Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lärares arbete ? tillsammans med Resurspedagoger (The work of a teacher ? with resource teachers). Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vår studie är att studera hur lärare arbetar för att främja alla elevers behov i klassen när det finns elever i behov av särskilt stöd. Som grund för vår studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klassläraren samt en intervju med Resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen.

Detta är en C-uppsats som är skriven för institutionen ?Individ ? omvärld och lärande? vid Lärarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre åldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/Resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig åt dels bland de olika pedagogerna men även mellan de olika skolorna.

Bakgrund: Barn tillbringar mycket tid i skolan. Många studier visar att föräldrar till barn med diabetes inte känner sig trygga med stödet som skolpersonalen ger till deras barn under skoltiden.Syfte: Att beskriva skolpersonalens stöd till elever med diabetes, om handlingsplaner finns och hur skolans personal ser på sin kompetens relaterat till sjukdomen diabetes.Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med en enkät på webben. Ett randomiserat och stratifierat urval av skolor gjordes. Totalt deltog 19 skolor från 19 olika län fördelade över Sverige.

Undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan ser på inkludering och den bygger på intervjuer som genomförts med klass- och resurslärare på låg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv inställning till inkludering gällande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslärares tankar kring vilka som gynnas resultatmässigt av ett inkluderande arbetssätt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssätt medan klasslärarna menar att barn utan svårigheter riskerar att missgynnas resultatmässigt vid en allt för långtgående inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser väldigt negativt på segregerande lösningar men klasslärarna, framförallt på lågstadiet, ser i viss utsträckning behov av särskilda undervisningsgrupper. Alla informanter är eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnå en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgångsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens inställning och stöd är.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och Resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och Resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

SyfteSyftet med studien var att undersöka kommunikativa processer som utspelade sig i klassrumsmiljö, mellan elev med autismspektrumtillstånd och annan kommunikationspartner. Den empiriska undersökningen utgick från fem frågeställningar som berörde vilka konstellationer informanterna deltog i, språkets verbala och ickeverbala uttryck, initiering och upprätthållande av kommunikation, i vilka aktiviteter kommunikationen ägde rum och dess innehållsmässiga karaktär och slutligen kommunikationens kvalitet i förhållande till Mediated Learning Experience (MLE). TeoriStudiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturell teori, samt teorier kring kommunikation och autismspektrumtillstånd. Sociokulturell teori bygger på uppfattningen att kunskap byggs genom interaktion mellan människor och mellan människor och kulturella kontexter och språket är ett grundläggande redskap i denna process. Teorierna kring kommunikation och autismspektrumtillstånd avser att beskriva olika perspektiv som utgångspunkt för att studera de kommunikativa processerna.