Om undersökningsplikten vid fastighetsköp
Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken betydelse undersökningsplikten och upplysningsplikten har vid fastighetsköp, samt undersöka hur långtgående undersökningsplikten är. Det är köparen som ansvarar för att en noggrann undersökning av fastigheten sker. De fel som köparen vid en undersökning hade kunnat upptäcka kan inte göras gällande som fel i fastigheten efter köpet. Säljaren ansvarar för dolda fel, alltså fel som inte var upptäckbara vid undersökningen. Undersökningsplikten innefattar även utrymmen som är svåråtkomliga, dock behöver ej ingrepp i fastigheten göras för att undersökningen ska anses fullständig. Undersökningsplikten lägger ett stort ansvar på köparen. Om säljaren lämnar garantier eller utfästelser reduceras undersökningsplikten. Fuktfläckar alternativt dålig lukt är exempel på när undersökningsplikten istället utökas. Det kan då vara till fördel att ta hjälp av en besiktningsman. Den undersökningsplikt som köparen har bestäms av fastighetens ålder, läge och pris. Köparens undersökningsplikt är mer långtgående än säjarens upplysningsplikt. Säljaren får inte genom svek eller annat ohederligt förfarande underlåta att upplysa köparen om ett fel och därefter påstå att köparen brustit i sin undersökningsplikt.