Syftet med denna rapport är att åskådliggöra en mängd olika alternativ för hur skivor kan monteras på träregelväggar. Förbindarmönster och skivmaterial varieras för att slutligen presentera olika alternativ för produktion av volymbyggda flervåningshus i trä. För plywoodskivor finns två möjligheter till infästning i regelstommen om stommen är högre än 2400 mm, detta p.g.a. dess begränsade dimensioner: - En kortling monteras i regelväggen och två väggskivor kan monteras på höjden. Den dimensionerande bärförmågan för väggenheten uppgår till den minsta bärförmågan av de två ingående skivorna.

Påbyggnader är ett sätt att öka möjligheterna för att skapa fler bostäder eller lokaler när markytorna inte räcker till. Efter att det tidigare förbudet på att konstruktioner med trästomme inte fick byggas högre än två våningar försvann, är det nu möjligt att göra en påbyggnad i trä. Trä är ett lätt material som passar bra för en påbyggnad, på grund av att den tidigare konstruktionen inte behöver förstärkas i lika stor grad ifall man skulle använt sig av en stål- eller betongstomme. En hög byggnad behöver stabiliseras mot horisontalkrafter. Ett sätt att göra detta är att utforma de bärande väggarna som skjuvväggar.

På grund av stora stadsbränder under slutet av 1800-talet tilläts inga höga bostadshus med trästomme i Sverige fram till 1994. De byggnadsstadgar som innebar förbud mot att bygga högre än 2 våningar med trästomme ersattes 1994 med brandskyddskrav. I och med det fick flervåningshus med trästomme byggas. Vid byggande av flervåningshus krävs ett fungerande stabiliserande system och stabilisering mot horisontalkrafter. Ett sätt att stabilisera är genom Skivverkan.

Syftet med detta arbete är att visa att det inte bara är det skivor parallellt vindriktningen som påverkar stabiliseringen utan även de vinkelrät vindriktningen. Byggnaden som kommer att studeras är ett av två stycken åttavåningshus utanför Stockholm. Båda husen är likadana och består av nedersta våningen i betong och resterande sju våningar i trä. Detta är ett husbyggnadsprojekt som görs utav Lindbäcks Bygg AB i Piteå.Genom detta arbete ska stabiliseringen i den vinkelräta riktningen undersökas mer hur den samverkar med den parallella. Det ska visas genom beräkningar där vindstabilisering genom Skivverkan beräknas som vanligt, parallellt vindriktningen, och därefter även ta med skivorna vinkelrätt vindriktningen.

År 1994 infördes en funktionsbaserad norm i Sverige, vilket innebar att en byggnads stomme kan byggas i brännbart material. Detta öppnade således upp en helt ny marknad för flervåningshus i trä. En byggnad utsatt för vindlast måste konstrueras med avseende på övergripande stabilitet, då hela byggnaden beaktas som en stel enhet, och för horisontell stabilitet hos varje våningsplan bestående av bjälklag och väggar i skjuvning. Syftet med aktuellt arbete är att bidra med kunskap till hur ett åtta våningar högt kontorshus kan stabiliseras genom Skivverkan i skivregelväggar. En fullständig dimensionering av byggnad vad gäller horisontell stabilitet genom lastöverföring via bjälklag och väggar ner till grundkonstruktionen redovisas.

Detta examensarbete syftar till att utforska hur man kan använda glas som ett lastbärande konstruktionsmaterial i en husbyggnad. Användandet att glas har ökat kraftigt de senaste 50 åren då nya produktionsmetoder gjorde att det blev enklare och billigare att tillverka.För att säkerställa säkerheten kan man använda säkerhetsglas, glaset kan vara härdat eller laminerat. Säkerhetsglas innebär att vid brott kommer det inte att uppkomma skärvor. Glas klarar av tryckkrafter bra, när prövning av glas skett har man inte klarat av att säkerhetsställa hur mycket glaset tål på grund av att glaset alltid har gått sönder på grund av dragspänningar. Draghållfastheten för glas är mellan 45 och 120 MPa.Anslutningsdetaljer är väldigt viktigt att ta hänsyn till när byggnader görs i glas.

Idag är det i Sverige tillåtet att bygga höga trähus. Detta arbete behandlar framförallt trähus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras på själva byggplatsen. Trähus är lätta i förhållande till byggnader byggda av andra material, och när trähusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstår med stabiliseringen. På vissa ställen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som är större än egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill då lyfta. Idag beräknas dessa krafter med en förenklad tvådimensionell metod som tar liten hänsyn till omkringliggande väggar och bjälklag.

På senare tid har man börjat satsa på utvecklingen av ett konkurrenskraftigt pelar-balksystem i limträ för bostadshus i flera våningar. Konkurrenskraftiga stomsystem med massiva träväggar finns redan, men även dessa har utvecklingspotential. Ett område som behöver studeras är stabilisering mot horisontella krafter, framförallt vid pelar-balkstomme med stabiliserande diagonaler. Just nu är hus 4 och 5 i Inre hamnen i Sundsvall i projekteringsstadiet. De är två likadana 5½-plans trähus.