Hur lärare kan arbeta språkutvecklande med en elev när den har en Diagnos.

Diagnoser är ett sätt för samhället att beskriva och gränssätta vad som är normalt och socialt accepterat. Diagnos är även en social konstruktion som oftast utifrån ett samhällsperspektiv har en negativ inverkan. Människor sätter etiketter på de med Diagnosen och oftast är det i negativ bemärkelse och man accepterar inte det avvikande beteendet som Diagnosen förklarar. Syftet med denna studie är att ta reda på hur vuxna med Diagnos upplever för- och nackdelar med sin Diagnos. Med den kvalitativa metoden har semistrukturerade intervjuer genomförts.

Genom att göra en studie med fenomenografisk ansats, har jag försökt att studera hur föräldrar och lärare upplever att det är att få en neuropsykiatrisk Diagnos på sitt barn. Jag har i min studie utgått från min egen förförståelse, eftersom jag är förälder till en pojke med DAMP. Efter att ha intervjuat, skrivit ner och analyserat mitt material upptäckte jag två kategorier med tillhörande underkategorier. Jag har också försökt att kortfattat förklara Diagnoserna AD/HD, DAMP och Asperger syndrom. I min litteraturgenomgång har jag presenterat de som företräder det positiva med en neuropsykiatrisk Diagnos och de som företräder det negativa med att få en neuropsykiatrisk Diagnos.

Undersökningens syfte var att ta reda på något om kopplingen mellan dyslexiDiagnosen och den hjälp elever får. Vi sökte svar utifrån sex frågeställningar som berör om elever med dyslexiDiagnos får mer och/eller annorlunda hjälp än de utan, om det är eleverna med de största läs- och skrivsvårigheterna som har Diagnos,om hjälpen går till de elever som behöver den bäst och om föräldrars möjlighet att påverka. En enkätundersökning genomfördes bland 55 pedagoger i två olika kommuner och dessa jämfördes sedan med varandra. Resultatet visade att många pedagoger ansåg att dyslexiDiagnosen var viktig. I den ena kommunen fick eleverna med Diagnos mer hjälp än de utan.

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp från årskurs 1 till 3. Syftet är att få en djupare förståelse både vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt Diagnos och litteraturstudie. Diagnosen är genomförd under höstterminen i årskurs 1 samt i samma elevgrupp vårterminen i årskurs 3. Resultatet visar att i årskurs 1 finns cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min Diagnos om taluppfattning upp till 10.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk Diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att Diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där Diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående Diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan Diagnos och gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan Diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat Diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är Diagnostiserade för. Hälften av de barn som Diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en Diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en Diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en Diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-Diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin Diagnos och vad Diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.

Psykosrelaterade Diagnoser är de mest förekommande Diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade Diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad Diagnos jämfördes med varandra.

Psykosrelaterade Diagnoser är de mest förekommande Diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade Diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad Diagnos jämfördes med varandra.

I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt då det gäller någon form av stressrelaterad ohälsa. I forskning och offentlig debatt är ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fått en stressrelaterad Diagnos själva ser på orsakerna till sin ohälsa och till att de fått denna Diagnos samt hur Diagnosförfarandet kan gå till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrågades fem läkare om Diagnostisering och åtta kvinnor med någon form av stressrelaterad Diagnos intervjuades.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får Diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid Diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan står skrivet att elever i be-hov av stöd ska få den hjälp de behöver. Under senare år har Diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svårigheter att klara av skolmiljöns värderingar och villkor ökat. Syftet med vår studie är att undersöka vilken form av stöd en Diagnos leder till, vilket stöd eleven får om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en Diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Diagnostisering. Målgruppen för våra intervjuer är specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av Diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har Diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka Diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en Diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en Diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

I den palliativa vården ses döden som en naturlig händelse som varken ska skyndas på eller fördröjas. För personer som är sjuka kan det upplevas som skrämmande att tvingas möta verkligheten och konfronteras med sin sjukdom. Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att leva med en palliativ Diagnos. Tolv vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte ha makten över sin tid och sin kropp, att vilja vara hemma och leva som förut, att prioritera det som ger mening, att vilja känna sig trygg och förstådd i vården samt att förbereda sig själv och familjen inför döden.

Syfte Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter Diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen. Metod Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter Diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju. Resultat Två år efter Diagnos skattar gruppen med cancerDiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion ? fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter Diagnos skattar gruppen med cancerDiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen.