Kvällens och nattens miljöer formas av ljussättningen i densamma. Kunskap om hur människan påverkas av ljussättningen i våra miljöer, är en viktig del för skapandet av tillfredsställande platser under kvällstid. Den här uppsatsen ämnar ta upp en grundläggande bas, från människans perspektiv, att stå på inom ämnet Ljusdesign inför en framtida fördjupning inom ämnet. Uppsatsen undersöker forskning och litteratur om ljuset och ljusfärgers indirekta påverkan på komfort och välmående. Den tar upp en metod för utvärdering och läsning av ljus, för skapande av personliga preferenser och kunskaper om hur ljussatta miljöer kan te sig.

På natten är vi beroende av artificiellt ljus för att kunna orientera och ta oss fram i stadsrummet. Utöver detta kan ljussättningen ge andra typer av värden och påverka uppfattningen av staden. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka den temporära ljussättningen i stadsrummet. Uppsatsen består av två delar, där den första undersöker ljus, ljussättning i staden samt aspekter av mörker. Den andra delen behandlar temporär, tillfällig ljussättning och två städer, Lyon och Helsingborg, har studerats och redovisas som referensobjekt..

Det här examensarbetet har som syfte att undersöka hur ljus går att göra dynamiskt och hur det går att skapa föränderliga rum med hjälp av ljus. Arbetet börjar med att först reda ut ljus i allmänhet, dess egenskaper och kvaliteter samt på vilka sätt som man kan arbeta med ljus. Studien handlar om all form av ljus, både naturligt och artificiellt, och vad som händer i mötet med olika material. Därefter utforskas dynamiskt ljus, det vill säga ljus som förändras och utvecklas. I denna del redogörs för hur själva ljuset kan skifta i uttryck, det vill säga i färg, intensitet eller spridning och vilka metoder som finns för att förändra ljuset. En stor del innefattar interaktion vilket innebär hur ljuset kan ändras till följd av människors närvaro och hur det går att låta människor styra ljuset. Arbetet undersöker även hur man kan ta tillvara på och förmedla dagsljusets naturliga dynamik och hur man kan arbeta med ljus i kombination med väder och årstidsväxlingar. Innehållet i det här avsnitt bygger till stor del på fallstudier av platser och installationer. Genom att studera dessa exempel lyfter arbetet fram ett antal metoder och tillvägagångssätt som kan användas för att skapa dynamiskt ljus på en plats.

I och med att mörkret tränger sig på blir utevistelsen och dagarna allt kortare. Det bidrar till att trädgårdarna finns där ute men de syns inte. För att råda bot på dagens mörka trädgårdar har jag i och med detta arbete gjort en inspirationsstudie. Syftet med studien är att visa hur man kan använda sig av belysning i en trädgård och att inspirera läsaren genom att ge förslag på belysning i två olika trädgårdsmiljöer, en skogstomt samt en modern stadstomt. Jag har studerat litteratur och tagit fram fakta om hur olika delar i en trädgård kan belysas.

Effektbelysning i trafikmiljö är ett nytt angreppssätt i strävan mot Nollvisionen, som är utgångspunkten för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Upp emot 70 procent av de statliga belysningsanläggningarna har nått sin tekniska livslängd samtidigt som kraven på kombinationen av funktion, estetik och kvalitet har ökat i moderna belysningsanläggningar. Tidigare forskning beskriver ett samband mellan visuella kvaliteter och trafiksäkerhet och den här uppsatsen syftar till att undersöka hur gestaltning med effektbelysning i trafikmiljö kan öka trafiksäkerheten. Uppsatsen avgränsas till belysningsanläggningar i storskaliga trafikmiljöer och behandlar exempel på trafikplatser och vägbroar i Sverige och Danmark. För att få en bild av hur effektbelysningen gestaltats i dessa trafikmiljöer presenteras och undersöks befintliga belysningsanläggningar genom samtal med de involverade Ljusdesignerna.

Mörkret som faller under vintertid ger vackra stjärnhimlar men kan också förvandla levande gaturum till blinda fläckar. Om de offentliga rummen inte ljussätts innebär det en begränsning i stadsmänniskans frihet att kunna röra sig och ha en möjlighet till möte med andra människor. Många orter och städer saknar idag ljusplaner för större områden vilket ofta skapar en obalans i ljusfördelningen. Istället för en övergripande ljusstrategi har man arbetat med punktinsatser vilket skapat röriga stadsbilder där bländning och mörker flätas om vartannat. Ljus är alltså lika viktigt som avsaknaden av ljus. Men hur bör städer egentligen ljussättas för att möjliggöra vistelse tider på året då det är mörkt ute och hur kan man gå till väga för att nå dit? I denna uppsats prövas tillvägagångssätt för att svara på frågan: hur kan delar av Lomma centrum ljussättas för att möjliggöra vistelse även under dygnets mörkare timmar? Med en insamlad faktabakgrund om ljussättning samt studier av två referensobjekt försöker jag i en loggbok skissa mig fram till en ljussättning av Lomma.

Det här är en text som är ett resultat av vårt examensarbete vi genomfört under den sjätte och sista terminen på scenproduktionsutbildningen på Malmö högskola. Texten och examensarbetet utgår ifrån frågeställningar som vi arbetat med under terminen i samband med att vi ljussatt två teaterföreställningar som satts upp av Teaterhögskolan i Malmös examinerande masterelever. Vi tar upp frågor och tankar om ljuset, scenrummet och ljussättarens roll i det kreativa teamet. Syftet med detta arbete har varit att utforska hur vi kan ta hjälp av ljus och Ljusdesign i skapandet av scenrummet. Hur vi definierar de rum vi arbetat i och hur det är att vara en del en produktion.

Our thesis is conducted in collaboration with Draper Europe AB in Halmstad.The goal of the project has been to construct a baseline concept for the instaling of aprojector screen. Draper Europe AB, in the curent situation, have several kinds of fabrics and designs on their sceens and the cases they are in. Today if you select a screen you can´t chose the design and function of the sceens case.The arrangement of the components inside the cases was to be constructed so the assembler simply could move them to different cases. To make it even easier for the assembler and to save time, the desire of less component was mentioned. Another problem that needed to be solved was the mounting of the projectionscreen at the customer place.

The master thesis deals with three completely different areas: the place, the light and the design, which all are parts of the subject landscape architecture. The Place in this paper is the graveyard, the Light is the artificial and the Design is an illumination. The common denominator is the graveyard at Galärvarvet in Stockholm, Galärvarvskyrkogården, where the three parts meet in a clear and outspoken need of new lighting. The problem formulation is: Is it possible for a graveyard to be looked upon and used as a park? How do the administrators and the designers reason in this matter and what are the consequences for example the illumination at a graveyard? This is being investigated and discussed in general and thereafter the thesis is specifically focussed on the needs and solutions for the graveyard at Galärvarvet. The thesis, which is mainly based on facts from litterature, location studies and interviews, contains of pure parts of fact, discussion parts, different types of analyses, reflections of the author, illustrations and photos from the graveyard at Galärvarvet and also a lighting proposal for the graveyard and its close environment. The purpose of this work is to show the connection between the usage of the graveyard and its illumination. All to simplify for the administrators, planners and designers. Hopefully this thesis will be of use in the deciscion making process for future lighting projects for the graveyard administration in Stockholm as a basis for their discussion and decision process for future lighting projects..

Det här examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmåga i inglasade miljöer. Hur det är möjligt att använda dagsljuset i samverkan med växtlighet samt färg, form och textur hos miljöns fysiska element för att påverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum är påtagligt närvarande, något som inte går att ta på men på samma gång kan dess strålar ibland uppfattas närmast som materia. Ljuset är variationsrikt och en avgörande förutsättning för visuell gestaltning. I det här arbetet har jag fått använda mig av synsinnet som ett mätinstrument genom att visuellt utvärdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i några inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har även kvantitativa mätningar av ljusets styrka gjorts.

The fitting room is an important part of a clothing store, it's often where the customer decides if they want to buy the garment or not. Therefore it is important that the customer can feel safe and comfortable when they are trying the clothing. A typical fitting room in Sweden today has only one bright spotlight that emits light either towards the face or from the ceiling above. This study explores possible lighting solutions that take into account the customer's experience in the fitting room.The study aim to increase understanding of the importance of a good light in fitting rooms, so that customers gets a nice experience and that clothes, body shape and facial features are shown in a natural way. The issue therefore included how lighting can affect the customer's perception of the clothing and how the perception of body shape, facial features and the clothes change in different lighting solutions.To answer these questions, observations were made in various clothing stores, followed by an experimental study divided into two parts.

The object of the thesis is to propose a new lighting plan for the square Fyristorg in Uppsala, and to describe the process which have led to it. It all started when I choosed the place together with the municipality of Uppsala. I have been doing research and analyzed how the place and it´s existing lighting works both during different times of the day and also in the evening. After researching the place and it´s existing lighting I´ve decided to put up the following goals fot the new lighting design. 1. The general light level of the place shall be experienced as higher than today. 2. The light level of the place shall be adapted to the light levels of surrounding places. 3. The lighting shall be free from glare. 4. The lighting shall be adapted to people passing by. 5.The lighting shall be adapted to the surrounding architecture. 6.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som belysnings-planerare i Italien arbetar och tänker kring belysning. Vi ville också ta reda på om det finns skillnader i sättet att arbeta som belysningsplanerare i Italien gentemot Sverige och vilka skillnaderna är. Undersökningen bidrar med ny kunskap och förståelse kring belysningsplanering i ett större geografiskt perspektiv.Frågeställningarna är följande:Vad har italienska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?Vad har svenska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?Vilka eventuella skillnader finns det mellan italienska och svenska belysningsplanerares sätt att arbeta?För att svara på frågeställningarna valde vi att genomföra en utforskande studie. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer med belysningsplanerare från Sverige och Italien för att på så sätt kunna gå på djupet i våra frågeställningar.

The purpose of this study was to develop recommendations for using more efficient lighting and better graphic design to create a more uniform structure in the exhibition hall ?Road to the past? in Jönköping County Museum by answering the following questions at issue:1) How are the objects in the exhibition hall ?Road to the past? exposed today?2) How can you use lighting and graphic design to create structure in the exhibition and strengthen the expression in the exhibition?Our work is based on observations and open group interviews. We observed the exhibition hall ?Road to the past? during day and evening. In the same hall, we observed a guided tour that we followed up with open group interviews.

Examensarbetet utfördes inom de två utbildningarna Ljusdesign och Produktutveckling med möbeldesign, där ett gemensamt intresse fanns för armaturdesign. Efterforskningar visade att inga utredningar eller studier tidigare hade utförts om varför människor egentligen har belysning i sina fönster. Kanske är fönsterbelysning överflödigt och förbrukar onödigt med energi? Livliga diskussioner med studiekamrater och bekanta resulterade i flera hypoteser om fönsterbelysningens förekomst.Syftet med arbetet var att ta reda på varför människor placerar belysning i sina fönster eftersom det inte fanns någon dokumenterad teori om det. Kan luckan i litteraturen fyllas blir det också lättare att utforma fönsterarmaturer som uppfyller de krav och önskemål som ställs.