Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på Webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på Webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på Webben bland annat är längre.

Syftet med vår undersökning är att studera hur skoproducenter använder Webben för att stärka sitt varumärke samt hur denna kan användas för att möjliggöra samt öka kontakten med konsumenten. Vidare genom att studera relevant målgrupp får vi reda på deras attityder gällande valda varumärken via Webben för att slutligen i vår slutsats bidraga med utvecklade användningsområden på Webben för skoproducenterna, för att således ytterligare stärka varumärket. Metoden vi valt att använda är kvalitativa intervjuer samt en kompletterande kvantitativ undersökning. I vår slutsats sammanställs utvecklande användningsområden för skoproducenter på Webben som uppmärksammats under undersökningens gång. Dessa användningsområden behandlar hur varumärket ytterligare kan stärkas samt hur kontakten med konsumenten kan möjliggöras samt ökas genom Webben..

Syftet med uppsatsen är att undersöka verksamma författares erfarenheter av och uppfattningar om publicering av litteratur på Webben. Uppsatsen belyser skillnaderna i utveckling mellan USA och Sverige när det gäller litteratur på Webben och då särskilt e-boken. För att få svar på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer genomförts med en svensk författare, Unni Drougge, och en amerikansk författare, Michael R. Hicks. De har båda erfarenhet av publicering på Webben och ger sin syn på utvecklingen i sina respektive hemländer.

På senare år har konceptet Webben 2.0 exploderat i form av en ny trend på Webben.Medan begreppet saknar en klar definition pekar existerade teori mot att kollaborationoch förflyttning av informationsägandeskap till användarna, samt fördelarna som dettakan generera, är några utmärkande saker. Men Webben 2.0 är beroende av att rättattityder finns närvarande för att kunna nyttjas framgångsrikt, och eftersom dessaattityder, t ex gentemot informationsägandeskap, ofta skiljer sig mellan organisationer ochden publika Webben, måste organisationer som vill dra nytta av Webben-2.0-teknik hadessa skillnader i åtanke.I syfte att se om dessa problem tänks över i organisationer som inför Webben 2.0,genomfördes den här studien i en svensk kommun som nyligen hade infört ett nyttintranät med Webben-2.0-relaterade tekniker. Åtta intervjuer gjordes; fyra stycken medmänniskor med högt inflytande över intranätet och dess användande, och fyra styckenmed mer vanliga intranätanvändare.Studien visade att organisationen tydligt ville dra nytta av Webben-2.0-teknikernasmöjligheter, och hade tänkt över en rad av de problem detta skulle kunna medföra. Denvisade också att, även om organisationer har en uttalat decentraliserad syn påinformationägandeskap, så kan de fortfarande tendera att kontrollera informationen ochbibehålla en del informationsägandeskap centralt. Detta kan även påverka attitydergentemot publicering i och kreativt nyttjande av intranätet, eftersom begränsningarskapas för att kontrollera informationen..

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på Webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på Webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på Webben bland annat är längre.

Den ha?r semantiska Webben. Syftet a?r att underso?ka hur den semantiska Webben pa?verkar so?kmotorer pa? Webben. Detta sker genom en underso?kning av tio olika so?kmotorer da?r nio a?r semantiskt sa?dana och den tionde a?r den mest anva?nda so?kmotorn idag.

Synen på värdeskapande har förändrats under de senaste decennierna. Tidigare ansågs enbart företag kunna skapa värde men dagens teorier är av uppfattningen att konsumenten även bör involveras i värdeskapandet. En plattform som har möjliggjort för företag att i större utsträckning involvera konsumenten i själva värdeskapandet är Webben. Denna uppsats syfte är att beskriva och analysera om ett företag aktivt på Webben faktiskt involverar konsumenten i värdeskapandet samt beskriva och analysera konsumentens syn på sin roll som värdeskapare. Insamling av empirin sker genom en intervju med ett företag aktivt på Webben samt med två fokusgrupper bestående av konsumenter.

Då den webb som vi idag använder har växt snabbt har ett antal problem uppstått. Antalet tjänster är många och mängden information är stor. Den enorma informationsmängden gör att det är svårt att hitta relevant sådan vid sökningar. Om maskiner kunde hjälpa till med sökningen skulle problemet minska.Den semantiska Webben beskrivs som en förlängning av den nuvarande Webben skapad för att låta maskiner kunna utnyttja den information som finns representerad på Webben. För att kunna göra Webben maskinläsbar krävs det att Webben kodas med semantisk information.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? Webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Sedan år 2000 har XHTML tagit över från HTML som standard på Webben. Detta examensarbete inriktar sig på att undersöka om den nya standarden har börjat användas på Webben. Den frågeställning som gäller för arbetet är tredelad varav den första delen tar upp om det är XHTML eller HTML som används. Den andra frågeställningen ämnar kartlägga de anledningar som finns till varför XHTML inte används. Den tredje frågeställningen syftar till att ta reda på om XHTML är ett lika bra markeringsspråk som litteraturen säger.

Denna rapport behandlar push-teknik, en teknik för att skicka data i realtid inom webbapplikationer.Många gånger i dagens mer interaktiva webb kan ett behov finnas av att behandla data på ett alternativt sätt. På grund av detta kändes det valda ämnet relevant inom ramen för webbutveckling.Syftet är att undersöka hur vida denna teknik skiljer sig mot andra tekniker för att transportera data. För att kunna undersöka push-tekniken har en applikation skapats med hjälp av ett ramverk för detta ändamål. Som ramverk för arbetet valdes APE som innehåller en komplett lösning för push-teknik på Webben.Som underlag för rapporten utvecklades en spelapplikation samt en utvärdering av ramverket APE och ett antal prestandatester gjordes..

Webben är idag en viktig kommunikationskanal, men för att kommunikationen skall fungera effektivt krävs kunskap om användarna ? Vilka är de man kommunicerar med? Vad har de för kunskaper, förväntningar och behov? Stora webbplatser innehåller mycket information och denna information måste struktureras för att folk enkelt skall kunna hitta den information de söker. Region Skåne lanserade år 2005 VårdgivarWebben. En webbplats med syfte att förse alla vårdgivare i regionen med gemensam hälso- och sjukvårdsrelaterad information. Webbplatsen innehåller ett rikt och varierat informationsmaterial.

Människor som på grund av ett funktionshinder, som t ex synskadade, varit utestängda från information och tjänster, har genom Internet fått nya fantastiska möjligheter. Saker som tidigare varit svåra eller omöjliga att göra utan hjälp, klarar man nu självständigt via Webben. Eftersom det mesta av innehållet på Webben skapas med författarverktyg, spelar dessa verktyg en kritisk roll för att försäkra att innehållet på Webben är tillgängligt för alla. Problemet idag är att detta inte är fallet. Vi har gjort en fallstudie för att undersöka hur ett valt författarverktyg stödjer produktionen av tillgängliga webbsidor för synskadade.

Semantiska Webben är ett begrepp som handlar om att göra data tillgängligt på ett sätt som gör att datorer kan söka, tolka och sätta data i ett sammanhang. Då mycket av datalagring idag sker i relationsdatabaser behövs nya sätt att omvandla och lagra data för att det ska vara tillgängligt för den semantiska Webben.Forskning som genomförts har visat att transformering av data från relationsdatabaser till RDF som är det format som gör data sökbart på semantiska Webben är möjlig men det finns idag ingen standardisering för hur detta ska ske.För att data som transformeras ska få rätt betydelse i RDF så krävs ontologier som beskriver olika begrepps relationer. Nationella vägdatabasen (NVDB) är en relationsdatabas som hantera geospatiala data som används i olika geografiska informationssystem (GIS). För samarbetspartnern Triona var det intressant att beskriva hur denna typ av data kan omvandlas för att passa den semantiska Webben.Syftet var att analysera hur man överför geospatiala data från en relationsdatabas till den semantiska Webben. Målet med studien var att skapa en modell för hur man överför geospatiala data till i en relationsdatabas till en RDF-lagring och hur man skapar en ontologi som passar för NVDB?s data och datastruktur.En fallstudie genomfördes med dokumentstudier utifrån en inledande litteraturstudie.En ontologi skapades för det specifika fallet och utifrån detta skapades en modell för hur man överför geospatiala data från NVDB till RDF via programvaran TripleGeo.

En experimentell ansats till att jämföra animeringar för Webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie där information angående HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som står i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhäver CSS styrka i lägre prestandakrav än jQuery som istället styrks av sin kompatibilitet..