Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Syftet med denna uppsats är att tolka ett verk för Piano, i detta fall ?Prélude? ur Claude Debussys svit ?Pour le Piano?, genom en grundlig form- och strukturanalys. Under arbetets gång har jag litterärt fördjupat mig i Debussys musik för att sedan göra en analys som omfattar olika musikaliska byggstenar. Kring analysen för jag en diskussion om hur den kan hjälpa mig i mitt musicerande. De slutsatser som jag kommer fram till är att analysen hjälper mig hitta samband och se helheten i musiken samt att den ger mig information i notbilden som annars går förlorad.

The aim of this master?s project is to explore ways to perform Piano music conceived dramatically. I do this through performance of Beethoven?s Appassionata Op. 57 and of Scriabin?s Piano sonata no.

Jag har tidigare skrivit fo?r fyrha?ndigt Pianospel och vill nu fortsa?tta att komponera fo?r Piano. Jag a?r inte van vid att komponera och har alltid haft sva?rt att ta fram min kreativitet och hitta inspiration. Om man inte anva?nt sig av kreativiteten sa? mycket under sitt liv kan det vara sa? att man inte har tillga?ng till den i den utstra?ckning man skulle beho?va.

Gruppundervisning för Piano är en ovanlig företeelse och är därför intressant att undersöka. Traditionellt har Pianoundervisning, på grund av olika faktorer, skett individuellt.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fem instrumentallärare, fyra i Piano och en i gitarr, och nio Pianoelever. Förutom intervjuer har tre ostrukturerade, naturalistiska observationer genomförts i tre grupplektioner för Piano. Pianoelever från respektive lektion har intervjuats.Gitarrundervisning har en längre tradition av undervisning i grupp och det var därför givande att undersöka om det finns likheter mellan gruppundervisning för de olika instrumenten.I undersökningen framkommer att det finns många fördelar och få nackdelar med gruppundervisning. Fördelar med gruppundervisning är att det av Pianoeleverna uppfattas som roligare och mer socialt än enskild.

Denna studies syfte har varit att undersöka pedagogiska och didaktiska aspekter i Pianoskolor för nybörjare. Detta har gjorts genom en läromedelsgranskning av Pianoskolorna Vi spelar Piano 1 av Carl-Bertil Agnestig samt Pianoresan 1 av Galina Sjevtjenko och Natalia Kazimirovskaja.  Resultaten av denna granskning har relaterats till olika Pianotraditioner, pedagogiska teorier samt forskningsarbeten. Det slutgiltiga resultatet visar vilka undervisningsmetoder som används i de båda böckerna samt hur böckerna är uppbyggda. Pianoskolorna har undersökts utifrån deras innehåll vad gäller låtval, musikalisk progression och musikaliskt uttryck. Undersökningen visar bland annat att uppbyggnaden av Vi spelar Piano 1 påminner om Rostvall och Wests schemateori för att hjälpa eleverna att uppnå kunskap.

This essay in musicology is combined with a CD-recording of Piano improvisations. Its purpose is, on the one hand, to examine some of the ideas permeating Piano improvisation during the first part of the nineteenth century, and, on the other, to find ways to apply these nineteenth century ideas of improvising to modern Piano playing. The artistic part of the work is as important as the theoretical, and the two strands are supporting and reinforcing each other.The first section of the text focuses on preluding ? that is, a genre of improvisation. The second section investigates some aspects of the improvising of Franz Liszt ? that is, different types of improvisation as practised by an important nineteenth century musician.

The aim of this essay is to analyze the relationship between the title and the music in a selec-tion of Piano pieces by Torsten Petre. Based on the work list, a categorization of the Piano titles has been made and the categories have been named ?emotions, moods and minds?, ?na-ture?, ?mankind?, ?dances and similar titles?, ?supernatural beings, fairy creatures and popu-lar belief?, ?foreign countries and foreign culture?, ?nationalism and tradition?, ?artifacts?, and ?miscellaneous?. Two pieces from the category ?emotions, moods and minds? Skizzer för Piano, third series Op.

The thesis contains mainly personal experiences relating to classical Piano improvisation, based on the CD record Härlig är jorden, Piano improvisations in Various Classical Styles. Sex classics: Mozart, Stravinsky, Bartók, Chopin, Debussy and Liszt play the main roles in that record.The idea is (apart from aiming at stimulationg the styles as faithfully as possible) to look at the various classical styles as different musical rooms created by the composers for us to enter and use. It is also a personal pedagogical goal to structure my ideas, including formulating the strongest possible requirements on the quality of my improvisations. A leading theme manifesting itself in different quises (depending on the style used) is not only a means for improving quality further. The audience has shown a great interest in this form.

This study has been conducted in order to try to clarify how one as a Piano teacher, by the choice of teaching material and method of teaching, can influence the process of learning. The study deals with novice teaching and more specifically first semester teaching. I have studied three books, their methods and how they take on the task of introducing music and Piano playing to novice students. I studied three groups of novice Piano students during the autumn of 2005. For twelve lessons each class worked with one of the following three books: "Vi spelar Piano 1" by Carl-Bertil Agnestig, "Pianogehör 1" by Åsa Söderqvist- Spering and "Spela Piano med ADAM".

Detta examensarbete utgår från Johannes Brahms liv och bakgrund för att analysera och tolka hans Sonat för violin och Piano Op. 108. En strukturell och delvis harmonisk analys beskrivs därefter samt en utläggning för hur styckets svårigheter angrips ur ett speltekniskt perspektiv. Syftet med studien är att få en helhet och överblick över sonaten både strukturmässigt men även att förstå kompositörens tonspråk med dess influenser och tankar kring musiken. Studiens resultat är en förståelse för hur musiken tolkas och hur inlärningsprocessen ser ut..

Syftet med denna studie är att identifiera skillnader och likheter i olika Pianolärares undervisningsupplägg, samt undersöka om deras synsätt och metoder går att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsättningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framställts i kontraster såsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra återgivande. Sådana motsättningar ligger till grund för föreliggande studies intresseområde.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/Pianopedagoger (två afrolärare och två klassiska lärare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glädjefullhet värderas högt i samtliga informanters Pianoundervisning. Målet tycks vara att eleverna får uppleva glädje av att kunna musicera, snarare än att de ska bli ?stora? och kända pianister.

Komponera och improvisera fram musik, för Orgel och Piano, har jag alltid tyckt varit jättekul och inte så svårt. Men att behöva tänka kring det, bestämma karaktär, tempo, stil, eller att det måste vara färdigt till en viss tidspunkt m.m. har jag alltid vetat om att jag inte är bra på, eller tyckt varit så inspirerande att göra. Det har helt enkelt inte varit lika lätt av en hel del anledningar. I detta examensarbete kommer jag beskriva min förra kompoistionsprocess och den nya, utifrån en ny synvinkel, för min egen del, där jag får utmana och förändra mig själv som kompostiör genom att fundera hur jag går tillväga och utvecklar min musik när jag inte får vara ?helt fri? vid instrumentet..

Syftet med denna uppsats har varit att få en inblick i hur Pianot används inom den svenska folkmusiken. Bakgrundskapitlet handlar om folkmusikgruppernas och instrumenteringens utveckling inom svensk folkmusik. Jag har intervjuat tre aktiva folkmusikpianister och lyssnat på och analyserat deras spel. Det följer även med en cd-skiva med ljudexempel från intervjutillfällena. Vi pratade om karaktärsdrag som de lyfter fram i spelet, om deras inställning till folkmusiktraditionen, Pianots möjligheter och begränsningar samt vilken roll Pianot har i den svenska folkmusiken.

This thesis presents an adaptive tuning system that can be described as a dynamic Just Intonation tuning system, being compatible with equally tempered instruments. The tuning system is called Hermode Tuning (HMT) and the tuning used as comparison for evaluation is the standardized western tuning, the equal tempered tuning. This study investigates preferences for these two musical tuning systems, depending on whether the tunings are presented on a Piano or with woodwind instruments. A listening test was done with students at the Falun Conservatory of Music, including both a vertical listening (intervalls) and a horizontal listening (cadenses and musical compositions) of Hermode tuned musical material. Overall the results showed no significant preferences for either tuning system irrespectively of what instrument it was presented with.