- och luftföroreningar i Burlövs Kommun 1994 och hur många av kommunens invånare påverkas av för höga halter/nivåer? Är den översiktliga metoden som vi har valt att arbeta med, i kombination med tillgänglig data, lämplig och tillräckligt exakt för att beskriva den aktuella miljösituationen i Burlövs Kommun?.

Syftet med studien är att belysa Buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha på barnen som vistas där, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att få en god ljudmiljö. Som metod har en enkätundersökning och intervjuer med pedagoger utförts. Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta Buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men också livliga och högljudda.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets- och Bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och Buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a.

Bakgrund: Barnmiljöhälsorapporten 2013 indikerade att 12-åringarna i Jönköpings län känt sig besvärade av ljud i skolmatsalen. Att besväras av ljud är samma sak som att utsättas för Buller. Buller har förmåga att aktivera kroppens stressystem och ljud kan bl.a. leda till ökad frisättning av kortikotropinfrisättande hormon, (CRH). Ett hormon som påverkar mag- och tarmkanalen på flera olika sätt som troligen är negativt.  Ljudstörning har förmåga att påverka hälsan hos de som utsätts, Buller utgör en hälsorisk.Syfte: Syftet med detta arbete är att studera sambandet mellan Bullerstörning i skolmatsalen och självskattad hälsa hos 858 12-åringar i Jönköpings län som deltagit i Barnmiljöhälsoenkäten 2011.Metod: Analyser av data från Barnmiljöhälsoenkäten 2011 där upplevelse av ljudstörning i skolmatsalen satts i relation till självskattad hälsa.Resultat: 12-åringarna i Barnmiljöhälsoenkäten 2011 i Jönköpings län som störts mest av ljud i skolmatsalen har en sämre självskattad hälsa än de som störts mindre eller inte alls av ljud i skolmatsalen.Slutsats: För att skapa bättre förutsättningar för en god hälsa hos barn bör fler studier utföras där de stresshormoner ljud kan öka frisättningen av och dess hälsoeffekter utreds.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets- och Bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och Buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a. varit att skapa en trygg koppling till kollektivtrafiken, överbrygga stambanan, Bullerskydda med kontorsbebyggelse, ta tillvara vattenkontakten och skapa sammanhängande grönområden..

Buller påverkar människor på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Hörselskador, tinnitus, sömnproblem och koncentrationssvårigheter är några av effekterna av Bullerstörning. Intensivvårdsavdelningen är en arbetsplats som är dokumenterat bullrig. Sjuksköterskor på intensivvårdsavdelning utsätts i sitt dagliga arbete för en hög Bullernivå. Det är en apparattät och tekniskt avancerad miljö.

Ljudnivån på intensivvårdsavdelningen är hög. Övervakningsutrustning och medicinskteknisk apparatur bidrar till bullret med sina larm, patientgruppen på intensivvårdsavdelningen är mycket personalkrävande och den höga personaltätheten bidrar till den höga ljudnivån. Forskning visar att Buller påverkar arbetsprestationen och kan medföra att det blir svårare att genomföra en uppgift. Mänskligt tal är mer distraherande än annat Buller även vid låga ljudnivåer. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom intensivvård upplever att Buller påverkar arbetsprestationen.

Utvecklingen inom järnvägssektorn går mot snabbare och mer effektiva transporter, dock begränsas utvecklingen av att det krävs nya och mer utvecklade spår och tåg för att uppnå det. Med dagens infrastruktur och tågmodeller är hastigheter på 200 km/h det maximala. Behovet att öka kapaciteten och införa höghastighetstrafik i Sverige utreds i nuläget. Med höghastighetstrafik avses hastigheter på minst 250 km/h. Banverket har som förvaltare av järnvägen ett sektorsansvar för miljön och således även Buller.

Buller är ett stort arbetsmiljöproblem, som kan leda till ohälsa. Det är viktigt att personal som i sitt arbete löper risk för hörselskador använder hörselskydd. Studiens syfte var att beskriva och jämföra användning av hörselskydd bland personal som arbetar i bullrig arbetsmiljö inom verkstadsindustrin. Studien var en tvärsnittsstudie med en deskriptiv och komparativ design. Data samlades in med hjälp av en enkät.

En av de största miljöstörningarna i Sverige är trafikBuller. Över 1,4 miljoner människor uppskattas vara exponerade för Buller överskridande 55 dB. Buller är ett hälsoproblem, inte livshotande men påverkar både hälsa och livskvalité. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvårigheter och vid exponering under lång tid, leda till problem med hjärt- och kärlsystem.Syftet med detta arbete är att utreda Bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i så fall kan användas vid utformningen av en byggnad.Rapporten är utredande och utgår från två frågeställningar.1-vilka typer av Bullerskydd kan lämpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan Bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?Frågeställningarna i denna rapport är besvarade med hjälp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehåller information angående olika typer av Bullerskydd.

Människors hälsa påverkas negativt om de utsätts för trafikBuller i sin boendemiljö. Kommuner har en viktig roll att spela föra att begränsa de negativa effekterna av samhällsBuller. Ett sätt för en kommun att begränsa Bullerspridningen för ett bostadsområde är att ställa krav i detaljplanen på byggnadernas fysiska utformning. Mjölby kommun ställde denna typ av krav för området Magasinsvägen och Brädgårdsvägen i Mantorp. Här ligger radhus och lägenheter byggda i början av 1990-talet.

Syftet med studien är att ta reda på hur Buller i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten, med utgångspunkt från pedagogers upplevelser och erfarenheter av ämnet. Studien utgår från intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation på en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger på information samlat från böcker, tidskrifter och webbsidor.Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom både barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivå. Det leder bland annat till att både barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmågan blir försämrad samt att det kan leda till hörselnedsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö där man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet.

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och Buller var också två viktiga faktorer.

Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100 dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna.