Denna uppsats ger sig på att analysera förekomsten och representationen av maskulinitet och Manlighet i den tecknade serien Tintin. På vilket vis kan Tintinalbumen påverka de unga läsarna när de under uppväxten skapar sig en bild av vad maskulinitet och Manlighet innebär? Hur representeras norm och praktik, och vad framställs som gott och vad är ont?.

När det gäller utövandet av våld är gruppen män kraftigt överrepresenterade. Mäns utövande av våld är ett samhällsproblem som i allra högsta grad är relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att få en ökad kunskap om relationen mellan Manlighet och våld samt mäns tankar om Manlighet och våld. Förutom en genomgång av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem män om deras tankar kring Manlighet och våld. Ett strategiskt urval användes i syfte att få fram informanter som uppvisade stor variationsbredd.

SammanfattningDenna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, Manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av Manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av Manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska Manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media.

Den manliga dominansen fortgår och fortgår, enligt bland andra Pierre Bourdieu. Bourdieu och Connell är några teoretiker som är utgångspunkt i detta examensarbete som hämtar sitt syfte i denna manliga dominans. Att med hjälp av intervjuer undersöka några manliga idrotts- och hälsalärares syn på Manlighetsbegreppet och huruvida denna syn i så fall möjliggör en Manlighetsnormerande avspegling i undervisningen. Den metod som använts är kvalitativ med vissa kvantitativa inslag. Även ett särskilt utarbetat kodschema för att underlätta analysen av intervjumaterialet har använts. De intervjuade lärarna visade sig vara homogena i sin syn på Manlighet. Oavsett ålder och erfarenhet inom yrket så var tankar och reflektioner angående begreppet Manlighet överensstämmande.

Syfte Uppsatsen syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring Manlighet bland unga män inom olika yrkeskategorier i åldern 20-29 år, samt att få en djupare förståelse för varför dessa diskurser existerar.Frågeställningar ?Vilka diskurser kan urskiljas när unga män talar om Manlighet???Vilken roll spelar yrke för hur respondenterna förhåller sig till Manlighet???Kan diskursiva skillnader utläsas mellan de två grupperna?? Metod Jag haranvänt mig av en kvalitativ metod och genomfört två fokusgrupper, en med fyra unga män med någon typ av hantverkaryrke samt en med sex unga män som studerar ett akademiskt ämne. Baserat på diskursanalys har jag undersökt hur respondenterna talar om begreppet. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt av kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism, subjektpositioner och av en lingvistisk analys.Resultat Uppsatsens resultat och analys är indelade i tre teman, baserade på frågeställningarna. Dessa är uppdelade för respektive grupp och följs av en gemensam analys.

SammanfattningDenna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, Manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av Manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av Manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska Manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media.

En trekant?? En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, Manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vår verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av våra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och Manlighet tänker och uttrycker vi inte helt individuellt.

Kvinnliga yrken är yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollärare. Men det finns även män som hardessa yrken och det skrivs också då och då om dem i tidningar. De är ovanliga, menblir vanligare då det görs satsningar för att få in fler män på dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framställs i media och se vilka varianter av Manlighet somförmedlas är syftet med denna undersökning. Materialet kommer från svenskdagspress och innefattar både lokala och rikstäckande tidningar.För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med män i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta männen inte tänker så mycket på manligt och kvinnligtoch känner inte att deras Manlighet är hotad av det kvinnliga yrket.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur vi kan förstå oss själva som kvinnor och män utan att betrakta kön som något naturligt och inneboende.Kön är sociala och kulturella konstruktioner och vi lever i ett heteronormativt samhälle där könsskillnaden är genomgripande ? vi utgår från heterosexualitet som den normala sexualiteten och vi skiljer på människor i kvinnor och män.Genom att analysera mina egna minnen i ett minnesarbete undersöker jag mina erfarenheter av könsnormer. Hur har normer kring Manlighet kommit till uttryck under min grundskoletid och hur har de påverkat mitt beteende och min självuppfattning?Minnesarbetets fokus ligger på egna erfarenheter och reflektioner, men i förlängningen är syftet att bygga kollektiva identiteter där traditionella förhållanden betraktas på nya sätt..

Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom Manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer..

Syftet med denna studie är att undersöka och diskutera samtidens porträttering av maskulinitet och avvikelser inom populärkulturen. För att genomföra denna studie analyseras två olika teveserier varav den ena är en dokusåpa och den andra en dramaserie. Båda serierna uppstod vid en och samma tidpunkt på olika delar av världen. Den likhet som fanns mellan dem var att de porträtterade framväxten av en och samma fenomen, nördar som ny Manlighet. Analysen genomförs utifrån teoretiska verktyg med grund inom remedering samt teorier om immersivitet och Manlighet men även en återkoppling till begreppet freakshow.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det Manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av Manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det Manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av Manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnlighet och Manlighet i ett relationellt förhållande framställdes i reklamannonser i damtidskriften Idun under år 1940 och år 1950. Med genusbegreppet som utgångspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys där jag använder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det går att finna mellan de två studerade årtalen samt diskuterar i vilken grad samhällsutvecklingen och tidsandan, såsom de är återgivna i senare års undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella källmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan Manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under år 1940 till begrepp som är förbundna med en krigs- och nationsretorik. Både Manlighet och kvinnlighet, om än kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemässiga karaktärsdrag där ungdom, skönhet och ett välvårdat yttre är betonat.

Genom åtta personers uttrycksfulla skildringar kring uppväxt i Nicaragua presenteras och problematiseras, i denna kvalitativa undersökning, olika normer kring Manlighet och sexualitet som figurerar i den nicaraguanska kontexten. Dessa normer har kategoriserats utifrån fyra sociala sammanhang, nämligen: familjen, grannskapet, skolan och fritiden vilket på ett lättöverskådligt sätt synliggör den process vari dessa normer konstrueras, regleras, reproduceras och utmanas, liksom hur normerna präglar manligt identitetsskapande i Nicaragua..