År 2000 godkände Sverige EUs vattendirektiv. Det innebär att vi måste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det får inte ha för höga halter av förorenade ämnen. Vid förorening kan vattnet skada människor, djur och växter. Sverige måste ständigt jobba och förbättra reningen av vårt dagvatten. Reningen av dagvattnet och på vilket sätt det ska ske är något som ständigt kan förnyas och förbättras. Idag renas dagvatten med hjälp av dammar och våtmarker och reningen kan bli bättre med hjälp av flytande våtmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande våtmarker och att sprida denna så att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis även användningen av dem så att reningen av dagvattnet kan förbättras. Arbetet innehåller en litteraturstudie och resultat från intervjuer vilka bägge syftar att ta reda på hur en flytande våtmark fungerar, hur den är konstruerad, vilken typ av skötsel den kräver, vilka växter som fungerar bäst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna använda sig av dem här i Sverige. I arbetet finns det information om när en flytande våtmark renar som bäst, vilka typer av växter som bör användas och vilka typer av stommar det finns till den flytande våtmarken.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Title: Lobbying in the Swedish parliament - a qualitative study about experiences and attitudes of lobbying among the members of the Swedish parliament, from a communication perspective.Author: Bodil Hassel and Kristofer PerssonTutor: Emma SvenssonPurpose: The purpose of this thesis is to study lobbying towards members of the Swedish parliament. We aim to study their point of view: what experiences and attitudes they have towards the phenomenon. Key questions to be answered are: What experiences and attitudes do the members of the Swedish parliamentary Committee on Environment and Agriculture have towards lobbying? What skills does a successful lobbyist possess, according to the members of the committee? How do the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen lobby?Method/Material: The material used in this study consists of interviews with nine respondents of the Committee on Environment and Agriculture in the Swedish parliament. Additionally, two informant interviews with the organizations Skogsindustrierna and Naturskyddsfo?reningen were made.

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska Konstnärinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnärsgruppen De unga och deras första utställning på Hallins konsthandel 1909 stämmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns något samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska Konstnärinnor grundades då enskilda kvinnor inte hade rätten att ställa ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnärernas önskan om förbättrade juridiska rättigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag också konstatera att det inte finns något samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta då de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar är allt för lågt för att kunna ha haft någon påverkan. .

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma från Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid låga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gång. Till de inledande experimenten användes flow-through fraktioner från rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes på periplasma från I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma från Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid låga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gång. Till de inledande experimenten användes flow-through fraktioner från rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes på periplasma från I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma från Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid låga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gång. Till de inledande experimenten användes flow-through fraktioner från rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes på periplasma från I.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma från Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid låga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gång. Till de inledande experimenten användes flow-through fraktioner från rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes på periplasma från I.

Vid syresättning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mängder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvändningen för ett reningsverk och svarar därmed för den största delen av energikostnaderna. Idag när energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell fråga.Syftet med studien är att undersöka syresättning av avloppsvatten från pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanläggningen. Studien begränsas till avloppsvatten från Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. Syresättningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO från Eden Aquatech.

Vatten i Sverige har länge ansetts hålla hög kvalitet, men trots detta inträffar årligensjukdomsfall orsakade av förorenat dricksvatten. I enlighet med livsmedelsverketsföreskrifter om dricksvatten ska dricksvatten vara ?hälsosamt och rent?. Detta är dock inteett praktiskt tillämpbart villkor, då ingen acceptabel risk har satts upp.Världshälsoorganisationen (WHO) och det amerikanska naturvårdsverket (US EPA) hardäremot satt upp gränser för vad som är en acceptabel sjukdomsrisk respektiveinfektionsrisk för dricksvatten.Denna studie syftade till att bedöma om reningen vid Hyndevads vattenverks, medavseende på mikroorganismer, möjliggör att en acceptabel risknivå uppnås. Detta hargenomförts med hjälp av metoderna Optimal desinfektionspraxis (ODP) ochMikrobiologisk riskanalys (MRA).

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Att lufta biologiska bassänger vid ett avloppsreningsverk är en mycket energikrävande process. Genom att reglera lufttillförseln kan processen optimeras så att den blir så energisnål som möjligt men samtidigt bidrar till en god kvalitet på utgående vatten. Regleringen bör då ske vid flera punkter längs med en bassäng. I detta projekt har regleringen av syrehalten i aktivslamanläggningen vid Himmerfjärdsverket utvärderats och ett försök till förbättring av processen har genomförts. Verket har efterdenitrifikation varför aktivslamanläggningen enbart består av en luftad del där nitrifikation och oxidation av organiskt material sker.

Kommunal avloppsvattenrening är en energikrävande verksamhet. Det beror till stor del på att avloppsvattnet behöver transporteras med hjälp av pumpar och att den biologiska reningen kräver syretillförsel. Reningen ger även upphov till ett slam och behandlingen av detta kräver ytterligare energi. Samtidigt kan det energirika slammet utnyttjas för att alstra energi. Att minska energiförbrukningen är till nytta både för samhället och för miljön.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett enkelt verktyg som stöd till personer som arbetar med avloppsvattenrening.