Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former.

Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former.

Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde Disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin..

Sammanfattning: De flesta företag sätter idag större värde på lärande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvar för sin anställning genom att hela tiden utvecklas och lära sig mera för att vara anställningsbar. Kraven som ställs på individen inom EU är att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina färdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anställningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriärutveckling har gått från organisationen till att numera ligga på individen själv.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka makten kring läxan och hur läxan kan påverka människor. Jag vill också undersöka hur läxan framställs och bibehålls i dagens läxdiskurser.Teori: I den här uppsatsen studerar jag hur läxan och dess normer kan uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv på hur sociala fenomen skapas i och genom diskurser är centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn på hur makten i dagens samhälle har flyttats från makthavarna till att individerna styr sig själva. Därför behöver makten olika tekniker och strategier för att Disciplinera och styra.

Denna undersökning fokuserar på huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnliga och manliga lärare Disciplinerar elever i grundskolans senare år. Den teoretiska utgångspunkten visar att pojkar i större grad än flickor dominerar i klassrummet. Detta visas bland annat i talutrymmet, lärarinteraktionen samt i disciplineringssituationerna. Studier visar att flickor och pojkar har olika sätt att interagera i skolan, både med läraren och med andra elever. Läroplanen (Lpo 94) säger att lärare ska motverka de traditionella könsmönstren.

Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a.

Syftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för den kroppslighet som konstrueras i en gymmiljö. För att uppnå svaret på syftet har jag intervjuat ett antal personer som i stor utsträckning ägnar sig åt kroppsligt arbete i form av gymträning. Det empiriska materialet utgår från tio kvalitativa intervjuer och informanterna består av fem män och fem kvinnor i åldrarna 23 till 31 år. De teorier som ligger till grund för analysen av empirin är bland annat Foucaults teorier om hur kroppen kan ses ur ett makroperspektiv och Goffmans analyser om kroppsliga relationer ur ett mikroperspektiv. Giddens teori har använts för att analysera relationen mellan kropp och identitet. De genusbaserade teorierna innefattar bland annat Butlers analyser om hur genus kan ses som något performativt.De slutsatser som kan dras från uppsatsen är att informanterna tränar på gym av flera olika anledningar, men strävan efter att förändra kroppen fungerar som en stark drivkraft.

Denna studie behandlar lärares syn på hur makt gestaltas i klassrummet ur ett mikroperspektiv, hur den gestaltas och upprätthålls. Sammanlagt har åtta aktiva mellanstadielärare intervjuats om lärarens egen uppfattning om sin makt i klassrummet, synen på den disciplinära makten som äger rum i klassrummet, vilken betydelse relationen lärare och elev har för att frambringa handling samt vilka effekter på gruppen lärare kan se utifrån sitt ledarskap. Den halvstrukturerade samtalsintervjun har använts som metod.Studiens resultat har belyst ur ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering. Vilket innebär att makt är resultatet av att utöva kontroll över en annan individs handlingar under förutsättning att den underordnade godkänner den överordnades intentioner. Vidare är makt något som finns runt oss hela tiden i alla sociala relationer mellan människor och utövas i en ständig växelverkan mellan makt och motstånd.

Inom området egenregiutvecklade projekt i byggbranschen är många aktörer inblandade, ofta är de anlitade i form av konsulter, vilka involveras i omgångar i ett tidigt projekteringsskede. Arbetsgången inom den projektgrupp som bildas styrs av beställaren vilken innehar rollen som samordnare för den data dess medlemmar kommunicerar mellan varandra. Då de olika disciplinerna arbetar i olika tekniska nivåer förloras information i kommunikationen inom projektgruppen då 3D-modeller exporteras som pdf-filer. Syftet med examensarbetet är att reducera tidsåtgången, och omarbetningar i förprojekteringsskedet, vilka ökar då kommunikationen brister mellan aktörerna i projektgruppen med resultatet ökade projektkostnader. Ambitionen är även att skapa ett intresse och förståelse för vilka fördelar och vinster som kan erhållas vid användningen av BIM genom att skapa en 3D- modell med viss information införd, som presenteras för projektgruppen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka normer kring hälsa och ohälsa som förmedlas i tidningsartiklar under året 2012 och sedan koppla dem till ett maktperspektiv utifrån Foucaults tankar om governmentality. Avsikten är att se hur normer och makt samspelar samt att undersöka hur man kan förstå ?hälsohets? utifrån ett maktperspektiv. Detta undersöker vi med hjälp av diskursanalys. Resultaten visar att det finns ett flertal starka normer som verkar.

Uppsatsen behandlar barns begär så som den beskrivs i ett par utvalda barnböcker som analyseras djupare. Detta utifrån en analysmodell inspirerad av Butler och Foucault.Uppsatsen gör en historisk skildring över barndomsbegreppets tillkomst och synen på barnet och begäret. Hur den skiftat över tid, och hur barnet gjorts oskuldsfullt och hur en vilja att skydda och Disciplinera det blivit dominerande. Textbehandlingen och analysen vill visa på möjligheterna att studera kön bortom det biologiska könet och också bortom genus. Här problematiseras kön djupare och barnets begär sätts in i ett kulturellt sammanhang.

Äldrevården i Sverige har under de senaste decennierna genomgått en rad organisatoriska förändringar, bland annat genom införandet av New Public Management (NPM). NPM innebär mer fokus på ekonomisk effektivitet och ställer därför nya krav på mätbarhet och operationalisering. I ett försök att möta dessa krav och öka effektiviteten inom hemtjänsten har systemet TES implementerats. TES är ett planeringsverktyg som registrerar alla besök hos kunder samt planerar dagliga insatser utifrån tid och resurser. Syftet med denna studie är att undersöka och få en förståelse för hemtjänstpersonalens beskrivningar av det tidsstyrande planeringsverktyget TES.

Syfte och frågeställningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. Frågeställningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken värdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell på? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssätt med Laclau & Mouffes analysverktyg.

Bakgrund: Intresset för ämnet väcktes då jag arbetar i förskolan och upprättar individuella utvecklingsplaner. Flera gånger har diskussioner i arbetslaget uppstått om vad som kan skrivas fram om barnen utan att det blir en negativ framskrivning. Att förhålla sig professionellt i framskrivningen av elevers eller förskolebarns individuella utvecklingsplaner är viktigt för barnens identitetskonstruktion. Jag blev nyfiken på hur barnen skrivs fram i individuella utvecklingsplaner i förskolan och vill därmed bidra med fördjupande insikter om hur förskolan skriver fram barnen. Syfte: Studiens syfte är att analysera och problematisera hur förskolebarns identiteter i individuella utvecklingsplaner konstrueras.