Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

A?ldres delaktighet och inflytande i a?ldreomsorgen beskriver Socialdepartementet sombristfa?llig. Fo?r att o?ka a?ldres delaktighet tillsattes ett verktyg, genomfo?randeplaner. I den ha?r uppsatsen sta?ller vi oss fra?gorna: Hur upplever personal a?ldres delaktighet pa? a?ldreboenden samt vad fyller genomfo?randeplaner fo?r funktion fo?r a?ldres delaktighet? Utifra?n sex intervjuer med personal pa? a?ldreboenden visar resultatet att personalen upplever a?ldres delaktighet som frama?tskridande och betydelsefull inom a?ldreomsorgen.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

BakgrundGenom livet a?r bero?ring betydelsefullt fo?r ma?nniskans va?lbefinnande. Vid bero?ring frisa?tts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sa?nkning av blodtryck och puls. Att fa? bero?ring i vardagen kan vara en sja?lvklarhet fo?r vissa men ju a?ldre en person blir desto fler ma?nniskor i dess na?rhet fo?rsvinner.