The purpose of this thesis is to analyze equalities/inequalities between the Danish and Swe-dish immigration policy based on Habermas theory about openings/closures and analyze the reasons to the differences between Danish and Swedish immigrant policy. Therefore this study has two question formulations, the first one was "Is there any equalities/inequalities between the Danish and Swedish immigration policy based on Habermas theory of openings and closings?" and the second was "Why are there equalities/inequalities between the Danish and Swedish immigration policy?" The results show that based on Habermas theory there are equalities between the Danish and Swedish immigration policy. On the question why, the re-sults show us that the factors who give the difference are work, people?s attitude to immi-grants and party politics.Keywords: Denmark, Sweden, Immigration policy, opening, closing..

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förståelse av diskurs har använts som analytiska verktyg för att hjälpa till att påvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tänkas ha på samhällsklimatet och relationerna människor emellan inom EU. Kärnan till analysen är formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sägas handla om att sköta distributionen av människor och sätta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsättningar.

The following essay is a study about how migrant workers and immigration policies were discussed from Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, to the members of the union between the years 1960-1973. To find this out I set these questions: What sort of information appear in Mål och Medel concerning migrant workers and immigrant policies, and how does this change over time? How does Mål och Medel present the immigrant workers opinions? The method for the study is based on analyzing articles, interviews and others texts found in Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, and what they want to inform the members of the union about. The study?s results have found that during the early parts of the 1960s immigrant workers were not included in the union press at all. Towards the late 1960s the immigrants were discussed, but in a manner which implied that immigrants are naturally exploited and therefore must the immigration be controlled better. It also discussed immigrants had some sort of ?adaptation problem? to the Swedish norm.

This essay is about the asylum and immigration politics within the EU. Due to the heavy criticism the EU has been exposed to from among others different kind of human rights organizations I have become interested to find out what kind of asylum and migration politics right now is being formed by the member states of the union. Thus the purpose is also to see if the EU is creating a policy within this area that intends to live up to the human rights obligations.My overall research question is:Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU?The theoretical perspectives of universalism and particularism are used as two analytical tools in order to understand the phenomenon I am investigating and to identify its characterizing ideas. In my essay universalism and particularism are used as opposite ideal types.

The aim and purpose of the following study is twofold. The first part aims at clarifying different models of migration policy available within research of political science. The second part of the study applies the identified models onto an analysis of the official report ?Integrationens svarta bok? and the suggestions the reports presents. The findings of the study are multiple.

This essay examines migration paths through Sweden. There has been a debate in August 2010 that Sweden is regarded as a backdoor for non European immigrants to come over Denmark. It has been discovered through Denmark?s statistics and is regarded as negative by the Danish government. Denmark and Sweden are two countries that are socio- , economically- and culturally similar, but went in two different directions, especially with immigration policy.

Stödet för Sverigedemokraterna har ökat för varje år sedan de bildades år 1988 och har för första gången kommit in i riksdagen år 2010. Få undersökningar har gjorts om Sverigedemokraternas väljare. Vår studies syfte är att ta reda på vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för att vissa individer väljer att lägga sin röst på Sverigedemokraterna och försöka förstå hur dessa resonerar. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har utförts med tio av Sverigedemokraternas väljare. De teorier vi har applicerat på studien behandlar främlingskap och ett vi och dem tänkande.

The purpose of my study is to study Social Democrats immigration policy over the period 1990 and 2013. My material consists of party programs and motions that social democracy has raised in Parliament. As a research method I used McGee´s ideograph theory. I use a cluster analysis inspired by Kenneth Burke to analyze the meaning of those found ideographs. I also present and use Bitzers rhetorical situation in my analyzeWith help of Burke´s rhetorical situation I could see how the Social Democrats' rhetorical approach to immigration policy in the different periods in society.My investigation of the Social Democratic Party program and motions / propositions revealed the following ideographs: Democracy, solidarity, equality and freedom.

This thesis focuses on the perception of immigration and refugees in the commonEuropean refugee and immigration policy. It identifies different discourses andstudies their development and interrelated power structures.Using the discourse theory of Laclau and Mouffe, documents from theEuropean Council, the Commission, the Justice and Home Affairs Council andParliament debates are analysed. The study is defined in the time span of 1999-2006, i.e. from the European Council's first agreement on developing a commonEuropean asylum system, following the period up till today.Four discourses are distinguished, focusing respectively on rights, security,European Union's needs, and cultural identity. I use Sandra Lavenex theory ofrealism and idealism to analyse one of the main points in the thesis: There is afundamental schism between the one rights-based discourse, focusing on universalhuman rights, and the three sharing a particularistic focus on immigration as asecurity concern.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån debattsartiklar i Dagens Nyheter under januari ? juli 2009, undersöka vilken social position personer som, av tidningens ledarredaktion, benämns ?flyktingar?, ?invandrare? eller ?asylsökande? tilldelas av redaktionen i ett av samma redaktion beskrivet socialt rum. Undersökningen görs utifrån redaktionellt producerade debattartiklar innehållande orden integration, Invandringspolitik, flyktingpolitik, integrationspolitik, invandrare, asyl, invandring, flykting, asylpolitik och med hjälp av Pierre Bourdieus teori om positioner och symboliska krig i det sociala rummet. Resultatet belyser att skribenterna ger flyktingar, invandrare och asylsökande en låg social position i det sociala rum som beskrivs i nutiden, men spridda sociala positioner i det sociala rum som beskrivs i framtiden; gruppen skall upplösas och positionerna spridas. Undantaget för denna framtidsvision är en grupp som av skribenterna beskrivs som ?terrorister?.

Presstödet verkar för att främja mångfalden inom den svenska dagspressen. De krav som ställs för att få presstöd handlar om struktur, inte om åsiktsförmedling. Dock får ett specifikt intresseområde inte ta upp mer än 50 procent av innehållet. Nationell Idag är den enda tidningen med uttalad invandringskritisk profil som får presstöd. Tidningen är tätt sammankopplad med det högerextrema nationalistiska partiet Nationaldemokraterna och ger i sitt innehåll uttryck för partiets åsikter.

Syftet med min studie var att belysa och jämföra språkpolitiken i Sverige ochTyskland med särskilt fokus på styrdokument som gäller språkundervisning avnyanlända vuxna invandrare. Frågeställningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad är det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgång till språk både vad gäller modersmål och andra språk? Hur organiserasundervisningen i andraspråk för vuxna nyanlända i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gällerorganisation av andraspråksutbildning för nyanlända vuxna?Jag använde mig av en kvalitativ metod, där materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant område.Resultatet visade att Sveriges språklag garanterar den enskildes tillgång till språk bådevad gäller modersmål och annat språk än modersmål. Tyskland saknar språklag, somtyder på att Tyskland inte känner behovet av att reglera det tyska språket i förhållandetill andra språk. Tyska är ett starkt språk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

Alltsedan Sverigedemokraternas entré inom den politiska makten har flertalet ansatser gjorts för att undersöka deras framgångar och söka kategorisera partiet. SD har framförallt gjort sig kända genom att förespråka en restriktiv Invandringspolitik, vilket återspeglas i många av de frågor partiet berör. I denna uppsats studeras Sverigedemokraternas utveckling och förändring mellan åren 1999 och 2010, genom att partiprogram från angivna tidsperiod analyseras. Tillsammans med analyser av partiprogrammen granskas vallokalsundersökningar över svenska folkets åsikter i sakpolitiska frågor under samma tidsperiod, för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan förändringen i partiets förespråkade politik och opinionens rörelser. Inom statsvetenskapen finns omfattande belägg för att opinion och policy påverkar varandra.

Internet är en naturlig plats för människor att uttrycka sig på, både i privata och politiska syften. Det är vanligt att diskutera omstridda ämnen på sociala medier och diskussioner har en tendens att bli grova.Syftet med denna studie är att undersöka hur en diskussion om ett kontroversiellt ämne ? EU-migranter och rasism - ser ut i en Facebooktråd i en lokal Facebookgrupp för att se vilken slags offentlighet som råder och undersöka deltagarnas perspektiv av diskussionen i tråden. Ändamålet med studien är att se vilka mönster som återfinns i diskussionen. Genom en kvalitativ textanalys har vi studerat Facebooktråden.

Kyrkovalet har fått en mycket stor uppmärksamhet på grund av/tack vare Sverigedemokraternas deltagande, kanske främst hos massmedia. Anledningen till den ökade uppmärksamheten beror på Sverigedemokraternas hårt kritiserade ideologiska ståndpunkter, som antas vara intoleranta och främlingsfientliga. Av dessa skäl är det av allmänt intresse att studera deras kyrkopolitiska ståndpunkter.För att få perspektiv på Sverigedemokraternas ståndpunkter har jag jämfört dem med tre andra partiers: centerpartiet, folkpartister i Svenska kyrkan (FiSK) och Frimodig kyrka, för att söka efter skillnader och likheter.Strukturen i arbetet består av åtta olika områden, som jag skapat utifrån två av Sverigedemokraternas valprogram ? ett nationellt och ett regionalt för Gävle, Sandviken och Älvkarleby.Sverigedemokraternas krav fokuseras ofta på nationalistiska tankar, motstånd till andra religioner än den kristna och en önskan om en mer restriktiv Invandringspolitik samt homofobiska värderingar. Ett ökat missionerande till förmån för det kristna budskapet är också önskvärt, inrikes såväl som utrikes.En slutsats som jag dragit från undersökningen är att centerpartiet, generellt sett, ligger långt ifrån Sverigedemokraternas värderingar inom nästan samtliga områden.FiSK har genomgripande en mer tolerant syn än Sverigedemokraterna, men inte lika tolerant som centerpartiets.Frimodig kyrka står närmare Sverigedemokraterna än de två övriga, vilket inte betyder att deras åsikter är helt överensstämmande.