Sökresultat:
11 Uppsatser om Riksintressesystemet - Sida 1 av 1
Riksintressen i den översiktliga planeringen
Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av Riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av Riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur Riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur Riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial.
Riksintressen i den översiktliga planeringen
Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats
och ifrågasatts. Tillämpningen av Riksintressesystemet har ansetts haft
grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde
riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då
bristerna och problemen med tillämpningen av Riksintressesystemet ansågs vara
av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det
intressant att studera hur Riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den
översiktliga planeringen.
Syftet med arbetet var att studera hur Riksintressesystemet tillämpades i
praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt
avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i
förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i
arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en
enkätundersökning.
Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns
problem och brister med Riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den
översiktliga planeringen.
De slutsatser som kunde dras var att:
? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga riksintressen
enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av
tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var
bristfällig i flera avseenden.
? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och
tillämpades i den översiktliga planeringen.
? De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade
tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa
Riksintressesystemet.
? Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt
intentionerna i gällande lagstiftning..
RIKSINTRESSEN OCH BOSTADSBYGGANDE -Innebär riksintressen ett hinder för bostadsutveckling? Fallstudier i tre kustkommuner i Västra Götalands län
I den kommunala fysiska planeringen ingår det att planera för riksintressen vilka är särskilda områden utpekade av staten. Detta system infördes 1987 i en tid då det inte fanns bostadsbrist i någon större utsträckning i Sverige. Då situationen ser annorlunda ut idag har frågan väckts om Riksintressesystemet hindrar bostadsutvecklingen i landets kommuner. Just denna konflikt mellan bevarande av riksintressenas värden och exploatering av bostäder väckte vårt intresse.Syftet med denna uppsats är således att undersöka huruvida riksintressena för naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård samt områden under 4 kap. miljöbalken står i konflikt med bostadsbyggande och således är ett hinder för detta i Strömstad, Tanum och Uddevalla kommun.
Lova guld eller gröna skogar : En översyn av av motstridigheter inom riksintressesystemet med fokus på värdefulla ämnen eller material
Studien syftar till att undersöka konflikter inom Riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.
Lova guld eller gröna skogar - En översyn av av motstridigheter inom riksintressesystemet med fokus på värdefulla ämnen eller material
Studien syftar till att undersöka konflikter inom Riksintressesystemet med
särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material.
Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar
kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån
samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer
intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt
med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och
70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange
långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det
skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och
bevarandevärda kvaliteter hanteras.
Är kusten klar? : En studie av tillämpningen av riksintressebestämmelserna för kust- och skärgårdsområden
Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhållande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur Riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i så fall kan få för konsekvenser för markanvändningen. Syftet har även varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skärgårdsområden påverkar avvägningen mellan exploatering och bevarande i tillämpningen av bestämmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar: ? Hur förhåller sig planläggningen av detaljplaner inom område för riksintresse enligt 4:e kap.
Är kusten klar? - En studie av tillämpningen av riksintressebestämmelserna för kust- och skärgårdsområden
Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt
4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhållande till systemets
ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur
Riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i så fall kan få för
konsekvenser för markanvändningen. Syftet har även varit att studera hur det
ökade exploateringstrycket i kust- och skärgårdsområden påverkar avvägningen
mellan exploatering och bevarande i tillämpningen av bestämmelserna i 4:e kap.
1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar:
? Hur förhåller sig planläggningen av detaljplaner inom område för riksintresse
enligt 4:e kap.
RIKSINTRESSEN I BLÅSVÄDER
Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.
RIKSINTRESSEN I BLÅSVÄDER
Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på
militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska
planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i
en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal
nivå.
En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges.
Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska
riksplaneringen började på 1960-talet.
I stridens hetta
Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.
I stridens hetta
Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande
miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ?
exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och
naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya
naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där
riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att
beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna
tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark-
och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten
har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska
osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.