Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social Redovisning samt hur social Redovisning och hållbarhetsRedovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna Redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell Redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social Redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social Redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsRedovisning som är en Redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en Redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsRedovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social Redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell Redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den frivilliga Redovisning som börsföretag lämnar i årsRedovisningen, samt att identifiera egenskaper som kännetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig Redovisning och skillnader mellan företag som väljer olika typer av frivillig Redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig Redovisning.Våra slutsatser är att företagen lämnar stora mängder frivillig Redovisning av olika typer, men innehållet och formen varierar. Vi kan inte konstatera några generella mönster som kopplar Redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att många företag publicerar en viss typ av Redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna Redovisning ska innehålla och hur den ska utformas. Grundläggande Redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jämförbarhet och väsentlighet är applicerbara på frivillig Redovisning och bör gälla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

Sambandet mellan Redovisning och beskattning har ett flertal gånger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan Redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan Redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som påverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet från vår undersökning konstaterade att rättsläget för Redovisningsregler och rättspraxis överstämmer med kriterierna i Redovisningsmodellen där det råder ett starkt samband mellan Redovisning och beskattning.

I många organisationer är personalen den viktigaste tillgången för att skapa värden, men det speglas inte alltid i årsRedovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk Redovisning och informationen i den är inte alltid enbart positiv. Trots det gör många företag Redovisningen och vad är det då som motiverar företagen att göra den?Syftet med uppsatsen är att förklara varför företag gör personalekonomisk Redovisning, utöver den lagstadgade, i årsRedovisningen.Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk Redovisning är att skapa legitimitet och därmed anpassa sig till samhälleliga förväntningar. Upprättandet av Redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anställda samt för att förse intressenter med information..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga begreppet kreativ Redovisning. Vi har antagit ett utifrånperspektiv vilket innebär att vi objektivt granskar och analyserar uppfattningar kring begreppet kreativ Redovisning. Vår ansats är kvalitativ och våra metoder består av en litteraturstudie och i intervjuer. Vår slutsats är att det inte finns en entydig uppfattning av begreppet kreativ Redovisning. Det är ett komplicerat begrepp och uppfattningen om den styrs av flera olika faktorer.

Vår studie behandlar obligatorisk Redovisning av sjukfrånvaro. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska Redovisningen av sjukfrånvaro samt att utreda om organisationer upplever någon nytta med att redovisa sjukfrånvaro enligt lagen om obligatorisk Redovisning av sjukfrånvaro, och om denna i så fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tänkas uppstå för organisationer vid anpassningen till lagen. Vår studie är av kvalitativ art där vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. Vår slutsats är att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av Redovisning av sjukfrånvaro de merkostnader som uppstår. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen särskild nytta av att redovisa sjukfrånvaro, men har heller inga särskilda merkostnader..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Vårt syfte med den här uppsatsen är att besvara följande frågeställningar:Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag?Är det några speciella områden där åsikterna går isär eller är liknande?Vilket stöd finns för utredningens förslag? Bakgrunden till att vi valt just detta ämne är att sambandet mellan Redovisning och beskattning är ett komplicerat område som är sammankopplat på olika sätt..

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk Redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.  Etisk Redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk Redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk Redovisning. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk Redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk Redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen.Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk Redovisning är. Etisk Redovisning är en icke-finansiell Redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur ideella föreningar förhåller sig till och anpassar sin Redovisning till rådande skatteregler, beskriva hur detta kontrolleras av Skatteverket och jämföra hur svenska ideella föreningars internationella motsvarighet redovisar. Detta undersöks genom att vi har genomfört en enkätundersökning med 50 ideella föreningar. Dessutom har vi har hållt intervjuer samt studerat utvalda föreningars årsRedovisningar. Våra slutsatser är att ideella föreningar är oftast begränsat skattskyldiga. Ideella föreningar använder inte sin Redovisning aktivt för att bli begränsat skattskyldig men uppfyller trots detta de krav som ställs för att erhålla en förmånlig skattesituation..

Vi vill presentera och jämföra svenska och amerikanska regelverk som reglerar Redovisningen av bonus- och incitamentsprogram, undersöka hur Redovisning av bonus- och incitamentsprogram har utvecklats i Sverige och koppla denna utveckling till det rådande läget i USA. Kärnan i vår slutsats är att Sveriges företag tenderar att utforma sin Redovisning av bonus- och incitamentsprogram mer och mer i likhet med hur dessa redovisas i USA. Vi har i vår undersökning sett att skillnaderna mellan länderna, både gällande regelverk och hur Redovisningen ser ut i praktiken, har minskat..

Syftet är att beskriva vilken information angående personalens sjukfrånvaro som förekommer i kommunernas årsRedovisningar samt att identifiera varför denna information redovisas eller inte redovisas. Vi har dessutom som syfte att undersöka vad den kommande lagändringen angående obligatorisk Redovisning av sjukfrånvaro kommer att få för påverkan på kommunernas Redovisning. För att uppfylla vårt syfte har vi har använt oss av en kombinationsmetod av en kvantitativ dokumentstudie av Skånes samtliga kommuners årsRedovisningar och personliga intervjuer av mer kvalitativ art. Resultatet av vår undersökning visar att samtliga årsRedovisningar som vi har undersökt har innehållit information om sjukfrånvaro. Att personalen anses vara kommunens viktigaste resurs samt att kommunerna i allmänhet anses vara öppna med information är säkert anledningar till att denna Redovisning sker.

Syfte: Syftet är att studera statligt ägda företags inställning till integrerad Redovisning och <IR> ramverket som publicerades i december 2013. Vidare är syftet att undersöka vad företagen tror ligger till grund för behovet av ett nytt sätt att redovisa, samt få en insikt i hur statligt ägda företag ser på en framtid för integrerad Redovisning.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara studiens syfte.Empiri: Empirin har samlats in via sju intervjuer med respondenter från statligt ägda företag. De företag som medverkat är PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Svensk exportkredit, Swedfund och Almi.Slutsats: De statligt ägda företag som deltagit i studien har en övergripande positiv inställning till integrerad Redovisning och till <IR> ramverket. Företagen uppger att det funnits ett behov av att redovisa och förmedla en mer rättvisande bild av organisationen som helhet. Resultatet av studien visar vidare att <IR> ramverket innebär en del utmaningar och möjligheter samt att företagen tror på en framtid för integrerad Redovisning..

Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk Redovisning, i form av hälsobokslut..

Denna uppsats presenterar en fallstudie av enbostadsrättsförenings finansiella rapporter och belyser intressenters behov avmonetär information. Detta i syfte att undersöka om den i Sverige bortglömdametoden Kameral Redovisning möjligen ger mer informativa finansiella rapporter medhänsyn till intressenternas informationsbehov. Resultatet av studien visar att KameralRedovisning för Administrationer kan vara ett lämpligt komplement och ersättakassaflödesanalyser då den underlättar betalningskontroll, budgetkontroll ochmonetär hantering. Kameral Redovisning för Företag ger samma information som KommersiellRedovisning och redovisar dessutom ett modifierat integrerat kassaflöde för attockså här underlätta betalningskontroll, budgetkontroll och monetär hantering. Dennametod hindras idag av Redovisningsregleringar för att ersätta KommersiellRedovisning men kan användas för löpande Redovisning.