Utveckling av Planeringssystem är ett komplext designproblem som kräver både en hög grad av flexibilitet men även struktur. I samband med planering är det ett flertal aktörer, aktiviteter och resurser som måste beaktas. Kunnandet när det gäller planering finns ofta koncentrerad till ett fåtal nyckelpersoner. Det är därför ingen tillfällighet att många företag, organisationer och även universitet idag bedriver sin planering i beprövade enanvändarsystem som Excel fast att det finns starkt behov för standardiserat fleranvändarsystem. Uppsala universitet är inget undantag trots dess storlek med över 40 000 studenter, 6 200 anställda, 130 utbildningsprogram och 2000 fristående kurser.

Dettaexamensarbeteharundersökthurruttplaneranvändsunderdentidsomfartygframförsiområdebelagtmedlotsplikt.Undersökningenharävenomfattathuranvändningenpåverkarsamarbetetmellanfartygsbefäletochlotsensamthurnavigationssäkerhetenpåverkas.Dettahargjortsförattutrönaomdetfinnsettbehovattreformeradetsättpåvilketlotsningengenomförsisyfteattökanavigationssäkerhetenochförbättrasamarbetetmellanlotsenochfartygsbefälet.TillgrundförexamensarbetetliggerenenkätundersökningsomriktatsigtillallaaktivalotsariSverige.Idennaåterfannsenradfrågeställningarsompåolikasättkoppladetilldefrågeställningarsomnämndesiförstastycket.Enkätundersökningenmöttesavintresseochdeltagarantaletblevhögt,vilketgerstudienhögvaliditet.Enkätundersökningenkompletterasavenlitteraturstudiesamtenintervju.Slutsatsenmankandrafråndengenomfördastudienärattlotsaranvänderruttplanerpåettannorlundasättjämförtmedhurdessanormaltanvändsombord.Sjöbefälärvanavidatthaenfysiskplan(häråsyftasbådeenplanipapperssjökortellerECDIS)vilkenmanrefererartillförkontrollavblandannatkurser,girpunkter,girradierochkontrollmetoder.Lotsennavigeraristörreutsträckningutifrånen?mental?ruttplansombyggermerpåerfarenhet,lokalkännedomochkänslaförlotsområdetsnycker.Förattnavigationssäkerhetenskallvaratillfredställandebehöverfartygsbefäletföljaupplotsensnavigation.Tillföljdavbristfälligtproduceraderuttplanerochandraanledningarbristerdennauppföljningoftaelleruteblihelt.Samarbetetkringnavigationenpåverkassåledesavhurmananvänderruttplanenochtillföljdavdetpåverkasnavigationssäkerheten.Envälgenomarbetadruttplangerökademöjligheterförettbättresamarbeteochdärmedökadnavigationssäkerhetochtvärtom..

Logistik och Supply Chain Management som koncept har fått en ökad uppmärksamhet de senaste åren. Ett föråldrat synsätt på organisationen som en samling vertikala enheter som fungerar autonomt byts ut mot en vision om en flödesorganisation där ett helhetsgrepp om verksamheten och djupare samarbeten med leverantörer och kunder står i fokus. Ökade krav på konkurrenskraft genom effektivisering ställer nya ökade krav på en fungerande planering och styrning av varuflöden och där kan så kallade avancerade Planeringssystem (APS) fungera som ett stöd och hjälpmedel. APS för produktions- och distributionsplanering är fortfarande ett nytt och relativt oprövat beslutsstödssystem. De senaste åren har företag som utvecklar affärssystem även börjat utveckla och sälja så kallade APS-moduler som genom sofistikerade matematiska algoritmer och optimeringsfunktionalitet kan stödja styrning och planering av komplexa system såsom försörjningskedjor.

Logistik och Supply Chain Management som koncept har fått en ökad uppmärksamhet de senaste åren. Ett föråldrat synsätt på organisationen som en samling vertikala enheter som fungerar autonomt byts ut mot en vision om en flödesorganisation där ett helhetsgrepp om verksamheten och djupare samarbeten med leverantörer och kunder står i fokus. Ökade krav på konkurrenskraft genom effektivisering ställer nya ökade krav på en fungerande planering och styrning av varuflöden och där kan så kallade avancerade Planeringssystem (APS) fungera som ett stöd och hjälpmedel. APS för produktions- och distributionsplanering är fortfarande ett nytt och relativt oprövat beslutsstödssystem. De senaste åren har företag som utvecklar affärssystem även börjat utveckla och sälja så kallade APS-moduler som genom sofistikerade matematiska algoritmer och optimeringsfunktionalitet kan stödja styrning och planering av komplexa system såsom försörjningskedjor.

Skogsvårdsorganisationen startade en rikstäckande utbildningskampanj under 1999 kallad Grönare Skog. En viktig del av kampanjen utgjordes av de demon­ strationsområden som planerades och färdigställdes under våren 1999. För de landskapsavsnitt där demonstrationsområdena förlades krävdes ett fördjupat underlag med avseende både på kulturella och biologiska faktorer. Syftet med examensarbetet var att ta fram planeringsunderlag på landskapsnivå för de aktuella områdena i form av temakartor över t.ex. lövskogsandel och nyckel­ biotoper, att studera den historiska förändringen av lövskogens utbredning samt att genomföra en analys med avseende på skogens ekonomiska nuvärde.

Antalet äldre i Sverige har ökat och det tillsammans med omorganisationer inom sjukvården har skapat ett större tryck på äldreomsorgen. Hemtjänsten är en stor del utav äldreomsorgen och eftersom många äldre vill bo kvar hemma, fastän de inte klarar sig självständigt, har hemtjänsten fått stor betydelse. För att klara av det ökade trycket ersätter många hemtjänstgrupper den manuella planeringen med en IT-baserad planering. Lapscare är ett IT-baserat Planeringssystem som införts i Varbergs kommun för att ta fram den optimala planeringen för hemtjänstinsatser. Studiens syfte är att belysa hur de Lapscareansvariga i den offentliga hemtjänsten uppfattar att Lapscare fungerar.

Syftet med denna uppsats var att pröva om de centrala begreppen i Guidelines for OperationalPlanning GOP är relevanta/allmängiltiga, genom att placera dem i ett historiskt perspektiv. Jagvalde att analysera den amerikanska planeringen vid slaget om Midway med hjälp utavGuidelines for Operational Planning. Från de centrala begrepp som återfinns i GOP har jagundersökt om dessa går att spåra i den amerikanska planeringen som skedde före och underslaget vid Midway.Midway var vändpunkten för kriget i stilla havet. Efter en serie av fantastiska segrar erhöllJapans flotta ett enormt bakslag. Fyra hangarfartyg och huvuddelen av de mest erfarna piloterna iJapan var tillintetgjorda.

The purpose of this degree project is to give an overview of the planning system of four Swedish forest companies. The involved companies are ATA TIMBER, SYDVED, BERGS SKOG and VIDA SKOG. The study is based on information from a literature study and by interviews with personals from the four companies. Each company is described to get a better insight of the companies work and what potential they have. The description of the planning process comes after that. The companies are described separate from each other and will be compared later in this essay.

Denna uppsats undersöker kommungemensam översiktsplanerings funktion som ett verktyg för regional utveckling. Traditionell översiktsplanering sker inom en kommuns gränser för att peka ut önskad samhällsutveckling inom kommunen, men det finns idag exempel på kommuner som i ett försök att greppa komplexa kommunöverskridande frågor genomför delar av sin översiktsplanering tillsammans med närliggande funktionellt sammankopplade kommuner. Först i landet med denna typ av plansamarbete var Linköpings och Norrköpings kommun i Östergötland genom sin plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som vann laga kraft 2010. Utifrån exemplet Linköping och Norrköping diskuteras i uppsatsen kommungemensam översiktsplanering i förhållande till omkringliggande kommuner, dagens regionala- och kommunala Planeringssystem och analyserna ställs mot teorier kring bland annat regionalisering samt storstäders betydelse för samhällsutveckling i en globaliserad värld.Genom textanalys av Linköping och Norrköpings gemensamma översiktsplan, samt intervjuer med nyckelpersoner inom översiktsplanering i de två kommunerna och regionförbundet Östsam har en kärnproblematik belysts i att regionala grepp tas inom kommunal planering för större geografisk yta än vad kommunerna har rådighet över. Den gemensamma planen upplevs få en regional betydelse genom en statusökning gentemot traditionella översiktsplaner och kan tolkas styra den regionala utvecklingen genom att greppa frågor kring samhällsutveckling kopplat till städernas arbetsmarknadsregioner..

Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syfte att utvärdera produktionsPlaneringssystemet som används på vissa av linerna vid Scania CV AB:s motorbearbetningsavdelning, även kallat DM, i Södertälje, och att bedöma systemets potential. DM består av ett gjuteri och flera bearbetningsverkstäder. Den största kunden är Scanias motormontering i Södertälje, dit leveranser sker flera gånger dagligen.DM lider generellt av långa ledtider genom produktionen, långa omställningstider och framförallt en väldig stor variation i produktmixen. För att kunna hantera detta bättre infördes under 2008 ett nytt Planeringssystem på kamaxelline, och senare även på vevaxelline, vevstakeline och cylinderfoderline. Systemet bygger på cyklisk planering, där kundernas behov jämnas ut under en arbetsvecka och visualiseras i början av varje line.

Med väl fungerande interna logistiska flöden kan hela produktionen effektiviseras samtidigt som man kan skapa mer bränsleeffektiva transporter. Ett företag som är intresserade av att både kunna arbeta mer effektivt med sina transporter och spara på bränsle både för miljön och för kostnadernas skull är Vargön Alloys AB i Vargön utanför Vänersborg.Vargön Alloys är en av Europas största tillverkare av olika Ferrolegeringar. Legeringar ger bl.a. stålet hårdhet och förhindrar korrosion. Företagets kunder är Europas ledande tillverkare av specialstål.Ett problem för Vargön Alloys har varit att man inte har någon dokumentation eller kartläggning över hur de interna transporterna sker idag.

Mätrummet på Bosch Rexroth Mellansel har till uppgift att kontrollmäta artiklar innan de monteras ihop till en radialhydraulmotor. Mätrummet upplevs idag som en flaskhals för fabriken, men detta arbete antyder att mätrummet inte är överbelagda och därmed inte bör vara en flaskhals. Mätrummet koordinerar ett 30-tal oberoende flöden och cirka 500 olika artiklar. Analyser av flödet gav att:?Artiklarnas kontrollfrekvenser kan delas in i: mängd-, tid- och omställsbaserade kontroller.?Av tillgänglig tid i mätrummet upptar CA-motorn 35 %, CB-motorn 35 %, MA 14 % och VI 10 %, och resterande 6 % består av ankomst-, R&D-kontroller samt underhållsarbete.?Artiklarnas processtid genom mätrummet varierar från 10 min till 3 h.

To effectively manage a forest resource for both economic and other values good planning is required. The problem is complex since you want to know which forest to cut and when. Often a hierarchical planning structure is applied, including strategic (long-term), tactical, (medium-term) and operational level. Today SCA Forest is one of few forestry companies in the northern Sweden with an integrated forest wood supply and industry. The goals of the company are to supply their own industries with wood and to manage the resources of the forest through a long-term perspective with satisfactory profitability.

Linde Material Handling AB har på kort tid gått från att vara ett litet familjeföretag till att bli en av Sveriges största truckleverantörer. Orderingången har vuxit fort men stora delar av företaget har inte riktigt följt med i utvecklingen vilket har resulterat i att de idag har problem att hålla utlovade leveranstider och att leverera produkter av rätt kvalitet.Utifrån en kartläggning av processen från det att en truck säljs till dess att allt material finns hemma identifieras de brister och kritiska punkter som är roten till problemen. Processkartan i kombination med en nulägesbeskrivning ska ge ett antal förbättringsförslag där lösningar på problemen tas upp och analyseras.Den största bristen som identifierats i processen var främst avsaknaden av ett för företaget gemensamt Planeringssystem. I dag använder olika avdelningar olika system vilka ofta består av avancerade Excelfiler och i andra fall av att information lagras i huvudet hos någon anställd. Detta i sin tur resulterar i svårigheter med uppföljning av de sålda truckarna.

Det är allmänt känt att företag, privatpersoner och föreningar ofta använder sig av kalkylprogram som Microsoft Excel för lagring av information på en mängd olika sätt som applikationen inte är tänkt för. Många förlitar sig för mycket på egenutvecklade informationssystem i Excel trots att fel lätt uppstår, fel som ofta medför stora kostnader för företag. Svårigheten kan i många fall sägas vara att veta när Excel inte längre räcker till. Syftet med denna studie har därmed varit att försöka ge praktikerna kunskap om vad ett kvalitativt informationssystem är. Denna kunskap är sedan tänkt stödja praktikerna i förståelsen för och beslutstagandet om när ett kalkylsystem inte är kvalitativt och därmed bör bytas ut.