I denna c-uppsats i statsvetenskap studerade vi den svenska statens agerande mot minoritetsgrupperna Samer och tornedalingar. Studien syftade till att jämföra statens agerande mot Samer och tornedalingar ur ett medborgarskapsperspektiv. De frågeställningar som studien behandlade studerade om staten fört en generell politik mot Samer och tornedalingar eller om politiken sett olika ut för de två grupperna. Vidare undersökte uppsatsen vad det svenska medborgarskapet innebär för Samer och tornedalingar. Uppsatsen använde sig främst av Will Kymlickas teorier kring det mångkulturella medborgarskapet för att belysa och analysera statens agerande.

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgångspunkt var att etniska skillnader är socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner.I studien kombinerades kvantitativ innehållsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om Samer och/eller samiska frågor. Utifrån detta material valdes tre texter från varje år ut för en analys av hur Samer representeras i relation till svenskar i termer av deltagare och processer på satsnivå.Resultaten visade att skillnader mellan Samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna från både 1970 och 2010 genom att Samer är underordnade svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men även i form av att Samer är tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de närstuderade texterna. Samer framträder därtill främst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter.

Denna kandidatuppsats på 15 högskolepoäng syftar till att beskriva samisk identitet i storstaden, i detta fall samisk identitet i Stockholm. De möjligheter som finns för att känna sig samisk i en storstadsmiljö och de identitetskriterier som är svåra att uppfylla på en annan plats än Sápmi, Samernas land har undersökts och analyserats. Kandidatuppsatsen är samhällsvetenskaplig och grundas i kvalitativa metoder. Fem intervjuer med Samer bosatta i Stockholmsområdet har genomförts där frågorna riktats mot platsens betydelse och dennas relevans för den samiska identiteten. Betydelsen av plats, den gemensamma historien och tillhörigheten till andra Samer visas vara viktiga komponenter i den samiska identiteten.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur den samiska minoriteten har gestaltats i Rapport mellan åren 1980 och 2014. Utöver det syftar studien till att ta reda på om gestaltningen är konfliktorienterad. Samt att undersöka hur Rapport i sin gestaltning av den samiska minoriteten förhåller sig till SVT:s senaste sändningstillstånd med avseende på mångfald i nyhetsurvalet. Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av 244 Rapportinslag med samiskt huvudfokus. Studien bygger på teorier om gestaltning och nyhetsvärdering.

I denna c-uppsats studeras svensk minoritetspolitik i förhållande till Samer, kväner och till viss del tornedalingar. Studien syftar till att granska den svenska minoritetspolitiken, samt undersöka i vilken utsträckning Will Kymlickas teori om gruppdifferentierade rättigheter kan tillämpas på en landsöverskridande folkgrupp som kvänerna. De frågeställningar som uppsatsen behandlar studerar hur kvänerna legitimerar sitt anspråk, konflikten mellan Samer och kväner, samt vad en ratificering av ILO169 skulle innebära för de svenska Samerna. Detta resulterar i ett konstaterande av att kvänerna i dagsläget inte kan kvalificeras som ett ursprungsfolk i Sverige, att gruppdifferentierade rättigheter skulle kunna nyttjas av det landsöverskridande Kveenlandsförbundet i både positiv och negativ mening. Samt att en ratificering av ILO169 skulle innebära nya bestämmelser och åtaganden för den svenska staten i syfte att skydda Samerna, detta genom bland annat grundlagsskydd..

Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna Samer upplever som hälsofrämjande i sina liv. Totalt deltog tre 18-åriga Samer. Metoden bestod av enskilda intervjuer samt bildskapade och bildtolkning i grupp. Vid bildtolkningen fick deltagarna ge bilderna nyckelbegrepp, vilka användes som grund i temaskapandet. Textmaterialet analyserades med en latent innehållsanalys.

Denna uppsats undersöker hur lagen om minoriteter och minoritetsspråk, samt skrivningen i den nya bibliotekslagen från 2014, om att de nationella minoriteterna är särskilt prioriterade på biblioteken, har påverkat arbetet gentemot Samer i samiska förvaltningsområden. För att ta reda på detta har jag tittat på och analyserat biblioteksplaner från samiska förvaltningsområden Jag har även genomfört fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier som arbetar på folkbibliotek i samiska förvaltningsområden. Analysen av biblioteksplanerna visade att i många fall var planerna inaktuella och kom till före den nya bibliotekslagen där nationella minoriteter framhålls som prioriterad grupp. Genom att enbart tolka biblioteksplanerna kan man dra den slutsats att bibliotekslagens innehåll inte påverkat folkbiblioteken i förvaltningsområdena i någon större utsträckning. Det faktum att de undersökta kommunerna var förvaltningsområden för samiska verkar ha haft större inverkan på bibliotekens arbete.

Renskötande Samer upplever hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa.Förtroendet för sjukvården är lägre än i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilketgrundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vården. Forskning saknas om hurbehandlare av psykisk ohälsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftetmed studien är att belysa behandlares erfarenheter och föreställningar kring Samers liv ochhälsa och hur dessa påverkar den terapeutiska alliansen, som är en viktig faktor förbehandlingsframgång. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes medkvalitativ innehållsanalys.

Tidigare forskning visar att renskötande Samer är överrepresenterade i självmordsstatistiken (Kaiser & Salander Renberg, 2012). I denna studie presenteras delar av livsberättelser från fem renskötande Samer i Jämtlands län. Avsikten är att ge en inblick i livet som renskötare i ett postkolonialt samhälle, vilka svårigheter det kan innebära och hur svårigheterna i värsta fall kan få den extrema konsekvensen att en renskötare tar sitt liv. Urfolksforskare menar att självmord bland urfolksgrupper måste förstås som en konsekvens av att de genom kolonialisering blivit fråntagna sin kulturella identitet och att konventionella åtgärder på individnivå därför inte är lika verksamma som att bidra till återupprättandet av den kulturella identiteten inom gruppen (Lawson-Te Aho & Liu, 2010). Resultatet av studien visar att identitet, ekonomi och maktpositioner är några av de avgörande faktorerna när det kommer till levnadsvillkoren inom renskötseln och därmed också när det kommer till självmordsproblematiken..

Denna uppsats handlar om fem Samer som idag är boende i Stockholmsområdet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur informanterna gestaltar sin samiska identitet och vad det samiska betyder för dem. Olika symboler så som språk, kolten, renen och den samiska flaggan var viktiga för gestaltningen av den samiska identiteten, men dessa fungerade också som gräns-markörer mellan det samiska och det svenska. Även kopplingen till den samiska historien och förfäder var viktigt för den samiska grupptillhörigheten, och förtrycket deras förfäder varit med var än idag en viktig del av den samiska identiteten. .

Uppsatsen ger en deskriptiv bild av hur naturresursutnyttjandet i Laponia- området påverkat den samiska befolkningen med fokus på dess konsekvenser för rennäringen. Studien belyser också hur natursynen skiljer sig hos Samer och samhället. Teorier och centrala begrepp presenteras rörande naturresursernas nyttjande samt de konflikter som därmed kan uppstå mellan gamla och nya brukare. Slutsatser som dragits av detta arbete är att äganderättsfrågan i lappmarken länge varit en omdiskuterad fråga som tidvis orsakat starka konflikter. Den statliga politiken har medfört att vår ursprungsbefolkning trängts undan ifrån sina forna landområden p.g.a.

I den här uppsatsen har nu gällande lag för svenska Samer behandlats, rennäringslagen 1971:437. För att få en sammanhängande bild på dagens rättsläge återfinns en historisk tillbakablick i uppsatsen där framväxten av dagens lagstiftning har tydliggjorts. Syftet med uppsatsen var att redogöra för dagens rättsläge och lagens framtidsutsikter samt att belysa de större problem och intressekonflikter rennäringslagen konfronteras med. Eftersom förslaget till en ny lag delvis bygger på International Labour Organization, ILO, konventionen nr 169, om urbefolkningar i självstyrande länder, var en del av syftet också att få insikt i vad konvntionen står för. Den empiriska delen av uppsatsen består av telefonintervjuer med olika parter som berörs av rennäringslagen.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för Samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring Samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande Samer, eller om rätten skulle inkludera alla Samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte Samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring Samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, Samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att Samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Nedanför lappmarksgränsen bedrivs i Kalix' och Torne älvdalar så kallad koncessionsrenskötsel. Denna har varit författningsreglerad sedan 1929. I och med att rennäringslagen trädde i kraft i juli 1971 fick regleringen ett något annorlunda innehåll än tidigare. Genom envetna myndighetsåtgärder fick tillämpningen också till följd att det i allmänhet inte längre kom att vara Samer utan vissa fastighetsägare som i realiteten drev renskötseln. Denna tillämpning befanns emellertid efter domstolsprövning olaglig men har från juli 2006 legaliserats genom författningsändring.

Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fått medel för att satsa på den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten på den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning ämnar skapa en bild av vad den samiska maten är för Samerna, samt hur Samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer är Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennäringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhället hotar rennäringen och Samernas traditionella leverne. Sápmi är en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bär på ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.